Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Lars El Hayek är socialdemokrat och vice ordförande för barn- och ungdomsnämnden. Liberalen Lovisa Aldrin är ordförande.
Lars El Hayek (S) och Lovisa Aldrin (L) håller med varandra om att Halmstads skolor har misslyckats och inte är likvärdig. Bild: Roger Larsson/Jessica Gow

Skolklyftorna beskrivs som ett misslyckande

Kommunen och skolorna har inte lyckats. Det är Lovisa Aldrin (L) och Lars El Hayek (S) överens om när det gäller resultaten i de kommunala grundskolorna i Halmstad.

Hallandsposten berättade i förra veckan att andelen elever som går ut nian med behörighet till gymnasiet skiljer sig stort mellan de olika skolorna i kommunen. I skolan med bäst resultat hade 93,8 procent av eleverna som gick ut nian i år gymnasiebehörighet. I skolan med lägst andel hade 60,3 procent av niorna behörighet till gymnasiet.

– Det är utan att göra några omskrivningar verkligen ett av våra största problem i skolan i Halmstad, säger Lovisa Aldrin (L) som är ordförande för barn- och ungdomsnämnden (BUN).

Listan över skolorna i Halmstad och niondeklassarnas resultat ser ofta väldigt lik ut från år till år. Det är samma skolor som placerar sig i toppen respektive botten. Pekar man ut skolorna på en karta ser man att skolorna i botten av listan finns i centrala Halmstad medan skolorna i toppen av listan främst finns utanför staden. Att det ser ut så beror till viss del på bostadssegregationen i kommunen menar Lars El Hayek (S), vice ordförande i BUN.

– Det brukar se ut så och det jag kan säga är att det är oroväckande. Det är inte en enskild komponent som spelar roll här utan det är olika delar. Dels är det en bristande likvärdighet och dels klarar inte skolan av sitt kompensatoriska uppdrag, säger han.

LÄS MER: Fler behöriga till gymnasiet – men fortsatt stora klyftor

Alla ska ha möjlighet att lyckas i skolan

Att den svenska skolan har ett kompensatoriskt uppdrag innebär att skolan ska ge alla elever möjligheten att nå upp till kunskapskraven, oavsett utgångsläge.

– Det enda man kan säga är att vi misslyckas att kompensera tillräckligt mycket i det här fallet vilket gör att resultaten dippar på de skolorna, säger Lovisa Aldrin.

Att resultaten skiljer sig mycket mellan skolorna är inte nytt, varför har man inte lyckats åtgärda det än?

– Skolorna gör ett jättefint jobb. Det är inte så att man kompenserar en gång och sen är det bra utan det är hela tiden nya elever. Dessa skolor har haft ett inflöde med elever som kommit från trauma, som kommit från krig och som kommit utan ett välfungerande modersmål. Då måste man börja med kompensationen på en nivå där det är svårt att hämta hem allting på en kortare tid. Det är egentligen inte förvånade att man inte klarar det på den korta tiden, säger hon.

På samma fråga svarar Lars El Hayek att han inte tror att skolresultaten kommer kunna jämna ut sig förrän man lyckats lösa bostadssegregationen i Halmstad. Han menar också att skolorna behöver hjälpa varandra mer.

– Här kan jag efterfråga ett bättre samarbete mellan skolorna, det finns inget sämre än att man jobbar i sina egna stuprör. Alltså behöver skolor få ta del av andra skolors framgångsrika metoder. Idag kan man få känslan av att man jobbar i olika stuprör, säger han.

”Anti-plugg-kultur”

Skolorna som hamnar i botten av resultatlistan, Östergårdsskolan, Klaraskolan och Brunnsåkersskolan, har ett liknande elevunderlag och en större andel elever som kommit till Sverige som flyktingar jämfört med andra skolor. Lovisa Aldrin förklarar att skillnaden i skolresultaten dels beror på att dessa elever helt enkelt inte fått lika lång tid på sig i den svenska skolan för att nå upp till kunskapsmålen. Hon säger också att det på flera av skolorna finns en ”anti-plugg-kultur”.

– Jag tror verkligen att den här anti-plugg-kulturen brer ut sig i vissa skolor. Men det är svårt, hur bryter man en kultur? Hur gör man det coolt att plugga? Det är en samhällsfråga, säger hon.

Tror du det handlar om att elever på vissa skolor är bättre på att plugga än andra?

– Nej, inte på det sättet. Däremot så tror jag att det finns i kulturen, i väggarna på skolan. Om det inte är illa att plugga är det större möjlighet att man gör det, säger Lovisa Aldrin och fortsätter:

– Det handlar inte om att de är dåliga på att plugga utan det handlar om vad man har för förutsättningar från början. Vissa kan bo väldigt trångt och det är svårt att sitta och läsa om man delar rum med två syskon, ofta handlar det om att skapa förutsättningar. Därför finns också läxhjälp på alla skolor för att kompensera.

LÄS MER: Gymnasiebehörigheten kvar på ”oroväckande låg nivå”

Fakta: Andel gymnasiebehöriga nior 2020

Stenstorpsskolan: 93,8 procent

Gullbrandstorpsskolan: 93,5 procent

Söndrumsskolan: 90,3 procent

Getingeskolan: 89,5 procent

Trönningeskolan: 89,4 procent

Vallåsskolan: 88,3 procent

Österledskolan: 82 procent

Fyllingeskolan: 80,8 procent

Furulundsskolan: 79,5 procent

Brunnsåkersskolan: 71,6 procent

Klaraskolan: 63,8 procent

Östergårdsskolan: 60,3 procent

Totalt alla kommunala skolor: 82,4 procent

Källa: Halmstads kommun

Fler nyheter om Halmstad hittar du här

Superlokalt – här får du senaste nytt från ditt område

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här