I Halmstads kommun finns det, enligt Trafikverkets indelning, sju mätsträckor med så kallat ATK-system (automatisk trafiksäkerhetskontroll). På dessa sträckor finns det sammanlagt 23 kameror. Förra året resulterade de i att 3 374 bilister bötfälldes.
I Laholms kommun finns det två mätsträckor, med sammanlagt fyra kameror. Förra året var det 1 167 bilister som bötfälldes där.
Polischefen häpnar
– Med tanke på att kamerorna inte är dolda och att de alltid föregås av en skylt som upplyser om att det snart kommer en fartkamera måste man häpna över att det ändå är så många, kommenterar Hans Qvant, chef för Hallandspolisens trafikgrupp, fortkörarna.
På vägar med över 50 kilometer i timmen som hastighetsbegränsning, som det rör sig om i de här fallen, ligger bötesbeloppet på 1 500 kronor om man kör högst 10 kilometer i timmen för fort. Kör man upp till 15 över tillåten hastighet blir böterna 2 000 kronor, 20 för fort innebär 2 400 kronor, 25 för fort 2 800 kronor, 30 för fort 3 200 kronor, 35 för fort 3 600 kronor och däröver 4 000 kronor. Kör du mer än 30 för fort blir dessutom körkortet återkallat.
Hålls hemlig
– Kamerorna är inte verksamma hela tiden, men på varje mätsträcka är de i gång någon del av dygnet. Tidpunkten för respektive plats håller vi förstås hemlig, säger kommissarie Anders Drugge, chef för Polismyndighetens ATK-sektion i Kiruna.
Varför är inte kamerorna i gång alltid?
– Det där är en balansgång. Syftet med dem är inte att dränera bilisters plånböcker och berika statskassan, utan målet är att få ner antalet olyckor och minska antalet döda i trafiken, säger Anders Drugge.
– Ser vi på statistiken så har systemet med trafiksäkerhetskameror haft stor effekt, genom att de sänker snitthastigheten på olycksdrabbade sträckor, förklarar han och berättar att systemet förra året byggdes ut med 47 nya sträckor där 203 nya så kallade mätstationer med kameror sattes upp.
Nya i Halmstad
Två av förra årets nya sträckor installerades i Halmstads kommun. I april sattes fyra kameror upp längs gamla E 6:an norr om Getinge upp mot Heberg, varav en sitter i Halmstads kommun. I juli sattes sedan två kameror upp längs Nissastigen (väg 26) vid Spenshult.
– Huvudsyftet med mätsträckorna är att få ner genomsnittsfarten och genom att radarn mäter dygnet runt kan vi se att ATK-systemet har effekt, säger Anders Drugge.
Han pekar på att bara 2 procent av bilisterna kör för fort på ATK-sträckor, medan det är 40 procent som kör för fort annars. Enligt hans siffror är bilister i och för sig ögontjänare som sänker farten rejält när det kommer en kamera – och sedan höjer igen efter varje mätsträcka.
– Men det viktiga vi kan se är att farten alltid är lägre efter en mätsträcka tar slut än vad den var före – så visst har detta en dämpande effekt även där det inte står några kameror, säger han och framhåller hur smidig den centrala hanteringen av systemet är i dag jämfört med förr då polisen lokalt skötte skåp med kameror.
– Förr åkte poliser runt och flyttade kameror mellan olika plåtskåp. Nu sköts allt från Kiruna, där man går igenom de digitala bilderna och skickar ut böter.
Hallands första
I Halland finns det numera 71 kameror längs 17 olika mätsträckor. De första sex kamerorna sattes upp längs Nissastigen mellan Älvasjö och Spånstad i juni 2006, och samma månad installerades även kameror mellan Kungsbacka och Särö samt mellan Varberg och Rolfstorp.
Tittar man på förra årets statistik var det en nyare sträcka som fångade flest fortkörare på bild. I topp hittar man nämligen de två kamerorna längs väg 15 vid Eldsberga som installerades i december 2016. Där var det 695 bilister som bötfälldes 2019.
Enligt Trafikverkets indelning är Eldsberga en separat sträcka, men räknar man även in att den intilliggande mätsträckans fyra kameror vid Trönninge och vid gamla Pilkington (som sattes upp i december 2015) registrerade 542 fortkörare sticker väg 15 ut ännu tydligare. Totalt var det då 1 237 bilister som bötfälldes av kamerorna söder om Fyllinge.
