Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

I snitt är 86,3 procent av lärarna på samtliga gymnasieskolor i Halmstad behöriga.
På kommunens gymnasieskolor är andelen behöriga lärare, 86,3 procent, större än vad det var på grundskolorna under förra läsåret. Statistiken ser liknande ut i resten av landet. Bild: Berit Roland

Så ser lärarbehörigheten ut på gymnasieskolorna

Andelen behöriga lärare på landets gymnasieskolor har ökat och fortsätter att ligga en bit över grundskolorna. I Halmstad har majoriteten av gymnasieskolorna större andel behöriga lärare än rikssnittet.

Bristen på utbildade lärare är välkänd. Enligt en prognos från Skolverket beräknas det saknas 45 000 behöriga lärare och förskolelärare år 2033. Även om Halmstad är en attraktiv kommun att jobba och bo i enligt många är kommunen inte förskonade från lärarbristen.

Som HP tidigare rapporterat om är drygt sju av tio lärare i Halmstads grundskolor behöriga, vilket är högre än rikssnittet. Precis som genomsnittet i landet är andelen behöriga lärare i Halmstad större på gymnasieskolorna än på grundskolorna. I genomsnitt är 86,3 procent av lärarna på de kommunala och fristående gymnasieskolorna i Halmstad behöriga räknat per antalet heltidstjänster vid terminens start. Rikssnittet låg förra läsåret på 81,6.

Enligt Cecilia Wärnestål, tillförordnad HR-chef på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i Halmstad, är det svårast att hitta behöriga lärare till vård- och omsorgsutbildningen på vuxenutbildningen.

LÄS MER: Så allvarlig är lärarbristen i Halmstads skolor

100 procent behöriga lärare

En skola sticker ut i statistiken över Halmstad. Nystartade Realgymnasiet med naturbruksutbildningar har bara behöriga lärare. Det är dock värt att tillägga att skolan som precis dragit igång sin verksamhet bara har elever i årskurs ett och totalt fem lärare. Att man lyckats fylla alla tjänster med behöriga lärare tror rektor Viveka Lennse Johansson delvis beror på tur.

– I de gymnasiegemensamma ämnena som svenska, engelska och matte var det inte svårt alls. När det gäller ämnen som djurvård så hade jag tur att hitta behöriga lärare. Det var många som sökte och som tur var så var det också behöriga lärare som hade bra referenser, skitbra lärare helt enkelt, säger hon.

Viveka Lennse Johansson, rektor på Realgymnasiet.
På nystartade Realgymnasiet jobbar bara fem lärare, men samtliga är behöriga berättar rektor Viveka Lennse Johansson. Bild: Carina Nilsson

Utöver turen tror hon att många sökte sig till skolan för att det är spännande att vara med i uppstarten av en ny skola. Snart börjar jakten på fler lärare när skolan tar emot en ny årskurs och växer nästa läsår.

– Jag hoppas det är fortsatt attraktivt att jobba på en skola under uppbyggnad, säger Viveka Lennse Johansson.

LÄS MER: Realgymnasiet öppnar ny gymnasieskola i Halmstad

Många obehöriga under utbildning

Utöver Real är det de kommunala gymnasieskolorna som ligger i topp i andel behöriga lärare. Kattegatt, Sannarp och Sture har alla över 90 procent behöriga lärare räknat per heltidstjänst.

I botten ligger Praktiska gymnasiet. Av lärarna anställda vid läsårets början är 65 procent behöriga men flera av dem obehöriga håller på att utbilda sig och kommer få lärarlegitimation under året. Samma gäller lärarna på Drottning Blanka, idag är drygt 75 procent av lärarna behöriga, men alla obehöriga går just nu en lärarutbildning.

Mindre behov av gymnasielärare

En enkel förklaring till varför andelen behöriga lärare på gymnasieskolorna är större än på grundskolorna är att det helt enkelt inte finns lika många tjänster för gymnasielärare. På grundskolorna i Halmstads kommun fanns det under förra läsåret 759 heltidstjänster för lärare, på gymnasieskolorna i kommunen fanns 168 enligt siffror från Skolverket.

Antalet förstahandssökande till gymnasielärarutbildningen på Högskolan i Halmstad är också lägre än till grundskolelärarutbildningen. Det stämmer även överens med hur det ser ut på exempelvis Linnéuniversitetet och Malmö universitet som båda har ett stort antal lärarutbildningar.

För Filippa Söderström som går fjärde året på gymnasielärarutbildningen på Högskolan i Halmstad var det inte ett självklart val från början.

Filippa Söderstrlm läser till gymnasielärare på Högskolan i Halmstad.
Filippa Söderström har precis påbörjat den fjärde av fem läsår på utbildningen för att bli gymnasielärare i svenska och engelska. Bild: Privat

– Jag funderade först på både låg- och mellanstadielärare för att jag hade jobbat där inom skolans värld tidigare. Men sen tänkte jag att jag ville plugga till gymnasielärare för att man har en annan relation till eleverna. Eftersom jag läser till språklärare utvecklas jag själv också inom språket, det känns roligare i längden, säger hon.

Väl ute på praktik i gymnasieklasser har Filippa fått bekräftat att hon valde rätt väg. Att fler väljer att söka till utbildningen för grundskolelärare tror hon kan bero på att gymnasieläraryrket kan verka lite skrämmande.

– Det är ofta kompisar säger att vår utbildning verkar mycket svårare för att vi läser fler poäng i ett ämne och har mycket litteratur. En orsak kan vara att man är rädd för att komma till en gymnasieklass som har mer kunskap än vad man själv har, säger hon.

LÄS MER: Antalet elever ökar i gymnasieskolan

LÄS MER: Nu har det preliminära gymnasiebeskedet kommit

Så många av lärare är behöriga höstterminen 2020:

Skola Antal anställda lärare Antal heltidstjänster Andel behöriga lärare räknat per heltidstjänst
Aspero 20 17,5 82,9%*
Drottning Blanka 17 13,3 75,2%
Kattegattgymnasiet 130 122 90,9%
LBS 10 8,35 78,4%
Praktiska gymnasiet 21 65%
Realgymnasiet 5 100%
Sannarspgymnasiet 108 88 98,9%
Sturegymnasiet 101 76 98,9%

Källa: Statistiken är hämtad från respektive skola.

* Tränare i de olika sporterna är inte medräknade som lärare.

Fler nyheter om Halmstad hittar du här

Superlokalt – här får du senaste nytt från ditt område

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här