Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/7

Stadsnätsbolagets existens var hotad utan HFAB-avtalet

Behövs det verkligen ett eget kommunalt bolag för att sköta stadsnätet nu när fiberutbyggnaden i princip är klar? Man kan säga att den frågan ställdes på sin spets när HFAB ville upphandla privat.
Stadsnätets vd Erik Eriksson slog i en skrivelse till moderbolaget fast att det skulle innebära en ”avveckling” av hans bolag om det inte fick bostadsbolagets avtal för digitala tjänster.

I den fjärde delen av den här artikelserien granskar HP vad som låg bakom att HFAB blev överkört av sitt moderbolag när avtalet för tjänsten som så kallad kommunikationsoperatör gick ut.

En sådan operatör är mellanhand mellan hyresgäster och leverantörer av bredband, telefoni och tv. Enligt vad den privata aktören iTux har uppskattat ligger värdet på det femåriga avtal som HFAB tvingats sluta med Halmstads stadsnät för den tjänsten, plus service och support, på flera hundra miljoner kronor.

LÄS MER: HFAB:s avtal blir rättssak – uppges värt jättebelopp

Läser man det beslutsunderlag som Mattias Rossköld i sin roll som vd för Halmstads Rådhus AB – moderbolaget för alla kommunala bolag – skrev till sin styrelse i januari 2020 är det tydligt att argumenten från Halmstads stadsnät har vägt tyngre än de saker som bostadsbolaget lyft fram.

HFAB ville upphandla privat

I artikelserien har HP beskrivit hur HFAB:s interna utredningar påtalade att tjänsten – som sedan länge legat hos det kommunala bolaget Halmstads stadsnät – borde upphandlas privat enligt lagen om offentlig upphandling.

LÄS MER: HFAB:s vd sparkades när hon prioriterade hyresgästerna

När HFAB:s experter tittade på hur det gått för andra allmännyttiga bostadsbolag som gått ut på marknaden och upphandlat tjänsten kom de också fram till att det då blivit både lägre kostnader och bättre service för såväl bolagen som hyresgästerna.

Rossköld drog i nödbromsen

Då HFAB:s planer blev kända för Halmstads Rådhus AB drog dock vd:n Mattias Rossköld, som även är kommunchef, i nödbromsen.

Kommunchefen Mattias Rossköld valde i sin roll som vd för Halmstads Rådhus AB att låta stadsnätsbolagets argument väga tyngre än det som HFAB fört fram när han lämnade beslutsunderlag till styrelsen. Bild: Roger Larsson
Kommunchefen Mattias Rossköld valde i sin roll som vd för Halmstads Rådhus AB att låta stadsnätsbolagets argument väga tyngre än det som HFAB fört fram när han lämnade beslutsunderlag till styrelsen. Bild: Roger Larsson

HP har bland annat berättat att Halmstads Rådhus AB beslutade att tvinga HFAB att byta uppfattning och – i motsats till de slutsatser som bostadsbolaget kommit fram till – fortsätta med Halmstads stadsnät.

Som framgått av tidigare artiklar uppstod då dramatik.

Först när vd Catharina Rydberg Lilja vägrade skriva på de avtal som togs fram, med hänvisning till att de inte var affärsmässiga.

LÄS MER: Sparkade vd:n: ”Kommunchefens samtal med mig var inte trevliga”

Och senare – efter att hon beordrats att underteckna – när Mattias Rossköld i våras såg till att hon under dramatiska former fick sparken. Det skedde efter att Rydberg Lilja bland annat framfört till HFAB:s ordförande Jimmie Tschander (C) på vilka sätt avtalen med Halmstads stadsnät var dåliga för både bolaget och hyresgästerna i de 11 000 lägenheterna – enligt henne och de andra på HFAB som jobbat med frågan.

Politikerna ville rädda bolaget

Hur kommer det sig då att Halmstads Rådhus AB – där Carl-Johan Berthilsson (M) är ordförande, Fatma Hergül (S) är vice ordförande och Christofer Lundholm (M), Stefan Pålsson (S), Jenny Axelsson (C), Fabio Ishaq (SD) samt Krissi Johansson (S) är ledamöter – ändå valde att gå emot HFAB:s argument för en privat upphandling?

