För en månad sedan försattes Nielsens bageri i konkurs efter mindre än två år i Torup.
Nielsens hade i augusti 2018 tagit över efter Brännbagarn ,som det hetat sedan 1930-talet. Kaféet och brödbutiken har legat vid Bosgårdsvägen sedan 1948 och drivits av ett par generationer Eliasson.
I augusti 2018 berättade Ingmar "Tulle" Eliasson för HP att han fyllt 70 och "inte längre orkade med" slitet med att varje dag stiga upp i ottan och gå ned till bageriet och sätta deg för jäsning. Därför var han lättad att någon ville ta över.
Men nu står han där igen.
– Det är, hoppas jag, tillfälligt. Målet är att hitta en ny bagare, kanske anställa någon, säger "Tulle" Elisasson.
Han är inte ensam; hustrun Pornthipha, står nu åter i butiken på dagarna och vid degtrågen har han assistans av sin gamle vapendragare som han kallar "Lasse": Alfred Winqvist-Gärdin.
Kaféet och brödbutiken Brännöbagarna slog upp dörrarna i det gamla namnet i fredags och tillströmningen var stor; Pornthipha räknar med att klockan vid dörren plingade ett 70-tal gånger.
– Jag blev jätteglad. Och förvånad över att alla kunderna kom. Det hade varit stängt en månad, Vi hade inte annonserat eller gjort någon reklam alls. Det var bara ryktet som gick att vi öppnat igen, säger Pornthipha Eliasson.
"Lasse" hade i fredags råka sätta igång fler degar än vad "Tulle" gett order om, vilket räddade dagen så att även eftermiddagskunderna kunde köpa sitt bröd.
HP samtalar med paret Eliasson och bagaren "Lasse" vid ett kafébord under måndagen. Vid ett par bord runt om i lokalen sitter gäster och fikar.
– När vi bestämt oss att ta över försökte vi komma igång så snabbt som möjligt. Blir det stängt för länge, är det snabbt över, säger "Tulle". Torup är ett kafésamhälle, Det har blivit det av traditionen och av att det alltid funnits ett kafé att gå till.
Han bedömer också läget, i en huvudledskorsning mitt i samhället, som bidragande. Folk på väg hem till Brännö, Kinnared och Drängsered är stamgäster likväl som Torupsbor.
Eliassons fortsatte äga fastigheten då Nielsens tillträdde för två år sedan. Första tanken hos Ingmar Eliasson, då Nielsens lämnade in i april, var att bygga om lokalerna till bostäder.
– Jag skulle behövt 1,5 kanske 2 miljoner till att bygga om. Men jag har fyllt 72; skulle ens bankerna bevilja mig ett lån?
Ett par veckor efter Nielsens stängning kom den förlösande frågan från konkursförvaltaren Björn Nilsson: "Vill ni starta igen?"
– Jag ville. Jag kunde övertala Tulle, berättar Pornthipha.
– Jag ringde Lasse och han lovade att ställa upp. Utan honom går det inte, berättat i sin tur "Tulle" och tillägger att det var svårt att säga nej då hustrun "inte hade något jobb och jag själv är frisk för övrigt".
Lasse skrattar och berättar för HP att han bor i Broaryd och låter oss förstå att han känner sig hemma i Torup. Han jobbade tidigare i bageriet i 15 år i sträck.
Det blev också en återgång till det gamla "stenålders" sortimentet som Tulle benämner det, med franskbrödsfrallorna som en av specialiteterna. Han och Lasse pratar en stund om de knep de har, bland att med tillsätta malt i vissa degar, att man skållar rågmjölet.
– Surdegsbröd har jag aldrig förstått mig på, säger Lasse som egentligen heter Alfred, när han vänder sig till HP:s reporter. Det smakar inte så mycket, det är för hårt. Jag tror inte gamla människor har så lätt för att tugga och äta det.
– Ska det här gå, måste vi bygga på det traditionella och ett begränsat sortiment, slår Tulle fast.
Tidigare var Brännöbagarn leverantör, inte minst med frallorna, till olika butiker runt om i Hylte.
– Det går inte längre. Jag klarar inte det stora. Försöker jag med det är jag helt ute och kör, förklarar Ingmar "Tulle" Eliasson.
