Det är första dagen på Fia Birgerssons och Mona Ströms sista obligatoriska skolår. När Hallandsposten ber dem bedöma hur bra Örnaskolan är, säger de att det är svårt. De har aldrig gått på någon annan högstadieskola och har liksom ingenting att jämföra med.
Men de känner inte igen sig i det dåliga rykte som skolan omgärdades av när de började sjuan.
– Folk sade att det var en av de sämsta skolorna i landet. Men det tror jag inte att det är. Lärarna är snälla och jag tycker att man får den hjälp man behöver, säger Mona Ström.
Men ryktena om Örnaskolans klena resultat var inte tagna ur luften. Skolan var verkligen en av Sveriges sämsta när Fia och Mona började i sjunde klass.
Tommy Fock och Tommy Persson är Örnaskolans två högstadierektorer:
– 2012 hade 61 procent av våra elever betyg i alla ämnen. Bara 82 procent hade gymnasiebehörighet, säger Tommy Fock.
– I dag har 82 procent fullständiga betyg och 92 procent har gymnasiebehörighet, fyller Tommy Persson i.
De båda rektorerna har svårt att peka ut en enskild orsak som kan förklara skolans senare framgångar. Snarare handlar det om flera pusselbitar som har fallit på plats. Bland annat har man fått nyrenoverade lokaler och blivit bättre på att följa upp de enskilda elevernas utveckling.
– Sedan har vi jobbat mycket med trygghet och trivsel bland eleverna. Som vuxen är det svårt att prestera om du inte trivs på din arbetsplats, och det gäller givetvis för eleverna också, säger Tommy Persson.
Den lärarbrist som det talas så mycket om har man också varit lyckligt förskonad från.
Trivseln är hög, personalomsättningen låg och med undantag från en träslöjdslärare har man alla pedagoger man behöver inför höstterminen. De flesta av skolans lärare har även den behörighet de ska ha.
Det finns dock sådant som kan bli bättre – inte minst när det gäller lärarnas arbets-situation.
– Den administrativa bördan har blivit väldigt tung, säger Tommy Fock.
Han beskriver det som en pendelrörelse. För ett par år sedan skedde i princip ingen dokumentation alls av elevernas studieresultat, sedan fick pendeln en knuff och nu har den svängt för långt åt andra hållet. Den efterlängtade balansen har inte infunnit sig.
Skolan har seglat upp som en av de viktigaste valfrågorna, och politikernas löften duggar nästan lika tätt som den senaste tidens regn.
Tommy och Tommy är luttrade – de har varit med förut– men tycker samtidigt att det är bra att skolan har hamnat så högt på den politiska agendan.
– Vi tar gärna tar emot mer resurser, men i slutändan avgörs en skolas framgång av mer än enskilda partiförslag, säger Tommy Fock.