Moderat politiker stoppade privat upphandling.
Carl-Johan Berthilsson (M) är ordförande i de kommunala bolagens moderbolag och har pratat om vikten av att HFAB:s avtal ”stannar inom familjen”. Bild: Roger Larsson

Efter att ha granskat beslutsunderlaget kan HP konstatera att en anledning var att politikerna ville rädda kvar Halmstads stadsnät som bolag.

Går HFAB till en annan KO så har vi påbörjat avvecklingen av HSAB i sin nuvarande form.

I en skrivelse från bolagets vd Erik Eriksson kunde de inför beslutet läsa att det skulle leda till ”en total omstrukturering av bolaget” om Halmstads stadsnät inte fick avtalen med HFAB.

När Halmstads Rådhus AB stoppade HFAB:s planer på att upphandla digitala tjänster privat skedde det efter att kommunala Halmstads stadsnäts vd, Erik Eriksson, varnat för en avveckling av hans bolag. Bild: Jörgen Alström
När Halmstads Rådhus AB stoppade HFAB:s planer på att upphandla digitala tjänster privat skedde det efter att kommunala Halmstads stadsnäts vd, Erik Eriksson, varnat för en avveckling av hans bolag. Bild: Jörgen Alström

”Går HFAB till en annan KO så har vi påbörjat avvecklingen av HSAB i sin nuvarande form”, skrev Erik Eriksson, där förkortningen KO står för kommunikationsoperatör och HSAB för Halmstads stadsnät AB.

Stor men hemlig andel av intäkterna

I ett PM från stadsnätsbolaget stod det också hur stor andel av bolagets totala intäktsmassa som kommer från just HFAB:s hyresgäster. I de handlingar som HP fått ut är dock alla siffror maskade med hänvisning till affärssekretess.

Stadsnätet får stora inkomster från allmännyttans hyresgäster.
Av handlingar från Halmstads stadsnät framgår det att HFAB:s hyresgäster står för en stor del av bolagets intäkter – men exakt hur stor är en affärshemlighet. Bild: Jari Välitalo

HP har inte brytt sig om att överklaga sekretessbeslutet eftersom kammarrätterna så gott som alltid ger de kommunala bolagen rätt. Enligt Olle Lundin – professor i förvaltningsrätt vid Juridiska institutionen i Uppsala och oberoende expert inom ramen för Europarådets övervakning av den kommunala självstyrelsen – har kammarrätterna till och med börjat tillämpa reglerna om offentlighet och affärshemligheter på ett allt striktare sätt, så att journalisters möjlighet till insyn försvåras.

Högsta snittlön per anställd

Fakta är dock att Halmstads stadsnät AB har 27 anställda. Chefslönerna är inte så höga som på HFAB, men vd Erik Eriksson har i alla fall 77 800 kronor i månadslön och totalt 15 av de anställda tjänar mer än 42 000 kronor i månaden.

LÄS MER: Så mycket tjänar kommunens bolagschefer

Även om det inte rör sig om astronomiska lönenivåer är det ändå jämförelsevis högt att mer än hälften av personalen inom något kommunalt bolag eller någon förvaltning i Halmstad tjänar så mycket. Snittlönen per anställd är den högsta bland kommunens bolag.

Fiberutbyggnad nästan klar

Bolagets mångåriga arbete med att bygga ut fibernätet har nu kommit så långt att 99 procent av kommunens fastigheter har fått ett erbjudande om anslutning. Det enda som återstår är mindre än 300 fastigheter i glesbygd där investeringskostnaderna per kund är stora.

Enligt stadsnätsbolagets senaste årsredovisning är den mångåriga fiberutbyggnaden i Halmstad nästan klar. Här en arkivbild från när det lades ner fiber på Hertig Knutsgatan. Bild: Jari Välitalo
Enligt stadsnätsbolagets senaste årsredovisning är den mångåriga fiberutbyggnaden i Halmstad nästan klar. Här en arkivbild från när det lades ner fiber på Hertig Knutsgatan. Bild: Jari Välitalo

Flera tjänstemän inom kommunen – tyvärr ingen som vill bli citerad – säger till HP att man nu kan ifrågasätta om bolaget verkligen behöver finnas kvar. Bland annat menar en del att det kommunala energi- och miljöbolaget Hem skulle kunna sköta den tekniska driften av fibernätet.

