Förutom en massa anställda vid Halmstad City Airport är det fyra politiker från kommunledningen och fyra från styrelsen för Halmstad Flygplats AB som samlats framför det lilla, tvåsitsiga elflygplanet som Aeroklubben i Göteborg flugit ner via mellanlandningar för laddning i såväl Kungsbacka som Varberg och Falkenberg.
Följ med HP upp på eldriven lufttur:
– Flyget i Halmstad bedriver ett aktivt miljöarbete. Exempelvis var vi 2017 först i Sverige med att alltid blanda i fem procent biobränsle i tankarna – och fortfarande har ingen annan flygplats i landet kommit lika långt som vi, säger flygplatsbolagets ordförande Magnus Uvenfeldt (M).
– I dag har vi premiär för ett elflygplan. Det rör sig i och för sig om ett väldigt litet plan, men inom 10–15 år tror jag att det finns betydligt större på marknaden – och då kan kanske Halmstad bli först med elflyg till Stockholm.
Två batterier
På premiärturen tar piloten Rickard Carlsson med oppositionsrådet Krissi Johansson (S), som ser en aning nervös ut när hon får hjälp att spänna fast sig i planet som bara väger drygt 400 kilo – inklusive de två batterierna som driver det.
– Det är väldigt enkelt att flyga, säger piloten och visar att han förutom en styrspak, skevroderpedaler och ett gasreglage bara har fyra knappar att hålla reda på.
Planet är gjort av den slovenska tillverkaren Pipistrel och heter Velis Electro.
– Det här är mest en demonstrationsplattform för att folk ska få upp ögonen för tekniken och acceptera elflyg, säger Rickard Carlsson och berättar att han tidigare flugit likadana plan med vanlig motor – och att flygegenskaperna är de samma.
Håller koll på laddningen
– Den stora skillnaden är att man måste planera flygningen noggrannare, så att man verkligen tar sig till en flygplats i god tid innan laddningen sjunkit för lågt, förklarar han och säger att likheterna med att segelflyga är stora.
När Krissi Johansson sitter ordentligt fastspänd går han igenom skärmarna på instrumentbrädan för henne. Bland annat kan hon se att batterierna nu är fullt laddade.
– Det tar en timme att ladda det så mycket, men det räcker med en halvtimme om man bara ska ladda 80 procent, säger han och tillägger att de aldrig vill vara i luften med mindre än 30 procents laddning kvar.
Det som hörs är propellern
När en av Halmstad Flygklubbs Piper PA-28 taxar förbi hör vi inte längre vad han säger. Men när Rickard Carlsson startar sin elmotor märks det direkt hur mycket tystare hans plan är.
– Egentligen låter inte motorn alls. Det man hör är propellern, framför allt när man behöver dra på, säger han.
Efter en kort startsträcka lyfter planet, det krävs inte med än 60 kilowatts kraft för att få upp det i luften. Planet har fått den passande registreringsbeteckningen SE-KWH av Transportstyrelsen. Enligt bokstaveringsprincipen blir då anropsnamnet ”Kalle Wilhem Helge”, men dagen till ära är det ”Sigurd Kilowattime” som gäller i radiotrafiken med flygledartornet.
Ett par gånger när elplanet passerar över publiken hörs faktiskt ingenting.
Jag är ingen van flygresenär, men jag märkte att brummandet inte lät så mycket som i vanliga flygplan.
Efter sin premiärflygning ser Krissi Johansson lättad ut och konstaterar att ”det kändes väldigt speciellt”.
– Jag är ingen van flygresenär, men jag märkte att brummandet inte lät så mycket som i vanliga flygplan, säger hon efter att ha klivit ner på marken igen.
Det lilla demonstrations- och skolflygplanet har en toppfart runt 180 kilometer i timmen och en marschfart på cirka 150. Och även om en laddning räcker till en timmes flygning vill de av säkerhetsskäl ha en halvtimmes marginal – så som längst flyger de bara sju mil.
– Vi håller nu på att ta fram ett större batterielektriskt regionalflygplan med 19 säten, som ska vara ute på marknaden 2026, berättar Christoffer Levandowski, forsknings- och innovationschef på Heart Aerospace i Göteborg.
Sist, men inte minst, kommer vi ifrån utsläppen så att vi kan vända på begreppet flygskam och i stället prata om flygstolthet.
Han pekar på tre fördelar med elflyg jämfört med dagens flyg.
– Kostnaderna blir mycket lägre. Dels kostar elen bara en tredjedel av de bränslekostnader man har i dag, dels slipper man det dyra underhållet av turbopropmotorer.
– I och med att kostnaderna blir lägre kan man få lönsamhet med ett mindre passagerarunderlag och på fler destinationer - vilket gör att tillgängligheten och utbudet ökar.
– Sist, men inte minst, kommer vi ifrån utsläppen så att vi kan vända på begreppet flygskam och i stället prata om flygstolthet.
Flyger max 40 mil
Att Heart Aerospace ES-19 kommer att ha en toppfart på bara 250 kilometer i timmen tror inte Christoffer Levandowski blir så begränsande.
– Det är fortfarande konkurrenskraftigt. Exempelvis kommer en flygning från Bergen till Stavanger ta en halvtimme i stället för fyra och en halv timme med bil.
Hans Johansson, som är försäljningschef på Bra (Braathens Regional Aviation), säger att deras linje mellan Halmstad och Stockholm är lite för lång för ES-19.
– Den flyger max 40 mil, men det är nästan 45 till Bromma. Dessutom är passagerarunderlaget i Halmstad så stort att 19 stolar är för lite, menar han.
Flyg till Oslo, Flensburg eller Kalmar
– Däremot öppnas helt nya möjligheter till andra destinationer. I och med att det kan bli lönsamt med små passagerargrupper kan man tänka sig elflyg från Halmstad till Oslo, Århus, Flensburg eller Kalmar, säger Hans Johansson.
När det gäller flygtrafiken till Stockholm tror han på kort sikt att utvecklingen ligger i att satsa mer och mer på biobränslen. Han pekar på den flygning som Bra genomförde i maj 2019 med en ATR-72 mellan just Halmstad och Bromma, kallad ”The Perfect Flight”.
– Internationellt har den fått betydligt större uppmärksamhet än här hemma. Det var världens mest klimateffektiva flygning, säger han och berättar hur de blandade i 50 procent fossilfritt biobränsle i tankarna, följde en optimerad flyghöjd och tog rakast möjliga flygväg, samt gjorde en långsammare inflygning.
– På det viset lyckades vi minska de fossila utsläppen av koldioxid med hela 46 procent jämfört med samma flygresa med fossilt bränsle.
Priset på biobränsle högt
Han väntar nu på att myndigheterna ska gå med på att man får flyga med 100 procent biobränsle.
– Vid sidan av certifieringen hämmas utvecklingen fortfarande av att biobränsle kostar dubbelt så mycket som fossilt, men kan vi få upp volymerna så tror jag att priserna snart kan gå ner. Helst genom inhemsk produktion, säger David Hild, vd för den icke vinstdrivande organisationen Fly Green Fund.
LÄS MER:Överkapacitet på flygplatsen trots växande tryck på resor
LÄS MER:Air Leap flyttar underhåll till Halmstad
LÄS MER:Så påverkas Halmstads flygplats av Brommabesked
LÄS MER:Flygplatsen säger upp personal
LÄS MER:Halmstads flygplats får 6,4 miljoner i krisstöd
LÄS MER:Brommas flygplats kan läggas ned: ”Då flyger vi till Arlanda i stället”
