Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/4

Så försvarar sig de högst ansvariga i HFAB-affären

Hur kan en moderatpolitiker vara emot konkurrens? Varför fick Jennie Vidal sparken? Överdebiteras kunderna av Halmstads stadsnät? Är kommunkoncernens perspektiv viktigare än hyresgästernas?
Frågorna är många när HP ställer Mattias Rossköld och Carl-Johan Berthilsson mot väggen.

I förra veckan publicerade HP en granskning av hur det allmännyttiga bostadsbolaget HFAB blev överkört av sitt moderbolag HRAB när det ville upphandla digitala tjänster privat – och hur det ledde till att vd:n Catharina Rydberg Lilja fick sparken.

LÄS MER: HFAB:s vd sparkades när hon prioriterade hyresgästerna

De fyra delarna utgick huvudsakligen från de handlingar som finns kring hur de olika parterna resonerat – och utifrån initierade källor när det gäller sådant som inte finns dokumenterat. Men redan från början fanns det med i planen att ge en av huvudpersonerna, kommunchefen Mattias Rossköld, chansen att så här i efterhand kommentera hur han agerat.

Efter att HP i fredags i förra veckan bett honom ange ett passande intervjutillfälle att ta upp både turerna kring HFAB:s avtal och kommunens uppmärksammade chefsentlediganden bad han om att få ta med HRAB:s ordförande Carl-Johan Berthilsson (M) för de politiska aspekterna.

Mattias Rossköld och Carl-Johan Berthilsson (M) drack mycket vatten under den nästan timslånga intervjun med HP. Båda hävdar att det är mycket troligt att HFAB får upphandla de omtvistade tjänsterna om två år. Bild: Jari Välitalo
Mattias Rossköld och Carl-Johan Berthilsson (M) drack mycket vatten under den nästan timslånga intervjun med HP. Båda hävdar att det är mycket troligt att HFAB får upphandla de omtvistade tjänsterna om två år. Bild: Jari Välitalo

När vi träffas i Rådhuset pratar de båda först mycket om ett utredningsuppdrag som i våras lades ut på en konsultfirma i Örebro. HP begärde i sin granskning ut handlingar kring denna, men det visade sig då att handläggaren glömt att diarieföra dem och var på semester.

– Utredningen ska se över den digitala infrastrukturen i kommunen och dagens uppdelning mellan servicekontorets it-avdelning, Halmstads stadsnät, HFAB och Hem. Kommunfullmäktige har gett oss i uppdrag att titta på hur vi organiserar detta på bästa sätt, förklarar Rossköld.

Före november ska konsultfirman Kontract AB redovisa till kommunchefen.

– Att föregripa det arbetet och rycka ut en tårtbit – genom att låta HFAB upphandla externt – hade riskerat att förstöra helheten, menar Berthilsson.

Men hur kommer det sig att ni struntade i att HFAB kommit fram till att tjänsten som kommunikationsoperatör ska upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling när de tidigare avtalen – som förlängts i omgångar i nio år – gick ut i slutet av 2020?

– Vi rådgjorde med både vår upphandlingsjurist och SKR, Sveriges Kommuner och Regioner. Enligt dem var det inte alls uppenbart att LOU omfattade det här, säger Berthilsson.

Vi såg detta som en möjlighet att utmana lagstiftningen.

– Den samlade bilden var att rättsläget på nationell nivå är osäkert eftersom frågan aldrig är prövad i Sverige. Därför såg vi detta som en möjlighet att utmana lagstiftningen, säger Rossköld.

LÄS MER: HFAB:s avtal blir rättssak – uppges värt jättebelopp

Finns det risk för att avtalen blir ogiltigförklarade och att kommunen till och med kan tvingas betala någon form av avgifter eller skadestånd för att HFAB inte har upphandlat den här tjänsten?

– På den punkten får jag hänvisa till våra jurister, säger Rossköld.

– Vi välkomnar en rättslig prövning för att få veta vad som gäller, säger Berthilsson.

Varför var beslutsunderlaget från HRAB:s vd så vinklat på det som Halmstads stadsnät fört fram, även när det gick stick i stäv med vad HFAB hävdade och trots att stadsnätets vd talade för sin egen sak? Exempelvis lyftes risken för sämre smartahemslösningar fram – trots att HFAB tvärtom menade att dessa kunde bli bättre med en upphandlad operatör.

