Släktgården utanför Hyltebruk kommer nu att kunna säljas av Arvsfonden, efter att två kusingrupper stridit sin rätt till stället.
Släktgården utanför Hyltebruk kommer nu att kunna säljas av Arvsfonden, efter att två kusingrupper stridit sin rätt till stället. Bild: Lennart Hildingsson

7-miljonersarvet tillfaller Arvsfonden

Starka släktband till en enskild gård, ger inte bättre rätt till att ärva den då den senaste brukaren dött utan att ha lämnat efter sig vara sig bröstarvingar eller testamente.

ANNONS
|

Det erfar den grupp kusiner som varit inblandad i ett avgörande hos statliga Kammarkollegiet.

Lantbrukaren som var bosatt utanför Hyltebruk, gick bort sent på hösten 2019. Dödsboet efter honom hade, efter en bouppteckning där värdet på gården var den största posten, en behållning på 7 miljoner kronor. Enligt arvsreglerna ska detta tillfalla Allmänna arvsfonden.

En kvinna, släkt till mannen, som besökt och hjälpt mannen under de senaste 15 åren vände sig dock till Kammarkollegiet med ansökan om att istället få arvet.

Senare vände sig också en grupp av kusiner till kollegiet med samma begäran. De bifogade en släktforskning som de ansåg gav dem starkare band till gården - och därmed kvarlåtenskapen - än den kvinna som först anmält sig.

ANNONS

Kammarkollegiet säger nej till de båda parterna, vad gäller miljonarvet. Främst med hänvisning till att den avlidne jordbrukarens yttersta vilja inte kunnat fastslås; det fanns inget undertecknat testamente.

Däremot har kollegiet kommit fram till att kvinnan, hon som först sökte arvet, stått såpass nära lantbrukaren att ett förhållandevis mindre belopp ska avstås till henne: 175 000 kronor. Beslutet kan inte överklagas.

ANNONS