– Det förvånar mig att de flesta fortkörarna registreras där, jag trodde Nissastigen var värst, kommenterar Hallands trafikpolischef Hans Qvant.
Marbäck
Ser man till enskilda mätsträckor kom de fyra kamerorna längs väg 25 vid Marbäck (som sattes upp i december 2009) på andra plats med 684 bötfällda trafikanter.
Räknar man samman mätsträckorna längs väg 26 söder och norr om Oskarström kommer dock det vägavsnittet tvåa i Halland med 823 bötfällda trafikanter (varav 205 registrerades av de nya kamerorna vid Spenshult).
För övriga sträckor i Halmstads kommun är siffran för de fyra kamerorna längs väg 610 mellan Onsjö och Lynga (sattes upp i december 2015 och mars 2016) 588 bötfällda och för de fyra kamerorna (varav tre står i Falkenbergs kommun) längs gamla E 6 norr och söder om Slöinge 167 bötfällda.
Laholm
I Laholms kommun registrerade de två kamerorna längs väg 24 mellan Jonstorp och Våxtorp (som sattes upp i oktober 2014) 638 fortkörare och de två längs väg 24 vid Sjöalt (sattes upp i oktober 2018) 529 fortkörare.
– Visst är det konstigt att så många kör för fort vid kamerorna, men i 90 procent av fallen rör det sig om 10–15 kilometer i timmen över hastighetsgränsen och uppenbarligen tycker många att det inte är så allvarligt, säger Hans Qvant.
– Samma personer skulle aldrig köra mot rött ljus eller mot enkelriktat, men tydligen tar de inte lika allvarligt på hastighetsbestämmelserna, säger han och pekar på vetenskapliga beräkningar om att varje kilometer i timmen som snitthastigheten sänks innebär att 15 människoliv om året kan räddas i Sverige.
– Tänk vilket enorm sorg det skulle bespara många familjer om alla lättade lite på gasen.
Civila polisbilar
Hans Qvant tycker att ATK-kamerorna spelar stor roll för trafiksäkerheten, men säger samtidigt att de inte kommer åt de mest aggressiva förarna. Fakta är att fyra av tio fortkörningsfall som registreras av kamerorna avskrivs i stället för att bötesfakturor skickas ut, eftersom förarna dolt sitt ansikte så att de inte går att identifiera.
– De riktigt hänsynslösa – som inte håller avstånd och inte använder körriktningsvisare – ser till att dölja ansiktet för kamerorna när de kör långt över hastighetsgränsen. För att komma åt dem måste vi använda civila polisbilar.
Han hävdar också att polisens ambulerande radarkontroller blivit vanligare igen.
– De kan skötas av de vanliga lokalpolisområdena. Ofta sätts de upp efter tips från allmänheten om att det körs för fort på specifika sträckor.
– I regel vill alla ha en fartkontroll just utanför sin egen brevlåda, men vi kan ju inte stå överallt. Min erfarenhet är dock att notoriska fortkörare kör för fort överallt, så oavsett var vi sätter upp kontroller har det effekt.
Sex kameror i Hylte
När det gäller utbyggnaden av ATK-systemet finns det beslut om att sätta upp sex kameror längs väg 26 från Hyltebruk till länsgränsen.
– I dagsläget finns inga i Hylte kommun, däremot söder och norr om Gislaved, säger Tomas Bergbom, åtgärdsplanerare på Trafikverkets region väst.
– Med den nya, planerade mätsträckan norr om Hylte bygger man ihop sträckorna vid Oskarström med dem i Småland. Exakt när de installeras är inte klart, men det blir i alla fall inte i sommar, säger han.
Flest böter i tunnlar
Sträckorna där flest fortkörare får böter är tunnlar i Göteborg och Stockholm med mycket trafik. Enbart under de första fem månaderna i år har 4 091 bötfällts av kamerorna i Lundbytunneln i Göteborg. Två respektive trea på listan är tunnlarna i Norra och Södra länken i Stockholm, där det under januari–maj i år bötfälldes 3 747 respektive 3 101 förare.