– Jag har inte vinklat något. Jag pekade bara på vilka risker som nämnts när jag gjorde min sammanfattning. Dessutom fanns alla parters synpunkter med i underlaget till styrelsen, så ingenting doldes. Man ska också komma ihåg att även om jag föreslår ett visst beslut så går politikerna många gånger emot det och ändrar, säger Rossköld.

– Vi är en relativt liten styrelse, där alla är väldigt pålästa. I slutändan var det ett enigt Halmstads Rådhus AB som fattade beslutet, säger Berthilsson.

Det här med eniga styrelsebeslut är tydligen viktigt för dig. Åtminstone sett till att du kritiserat HFAB:s styrelse för att två ledamöter anmälde avvikande mening när beslutet togs att tvinga Rydberg Lilja att underteckna ett avtal som hon inte ansåg affärsmässigt. Vad är det för mening med att ha olika ledamöter om alla måste tycka likadant?

– Självklart ska man ha dynamik i ett styrelsearbete, men det vore klädsamt om alla var överens om vad som är bäst för bolaget. Jag ser det inte som att jag kritiserade HFAB:s styrelse vid ägardialogen, det var mer en information om att en styrelse ska agera unisont, säger Berthilsson.

Hade Rydberg Lilja en poäng när hon pekade på att HFAB inte tillåtits ställa tuffare krav än tidigare på kvalitet och service, och att timpriserna för utförandeåtgärder är de högsta HFAB någonsin skrivit på? Eller anser ni att avtalen med Halmstads stadsnät är affärsmässiga?

– Mitt ingångsvärde var att det skulle bli ett kort avtal i väntan på att utredningen om den digitala infrastrukturen blir klar. Nu blev det så, med två år och möjlighet till tre års förlängning. Detaljerna i avtalen är en sak mellan parterna, säger Rossköld.

Vi håller pengarna inom sfären, så att inget läcker ut till någon annan part.

– Ser man till hela kommunkoncernens nytta anser jag att det är affärsmässigt. Vi håller pengarna inom sfären, så att inget läcker ut till någon annan part, och under de här två åren blir det i alla fall inte dyrare än tidigare för hyresgästerna, säger Berthilsson.

Att Halmstads stadsnät förra året hade en vinstmarginal på nära 25 procent och året före på 32 procent, är inte det ett tecken på att kunderna överdebiteras?

– Nej, inte alls. En vinstmarginal ska ligga på minst 10 procent och att den under några år har legat högre har sin förklaring i att det kommit in en massa anslutningsavgifter. Dessa ska nu slås ut på alla år framåt då det inte kommer in lika mycket pengar, säger Berthilsson.

LÄS MER: Stadsnätsbolagets existens var hotad utan HFAB-avtalet

Ni moderater brukar ju säga att verksamheter som inte kan leva på egna meriter inte har något berättigande, men varför vill du då hålla stadsnätet under armarna när det i princip är klart med uppgiften att bygga ut fiber i kommunen?

– Jättebra fråga. Vi är tredje bäst i Sverige med fibertäckning, men utan att föregripa vad den pågående utredningen kommer fram till kan det mycket väl bli så att någon annan tar över fibernätet när det är klart. Kanske servicekontorets it-avdelning, kanske HFAB, kanske Hem, säger Berthilsson och tillägger:

– Jag delar uppfattningen att man ska ifrågasätta om det verkligen behöver finnas kvar ett särskilt bolag för att sköta fibernätet.

Efter nio år med Halmstads stadsnät har HFAB tvingats förlänga med dem mot sin vilja. Vad talar för att det inte blir samma sak om två år?

– Nu är frågan uppe på bordet för moderbolaget, säger Rossköld.

Personligen vill jag konkurrenspröva våra verksamheter så mycket som möjligt.

– Jag är absolut beredd att göra en upphandling om två år. Personligen vill jag konkurrenspröva våra verksamheter så mycket som möjligt, säger Berthilsson.