Lämnar koncernbidrag

Tittar man igenom stadsnätsbolagets årsredovisningar för de senaste fem åren har den genomsnittliga omsättningen legat på 118 miljoner kronor per år och snittvinsten på 36 miljoner kronor om året.

Stadsnätets personal har högst snittlöner bland de kommunala bolagen i Halmstad.
De anställda på Halmstads stadsnät har de högsta snittlönerna bland kommunens bolag. Flera inom kommunen ifrågasätter dock om det behövs ett särskilt bolag när fiberutbyggnaden är klar. Bild: Jari Välitalo

Precis som bland annat HFAB och Hem lämnar Halmstads stadsnät koncernbidrag till Halmstads Rådhus AB för att täcka de ständiga underskotten hos bland annat Halmstads flygplats och Destination Halmstad.

LÄS MER: Kommunen tjänar miljoner på skatteplanering

I beslutsunderlaget som Mattias Rossköld skrev inför att HFAB piskades att teckna avtal med stadsnätsbolaget lyfte han också fram ”kommunkoncernperspektivet”.

Enligt vad HP erfar ska ordförande Carl-Johan Berthilsson även ha pratat om vikten av att avtalen ”stannar inom familjen”.

Valde stadsnätets argument

I underlaget till styrelsen för Halmstads Rådhus hänvisade Rossköld till de argument som Halmstads stadsnät fört fram – trots att de gick stick i stäv med vad HFAB:s experter på området konstaterat.

Exempelvis citerade Rossköld Halmstads stadsnäts farhågor om att de så kallade smartahemslösningarna i allmännyttans fastigheter inte skulle kunna utvecklas lika bra med en annan aktör – tvärtemot vad HFAB kommit fram till.

Vi riskerar att slå sönder ett fungerande bolag utan att det sker någon förbättring.

Stadsnätets vd Erik Eriksson hävdade i sin skrivelse också att en upphandling med en privat aktör innebär en risk för dyrare internettjänster för HFAB:s hyresgäster och sämre service.

Stadsnätsbolaget ville inte att det allmännyttiga bostadsbolaget skulle upphandla privat.
Påståendet från stadsnätsbolagets vd Erik Eriksson om att smartahemslösningar inte kan utvecklas lika bra med en privat aktör kom med i beslutsunderlaget till politikerna – trots att HFAB:s experter kommit fram till det motsatta. Bild: Jörgen Alström

”Jag ställer mig frågande till varför HFAB ska gå ut på en upphandling. Vi riskerar att slå sönder ett fungerande bolag utan att det sker någon förbättring av vare sig leverans eller prisbild för slutkund”, skrev han.

Förra vd:n vill se transparens

När HP inför den här publiceringen kontaktar HFAB:s förra vd Catharina Rydberg Lilja och ber henne kommentera detta hänvisar hon bara till de faktaunderlag som tjänstepersonerna på bostadsbolaget tog fram.

Kan man inte ha förståelse för att kommunen ville undvika att skjuta ett av sina bolag i sank?

– Om Halmstads stadsnät inte längre har ett tydligt uppdrag, men politiken ändå vill driva verksamheten vidare – trots att den inte klarar sig ekonomiskt på egen hand – bör man utreda förutsättningarna för koncernbidrag. Det vore bättre än att tänja på lagen om offentlig upphandling och skapa sämre förutsättningar för HFAB och hyresgästerna.

– På det sättet hade både ekonomin och verksamheten blivit transparent.

Hon avslutar med orden:

– I övrigt har jag inga mer kommentarer till det här. Jag är tacksam för de år jag fått på HFAB och nu ser jag framåt.

Fler nyheter om Halmstad hittar du här

Superlokalt – här får du senaste nytt från ditt område

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här