– Ärligt talat, det här kom lite som en chock, sade Magdalena Streijffert som inte garderat med en plan B om hon skulle förlora riksdagsmandatet.
– Jag får väl fortsätta mina statskunskapsstudier på Halmstads högskola och så vara hemma lite mer med min 13 månader gamle son.
Hennes analys av varför (S) gjort sitt sämsta val på nästan hundra år är att det har med bristande förnyelse att göra.
– Vi skyllde förra valförlusten på Göran Persson. Han avgick och Mona kom, men kanske tillhörde hon också det gamla och var inte tillräckligt nydanande. Valrörelsen i år var mycket personinriktad, vilket kan ha missgynnat oss. I stället för att ta fasta på de ideologiska skillnaderna har det blivit en fråga om vilken politiker man tycker bäst om.
Majléne Westerlund som satt i riksdagen i tolv år, till och med förra mandatperioden, ser förklaringen till gårdagens valförlust redan 1994-98.
– Då hade vi makten och tvingades på grund av den ekonomiska krisen till nedskärningar i trygghetssystemen. Därefter nådde vi aldrig över 40 procent i riksdagen.
Hon tror däremot inte att raset för (S) i årets val beror på samarbetet med Miljöpartiet och Vänstern.
– Från och med 1998 strömmade våra väljare vänsterut. Därför tror jag inte på att rädslan för Vänstern är orsaken till att vi har tappat så mycket i år. Däremot har de etablerade partierna missat människors rädsla för den snabba utvecklingen i samhället som slår ut de svaga grupperna. Den rädslan gynnar främlingsfientliga partier som SD som vill hitta syndabockar, säger Majléne Westerlund Panke.