I april förnekade du, Mattias Rossköld, att du utsatt HFAB:s ordförande eller dess styrelse för påtryckningar för att den skulle göra sig av med Rydberg Lilja som vd. Står du fast vid det?

– Jag har inte legat på någon styrelse, det är styrelsens eget beslut att entlediga vd:n, säger Rossköld.

När man inte är överens kan så klart den andra parten uppleva det som otrevligt.

Rydberg Lilja har sagt att det ”inte var några trevliga samtal” du hade med henne när hon vägrade skriva på avtal som hon och hennes kolleger tyckte var dåliga och icke-affärsmässiga. Vad är din syn på samtalen?

– Jag har många samtal med mina chefer, så jag vet inte exakt vilka hon refererar till, men det är klart att jag pratade med henne när vi konstaterade att hon inte verkställt ett beslut som fattats, säger Rossköld och tillägger:

– Jag försöker alltid hålla ett gott tonläge, men när man inte är överens kan så klart den andra parten uppleva det som otrevligt.

LÄS MER: Sparkade vd:n: ”Kommunchefens samtal med mig var inte trevliga”

kommunens hemsida har ni gått ut till invånarna med er syn på HP:s granskning. Hade det inte varit ärligare och mer öppet om ni undertecknat ett inlägg i stället för att skriva frågor med anonyma svar?

– Många ställde frågor till oss efter HP:s artiklar, men vi blev inte intervjuade i samband med publiceringarna. I det läget ville vi kommentera och bemöta det som skrevs, säger Rossköld och tillägger:

– Hur det utformades är något som kommunikationsavdelningen bestämde. Sådant kan de bäst.

LÄS MER: Kommunen presenterar åsikter som fakta i ”frågor och svar”

Olika parter har olika åsikter om de svar som presenteras som oomtvistade, absoluta fakta på halmstad.se. Vem är egentligen avsändaren?

– Det är hela kommunorganisationen, säger Rossköld.

Exempelvis står det att man ”behöver ha ett koncernperspektiv” i svaret på frågan om kommunala bolag får bestämma vilka avtal som är lämpligast. Ska inte bolagen även ha hyresgästernas eller energi- och renhållningskundernas perspektiv när de sluter avtal?

– Det står i ägardirektiven till samtliga kommunala bolag att man ska samordna och jobba för största möjliga kommunnytta. Bolagen finns ju till för invånarna och vi ska hushålla med skattebetalarnas pengar, säger Rossköld.

– För oss är det självklart att hyresgäster och elkunder ingår i begreppet koncernperspektiv, säger Berthilsson.

I en HP-intervju har HFAB:s tidigare sparkade ordförande, C-politikern Henrik Andersson, sagt att det är ”skadlig detaljstyrning” när moderbolaget går in och petar i enskilda frågor mer än vad de övergripande ägardirektiven från kommunfullmäktige har angett. Hur ser ni på det?

– Om ett bolag inte klarar av att se till helheten måste vi reagera. Jag håller inte med om att det är detaljer när det är något som påverkar hela kommunen, säger Berthilsson.

Vi såg att en av våra döttrar tänkte göra något som skulle ha blivit ett avbräck i ekonomin för en annan av våra döttrar.

– I det här fallet såg vi att en av våra döttrar tänkte göra något som skulle ha blivit ett avbräck i ekonomin för en annan av våra döttrar. Då var vi tvungna att agera, säger Rossköld.

Mattias Rossköld försäkrar att relationen mellan honom och såväl Catharina Rydberg Lilja som Jennie Vidal inte påverkades av att de varit hans konkurrenter till posten som kommunchef. ”För min del tyckte jag att samarbetet fungerade bra”. Bild: Jari Välitalo
Mattias Rossköld försäkrar att relationen mellan honom och såväl Catharina Rydberg Lilja som Jennie Vidal inte påverkades av att de varit hans konkurrenter till posten som kommunchef. ”För min del tyckte jag att samarbetet fungerade bra”. Bild: Jari Välitalo

Både Rydberg Lilja och Vidal var ju dina konkurrenter när du sökte kommunchefsposten – och var på många punkter mer erfarna än du. Gjorde det på något sätt att relationen mellan er var spänd?

