Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/14

Ödehusexpert tänker köpa och renovera ett av Långaryds äldsta hus

Det var kärlek vid första ögonkastet när Robert Danielsson fick syn på Långarydshuset från 1850. Nu är byggnadsvårdaren och ödehusexperten beredd att flytta från Stockholm för att göra verklighet av sin landsbygdsdröm. Under resans gång hoppas han inspirera unga människor som vill leva sitt liv på landet.
– Robert är Mister Ödehus och nu köper han sitt eget, säger hans kollega.

Kartläggningen av ödehus pågår för fullt i Hylte kommun och senast i höstas visade projektledaren Ida Karlsson Lalander upp det röda trähuset i Långaryd. Det unika huset från 1850, med flagrande färg på fasaden och halvmåneformade fönster, lockade till en början många spekulanter. Men i slutändan stod bara en enda spekulant kvar.

– Det var egentligen tänkt att vi skulle förmedla huset och vi hade en livesänd visning med 5 000 tittare. Men huset väckte något oförberett inom mig och det uppstod kemi. Jag tänkte att det här huset vill ju jag ha, berättar Robert Danielsson.

Robert är smålänning från Kalmar, men bor sedan många år i Stockholm. Coronapandemin gjorde att han lämnade jobbet som byggprojektledare på Skansen för att gå in i det Falkenbergsbaserade företaget Landsbygdsdröm tillsammans med Jennifer Erlandsson och Theresia Sandahl.

LÄS MER: Halländska ödehus dyker upp i ny Youtube-serie

– Vi fick lite feeling och vågade kasta oss ut i detta. Jag känner mig själv lurad om myten av storstaden och känner att baksidorna och otryggheten med att bo där bara blir större. Som egenföretagare kan jag ju välja var jag vill bo, menar Robert.

Att få huset beboeligt utan pengar kommer att vara en drivande del i arbetet.

Företagets idé är att återbefolka tomma hus och locka fler att bosätta sig på landet. Redan ett halvår tidigare hade trion kört igenom Långaryd för att titta på ett annat ödehus.

– Då får Robert syn på det här huset, säger ”vi måste titta på det” och springer ut med paraply. Vi förstod att det här var din landsbygdsdröm, säger Jennifer Erlandsson.

Bild: Isabel Bark
Bild: Isabel Bark

– Det är något som inte går att beskriva. För varje ny egenskap som dök upp i huset förstod jag att detta var något i hästväg. Alla delar på det här huset har välbevarade detaljer och allt är så genomtänkt. Egentligen har allt bara en ålder och därför är det som att hitta en tidskapsel, säger Robert Danielsson.

Resan ska dokumenteras

Ödehuset kan nu vara på väg att få den bästa tänkbara ägaren. Robert har nämligen jobbat som byggprojektledare och byggnadsvårdare i många år. Hans plan är att flytta hit för att finnas närmare till hands för kollegorna. Renoveringen av Roberts ödehus blir deras huvudprojekt framöver och tanken är att de ska dokumentera resan.

– Att lämna bekvämligheten i Stockholm, med mataffären bara några meter bort till att flytta hit, till ett hus som saknar vatten, avlopp, uppvärmning och varken har ett riktigt kök eller badrum – vi ska följa den resan. Robert är Mister Ödehus och nu köper han sitt eget. Men alla som köper ett ödehus gör en liknande resa, säger Jennifer.

Lite om Robert Danielsson

På Landsbygdsdröms hemsida beskrivs Robert Danielsson som en ödehusguru som har en förkärlek för det vackra. Robert är i grunden civilekonom som blev byggnadsvårdare och byggprojektledare. Sedan 20 år jobbar han med förvaltning och restaurering av kulturmiljöer. Utöver det skriver han om byggnadsvård, bland annat i Gård & Torp och är länsombud för Svenska Byggnadsvårdsföreningen.

Sedan ett par år har han tagit parti för Sveriges alla vackra ödehus och bland annat skrivit böcker i ämnet. I en rad projekt från Skåne till Norrbotten har han följt husens resa från ruckel till pärlor. Boken har utvecklats från Facebookgruppen ”Jag räddade ett ödehus!”.

Robert är i grunden smålänning, men bor motvilligt i Stockholm.

Källa: landsbygdsdrom.se

Coronapandemin har ökat intresset för landsbygden, men även tv-program som Mandelmanns, Bonde söker fru – och bilden av självhushåll och frihet.

– Alla Sveriges landsbygder har något som är unikt, sedan spelar det ingen roll om det är Pajala, Filipstad eller Hylte, menar Jennifer.

Återbruk och loppisar

Trion hoppas inspirera andra som drömmer om ett liv på landet. Resan kommer handla om allt från hur man renoverar ett ödehus och vilken isolering som behövs till hur man kan återbruka olika saker när man renoverar och inreder huset.

Bild: Isabel Bark
Bild: Isabel Bark

Robert öppnar upp bagageluckan på sin bil och lyfter ut en toalettstol som så småningom ska installeras i huset.

– Den är ett perfekt exempel på återbruk. Eftersom den hade en spricka i porslinet fick jag den gratis. Man kan få tag i mycket på loppisar, Facebook, Blocket, genom grannar och genom att ha ett stort kontaktnät.

För varje ny egenskap som dök upp i huset förstod jag att detta var något i hästväg. Alla delar på det här huset har välbevarade detaljer och allt är så genomtänkt.

Att renovera ödehus har blivit en trend som kan öka inflyttningen till landsbygden. Landsbygdsdröm har en egen databas med 5 000 personer som är på jakt efter sitt drömobjekt.

– Småland är det mest populära landskapet. Människor som är i åldern 24–36 år från storstäder och med bra utbildning vill flytta till Småland. Det är häftigt, säger Jennifer.

Ordet ödehus har också gått från att ha en negativ laddning till att bli något positivt.

– Mäklare säger till oss att så länge ordet ödehus finns med i objektbeskrivningen så är det något som är inne. Unga personer som inte kan få flermiljonerslån kan plötsligt genomföra sin dröm med små medel, säger Robert.

Vill flytta till Långaryd

Han har flera utmaningar att ta tag i innan han kan kalla sig ägare av ödehuset i Långaryd som ligger i Smålands landskap, men Hallands län.

– Jag hoppas få köpa huset och kunna flytta hit, men både banken och Lantmäteriet måste säga sitt. Jag får inte banklån eftersom huset inte har vatten, avlopp och värme och då menar banken att huset inte är värt något. Jag menar att det är just därför huset är så välbevarat och värt något.

– Sedan ska Lantmäteriet sätta ner ett rör och det kostar 60-70 000 kronor bara för att diskutera var röret ska sättas, trots att de här tomtgränserna är klarlagda sedan 150 år tillbaka.

Bild: Isabel Bark
Bild: Isabel Bark

Helst av allt vill Robert kunna flytta hit med familjen, men även detta är en process som får ta tid.

– Familj, bostad, jobb och hur man trivs är flera parallella processer.

För honom är det viktigt att inte behöva sätta en tidsplan med slutdatum.

– Att få huset beboeligt utan pengar kommer att vara en drivande del i arbetet, eftersom det inte går att få banklån. Jag tror inte direkt att tidningen Sköna Hem dyker upp här första veckan, säger Robert och skrattar.

LÄS OCKSÅ:

Fler nyheter om Hylte hittar du här

Superlokalt – här får du senaste nytt från ditt område

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här