Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/6

Studie ska ge svar på hur giftet sprids i Kistingebäcken

Kistingebäcken är kraftigt förorenad av miljögifterna PFAS. I veckan har Hushållningssällskapet studerat bottenfaunan för att ta reda på vilka djur som påverkas av ämnena.
– PFAS-ämnena är svårnedbrytbara och lagras i djur och växter. De påverkar hela ekosystemet, säger Björn Klatt.

Hushållningssällskapet har i veckan undersökt PFAS-föroreningarna i Kistingebäcken i Halmstad. Organisationen har tagit prover för att få svar på hur levande organismer påverkas av miljögifterna i vattendraget.

– Det har sedan länge varit känt PFAS-halterna i vattnet i Kistingebäcken är väldigt höga. Våra tidigare prover har visat att det finns höga halter även i sedimentet och bottenfaunan. Miljögifterna vandrar alltså via vatten och sediment till djurlivet, säger John Strand, projektledare vid Hushållningssällskapet.

PFAS är ett samlingsnamn för cirka 4 700 olika industriframställda ämnen. Ämnena finns i produkter som stekpannor, brandskum, och vattenavstötande impregnering för textilier, och är extremt svårnedbrytbara. Att få i sig höga halter av PFAS under lång tid misstänks öka risken för negativa hälsoeffekter.

Giftet lagras i levande organismer

Ute i fält har studien genomförts av Sofia Hedman och Björn Klatt vid Hushållningssällskapet. De använder sig av en speciell håv för att fånga upp bottnen och dess organismer på utvalda platser i bäcken.

Med hjälp av proverna ska man sedan identifiera vilka arter som lever i bottenmiljön.

– Det kan handla om trollsländor, sötvattensgråsuggor, maskar och små musslor. Kruxet är att dessa äts av nästa djurgrupp som i sin tur får i sig PFAS-ämnena. På så vis sprids miljögifterna vidare i näringskedjan, förklarar Sofia Hedman.

Att PFAS-ämnena påverkar det biologiska livet i Kistingebäcken har Hushållningssällskapet redan slagit fast.

– När vi i höstas tog prover på sedimentet såg vi att djuren som lever i bäcken tar upp miljögifterna i exempelvis fettvävnaden. Exakt hur det tas upp är oklart, men att PFAS lagras i levande organismer kunde vi svara på, säger Sofia Hedman.

Vad kan den här föroreningen få för konsekvenser på sikt?

– Det som redan har skett här är att lantbrukare avråds från att använda vattnet. Gifterna kan också ta sig in i vissa växter, vilket studier har visat. PFAS-ämnena är svårnedbrytbara och påverkar hela ekosystemet, säger Björn Klatt.

Höga halter i Halmstads kommun

Tidigare i veckan föll domen i den uppmärksammade PFAS-rättegången i Blekinge – där 160 boende i Kallinge har stämt det kommunala bolaget Ronneby miljö och teknik.

Enligt domen har PFAS-föreningen rätt till kompensation för personskador, efter det att skyhöga halter av ämnena upptäckts i det kommunala dricksvattnet.

Även Halmstad brukar sticka ut i PFAS-sammanhang. I höstas presenterade Naturskyddsföreningen en rapport om PFAS i svenskt dricksvatten, där de högsta påvisade halterna fanns i kommunen. Halterna låg dock under Livsmedelsverkets nuvarande åtgärdsgräns.

Enligt Laholmsbuktens VA, som använder kolfilter för att rena dricksvattnet, är det fyra vattenverk nära Galgberget som är värst drabbade. Bakgrunden är Försvarsmaktens användning av skum på brandövningsplatser i området.

LÄS MER: Halmstad toppar rapport om miljögifter i dricksvatten

De aktuella föroreningarna i Kistingeområdet, som Hushållningssällskapet studerar, upptäcktes av Naturvårdsverket 2015. Halterna var bland de högsta i hela Sverige.

Under 2019 och 2020 gjorde länsstyrelsen och Halmstads kommun nya prover som visade på halter upp till 20 000 nanogram per liter i grundvattnet. Riktvärdet för PFAS i grundvatten är 90 nanogram per liter.

Vem eller vilka det är som orsakat föroreningarna på området håller på att utredas av Halmstads kommun. Utsläppen misstänks ha pågått under flera decennier.

– Problemet med miljögifter är att vi ofta upptäcker dem när vi ser de negativa effekterna, och då har vi redan släppt ut stora mängder av gifterna. Det är den stora problematiken som följer efter oss, säger Sofia Hedman på Hushållningssällskapet.

LÄS MER: Därför dröjde kommunens information om PFAS-läget

Hushållningssällskapets studie genomförs inom ramen för EU-projektet Life Goodstream, som ska få Trönningeån att nå god ekologisk status enligt Vattendirektivet. Projektet startade 2015 och ska avslutas i december 2022. Analyserna finansieras av Brita och Sven Rahmns stiftelse och Halmstads kommun.

LÄS MER: Giftiga ämnen fortsätter att spridas i dricksvattnet

Fler nyheter om Halmstad hittar du här

Superlokalt – här får du senaste nytt från ditt område

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här