SHL-domaren Morgan Johansson leder Svenska ishockeyförbundets projekt Nollvision mot hjärnskakningar, som bland annat visat att 70 procent av alla hjärnskakningar orsakas av att axelskyddskåporna träffar oskyddat område och på så sätt uppstår huvudskador.
SHL-domaren Morgan Johansson leder Svenska ishockeyförbundets projekt Nollvision mot hjärnskakningar, som bland annat visat att 70 procent av alla hjärnskakningar orsakas av att axelskyddskåporna träffar oskyddat område och på så sätt uppstår huvudskador. Bild: Simon Eliasson

”Vi kommer få problem om projektet avslutas”

Ishockeydomaren Morgan Johansson är ledare för Svenska ishockeyförbundets projekt Nollvision mot hjärnskakningar.
– Målet är att få kurvan för antalet hjärnskakningar inom ishockeyn att avstanna, säger han om projektet. Och visst har de kommit en bit på väg mot att få bort de onödiga huvudskadorna inom sporten.

ANNONS
|

Parallellt med jobbet som ishockeydomare i SHL, leder Morgan Johansson just nu ishockeyns viktigaste projekt.

Hur sporten ska få stopp på alla hjärnskakningar som drabbar utövarna.

De senaste sex säsongerna har spelare i SHL drabbats av sammanlagt 321 hjärnskakningar, det betyder 1,2 hjärnskakningar per spelomgång.

Under flera år har hjärnskakningarna ökat inom sportens värld men vad görs egentligen för att stävja de uppåtgående kurvorna?

HP-sporten kommer i flera delar att belysa problematiken kring hjärnskakningar, vad som görs för att minimera dem och hur man egentligen mår efter att ha drabbats av en huvudskada.

Morgan Johansson har sedan februari 2019 varit projektledare för Svenska ishockeyförbundets Nollvision mot hjärnskakningar.

– Målsättningen är att få kurvan för antalet hjärnskakningar att avstanna. Hittills har resultatet visat på en minskning i stället, men jag drar inte för stora växlar av det eftersom vi inte har hållit på så länge. Men kurvan peakar inte i alla fall, säger Johansson om projektet.

ANNONS

Ishockeyn går i bräschen när det kommer till att mäta, analysera och försöka förändra till det bättre för spelarna.

– Vi har till exempel fått till en regelförändring som går ut på att skydda målvakterna mer, säger Johansson och fortsätter:

– Resultatet har gett att hjärnskakningarna hos målvakterna har sjunkit med 40 procent. Målvakter drabbas inte i så stor utsträckning av hjärnskakningar men nu har det blivit ännu bättre.

Morgan Johansson.
Morgan Johansson. Bild: Maxim Thore

Handlar om attityden hos spelare

SHL-domaren tror att den stora anledningen till att procenten hjärnskakningar sjunker är för att det uppmärksammas mer.

– Det pratas mer om hjärnskakningar och tacklingar nu för tiden. I grund och botten handlar det om attityden hos spelarna, att media skriver mer om det och att det numera finns utbildningar för att stävja huvudskador, säger han.

Ett av de största problemen bakom hjärnskakningar inom ishockeyn är de så kallade ”late hit”-tacklingarna.

– Att gå in i sena tacklingar är ett helt omodernt sätt att spela ishockey. Vattnet rinner ju uppifrån och ner och om SHL-spelarna visar att det inte är häftigt att tackla på det sättet, då kommer spelarna underifrån att ta efter sina idoler och då kommer vi till slut bort från det, säger Johansson och fortsätter:

– Vi är på rätt väg men det kommer att bli problem om vi lägger ner projektet. En av bitarna vi jobbar med är att informera. Det finns utbildningspaket och vi använder utbildningskonsulenter som åker runt och pratar om hur man spelar närkampsspel bland elever på hockeygymnasium men också bland klubbar.

ANNONS

Samarbetar med KTH

Nollvision mot hjärnskakningar samarbetar med KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) i Stockholm, där tester och analyser genomförs.

– För att kunna analysera hjärnskakningarna som drabbar spelarna ner i minsta detalj, tar vi hjälp av situationsrummet där Christer Lärking sitter som ansvarig. Där tittar vi på situationen när en hjärnskakning uppstår och får vi ett medgivande från den drabbade spelaren, skickar vi vidare videon med situationen till KTH som jobbar med att bryta ner själva smällen, säger Johansson.

– Visionen är alltid noll hjärnskakningar inom ishockeyn och därför måste vi bocka av allt för att se vad vi kan göra åt situationen.

SHL drabbades för ett tag sedan av fyra hjärnskakningsfall på kort tid där det handlade om sena tacklingar med uppåtgående rörelse.

– Jag vet inte vad spelarna håller på med. Vi har fått bort en del av detta, men då poppar det upp nya spelare som åker runt och tacklas på fel sätt. Var är respekten för andra spelare och hur är attityden mot varandra, undrar Johansson.

Det har dessutom visat sig att det inte är själva tacklingen som är orsaken till det stora antalet hjärnskakningar inom ishockeyn.

Istället är det ett av skydden som är den stora boven när en spelare tacklas.

ANNONS

– Det har visat sig att 70 procent av alla hjärnskakningar i SHL skett när träffarna tagit i ett oskyddat område som till exempel i ansiktet och att det är axelskyddskåpan som är inblandad, säger Johansson.

Tandskydd med sensorer som mätinstrument

Axelkåpan är hård men uppfyller sin funktion som skydd och när projektet varit i kontakt med tillverkare, visar det sig vara svårt att ändra på till exempel materialet i skyddet.

– Vi har tittat på utformningen och materialet i ett axelskydd, men tillverkarna jobbar redan med det som fungerar bäst, säger Johansson.

I SDHL har 57 spelare de senaste två säsongerna drabbats av hjärnskakningar.

Tester har också gjorts för att se hur och var smällarna som orsakar huvudskador tar.

– Vi har bland annat haft tandskydd med sensorer som visat smällarna mot huvudet. Utredningen har visat att tjejer får hårdare smällar mot huvudet och killarna får fler smällar, säger Johansson och fortsätter:

– Undersökningen visade också att tjejerna ofta tar smällarna i pannan och hjässan medan killarna tar smällarna i sidan av huvudet. Jag är inte alls förvånad över resultatet.

Ett annat problem med spelare som drabbats av en smäll och fått en potentiell hjärnskakning är att de inte kliver av direkt utan fortsätter att spela trots symptom.

ANNONS

– Att man inte plockar av dem direkt från isen utan låter dem spela vidare är ett stort problem. Det blir bara skit av det. Hjärnan går på högvarv och klarar inte av det och det leder oftast till att spelaren får längre konvalescenstid innan hen är tillbaka på isen igen, säger Johansson.

Coronapandemin avbröt alla tester

I och med coronapandemins utbrott i våras tvingades Morgan Johansson och hans kollegor inom projektet Nollvision mot hjärnskakningar att avbryta alla tester.

Projektet skulle ha avslutats i februari 2021, men det har nu beslutats att projektet förlängs med sex månader till augusti 2021.

– Vi domare har blivit striktare på att ta utvisningar för slashing, hakningar och för spelförstörande moment. Vi är på rätt väg men jag tror att vi kommer att få problem om man skulle lägga ner detta projektet, säger Johansson och fortsätter:

– Det är sagt att vi får hålla på med detta till augusti 2021, men jag hoppas att få jobba vidare med detta på lång sikt.

ANNONS