Företagaren i fråga driver ett bolag där han själv äger 80 procent av aktierna och hans bror resten.
När skattebrottet begicks var det hans fru som var vice vd och skötte bokföringen. Enligt tingsrättens dom gjorde de avdrag för privata kostnader på cirka en halv miljon kronor genom att systematiskt sätta upp dem som kostnader för företaget.
Köp av motorcykel och däck bokfördes som underhåll av lokaler och inköp av kontorsmateriel.
I verkligheten handlade det om olika inköp till sonen, som deltog i motorcykeltävlingar i Storbritannien. Bland annat bokfördes köp av motorcykel och däck som underhåll av lokaler och inköp av kontorsmateriel.
Skatteverket ansåg att det handlade om ”rörelsefrämmande kostnader” och underkände avdragen. Dessutom beslutades om ett skattetillägg på 50 000 kronor – ett beslut som företagaren inte överklagade.
Han trodde då att det hela skulle stanna där. Men så blev det inte. I stället drogs en polisutredning om brott igång.
Hon upplevde att det var något som alla andra gjorde och kom undan med.
I polisförhör berättade då företagarens fru att hon förstod att hon bokförde kostnader som inte hörde till verksamheten – men menade att hon upplevde att ”det var något som alla andra gjorde och kom undan med”.
Vid rättegången år 2020 hävdade hon dock att polisen måste ha missuppfattat henne. I rättssalen förklarade i stället hon och hennes man att pengarna handlade om marknadsföringskostnader i Storbritannien för att få nya kunder där.
Företagsbot
Domstolen ansåg emellertid att de uppgifterna var ”mycket vaga och knapphändiga och ter sig närmast som en efterhandskonstruktion”.
I stället dömde tingsrätten paret för försvårande av skattekontroll. Brottet motsvarade ett straff på tre månaders fängelse, men eftersom båda tidigare var ostraffade slapp de undan med villkorlig dom och 100 timmars samhällstjänst vardera.
Dessutom dömde tingsrätten ut en företagsbot på 250 000 kronor för bolaget.
Det lägsta anbudet
När kommunala bolaget Hem (Halmstads Energi och Miljö AB) i slutet av förra året skulle upphandla tekniska konsulter inom förbränningsteknik var det emellertid just det bolaget som med 935 kronor i timmen lämnade in det lägsta anbudet.
– I ett av Hallands största miljöprojekt satsar vi 80 miljoner kronor på fyra år för att minska våra miljöfarliga utsläpp på olika sätt. Vi har hållit på ett år och det handlar om allt från vatten till rökgasrening, förklarar Anders Bredfell, kommunikationschef på Hem.
– En del i detta är att vi vill förbättra förbränningen i våra två äldre pannor – och där kommer den här konsulttjänsten in, fortsätter han.
Återtog tilldelningsbeslutet
I slutet av november förra året meddelade Hem att det aktuella bolaget tilldelades konsultjobbet.
Bara några dagar senare återtog Hem tilldelningsbeslutet efter att ha fått information om domen.
Efter detta hoppade den dömde ägaren till bolaget av sitt uppdrag som styrelseordförande och satte in en annan person på posten – samtidigt som han själv finns kvar som verklig huvudman enligt Bolagsverkets noteringar.
Juristerna slog oss på fingrarna. Det är inte så lätt att utesluta någon från en upphandling som vi trodde.
Två dagar före julafton undertecknade Hems vd Håkan Kånge ett nytt tilldelningsbeslut till bolaget – men enligt Anders Bredfell har bytet på den ledande posten inte spelat någon roll i det sammanhanget.
– Juristerna slog oss på fingrarna. Det är inte så lätt att utesluta någon från en upphandling som vi trodde. Den här domen är inte skäl nog, för brottet finns inte med bland de så kallade obligatoriska uteslutningsgrunderna i Lagen om offentlig upphandling, förklarar han.
Brotten som är skäl nog
I ett mejl hänvisar Nathalie Rapp, avdelningschef för upphandling och inköp hos Hem, till olika paragrafer i LUF (2016:1145).
Där räknas bland annat upp vilka brott som anses vara obligatoriska skäl för att ”en upphandlande myndighet ska utesluta en leverantör från att delta”.
Det nämns brott som rör organiserad brottslighet, bestickning, korruption, bedrägeri, penningtvätt eller finansiering av terrorism, terroristbrott eller brott med anknytning till terroristverksamhet samt människohandel.
Under rubriken missförhållanden står dessutom att en leverantör ska uteslutas om myndigheten kan visa att den har åsidosatt tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter.
Har betalat skatter och avgifter
Däremot påpekar Nathalie Rapp att det uttryckligen står att ”en leverantör som har fullgjort sina skyldigheter avseende betalning av skatter och socialförsäkringsavgifter, inklusive ränta och sanktionsavgifter” inte ska uteslutas. Det har Hem kommit fram till att det aktuella bolaget har gjort.