– Inte från min sida i alla fall. För min del tyckte jag att samarbetet fungerade bra. Att vi chefer inte alltid är överens om alla frågor är naturligt – och det gör också att besluten till sist blir bättre, säger Rossköld.

De uppgifter som HP fått fram är att du och Jonas Bergman krävde att Jennie Vidal skulle gå ut och lugna allmänheten med att hemvårdsförvaltningen hade en god coronaberedskap, men att hon vägrade. Vad är din kommentar till det?

– Det är ingenting som jag känner till, säger Rossköld.

Att det var svårt att få tag på skyddsutrustning och personal var ju allmänt känt.

Vidal ska ha hävdat att hon inte ville ljuga, bland annat ska hon ha hänvisat till att det saknades skyddsutrustning och personal. Känner du inte igen det?

– Att det var svårt att få tag på skyddsutrustning och personal var ju något som gällde hela landet och var allmänt känt, säger Rossköld.

I mars förra året hade kommunen en presskonferens om coronaläget. Vid det tillfället var det mest kommunchefen och förvaltningscheferna för barnomsorg, grundskolor och gymnasier som uttalade sig – medan hemvårdschefen Jennie Vidal inte hade mycket att tillägga. I maj fick hon sedan sparken. Bild: Jari Välitalo
I mars förra året hade kommunen en presskonferens om coronaläget. Vid det tillfället var det mest kommunchefen och förvaltningscheferna för barnomsorg, grundskolor och gymnasier som uttalade sig – medan hemvårdschefen Jennie Vidal inte hade mycket att tillägga. I maj fick hon sedan sparken. Bild: Jari Välitalo

Stämmer det inte att det var denna ”illojalitet” som var bakgrunden till att Vidal plötsligt fick sparken med hänvisning till hon inte hade kommunstyrelsens förtroende att leda hemvårdsförvaltningen under coronakrisen?

– Det var ett politiskt beslut, så den frågan ska ställas till kommunstyrelsens ordförande, säger Rossköld.

Ett entledigande är aldrig en rolig händelse, men hur de samtalen fördes stannar mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

Att det gjordes en tillbudsanmälan efter samtalet där du meddelade Vidal att hon fick sparken – där en av hennes medarbetare hörde hur oförberedd hon var och det beskrevs som ”förskräckligt” och ”obehagligt” – kan man se det som ett tecken på att din hantering av fallet inte var professionell?

– Jag har redan blivit intervjuad av HP om den anmälan förra året och har inte mycket att tillägga, säger Rossköld och fortsätter:

– Ett entledigande är aldrig en rolig händelse, men hur de samtalen fördes stannar mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

Jag inser att det görs sådana kopplingar – eftersom alla tre var duktiga, kvinnliga chefer.

Om man även räknar in att Hems vd, Monica Karlsson , fått sparken handlar det om tre starka kvinnor som alla stått upp för sina bolag eller sin förvaltning. Är det fel när folk ser detta som ett mönster?

– Jag inser att det görs sådana kopplingar – eftersom alla tre var duktiga, kvinnliga chefer – men vad jag förstår har anledningarna till att de fick gå varit väldigt olika, säger Berthilsson och tillägger:

– Har man som utomstående inte rätt ingångsvärden kan man heller inte dra rätt slutsatser.

”Skulle jag få frågan om en topposition är det många andra – som anhöriga och arbetskolleger – som jag först måste stämma av med”, svarar Carl-Johan Berthilsson (M) på frågan om han vill efterträda partikollegan Jonas Bergman. Bild: Jari Välitalo
”Skulle jag få frågan om en topposition är det många andra – som anhöriga och arbetskolleger – som jag först måste stämma av med”, svarar Carl-Johan Berthilsson (M) på frågan om han vill efterträda partikollegan Jonas Bergman. Bild: Jari Välitalo

Ibland hänvisar ni till den högsta politiska ledningen. Aspirerar du själv på att ta över den när din partikollega Jonas Bergman lämnar posten som kommunstyrelsens ordförande?

– Det är för tidigt att svara ja eller nej på en sådan fråga. Moderaternas nomineringskommitté jobbar för fullt med att ta fram kandidaterna till kommunen, regionen och riksdagen. I mitten på januari är det tänkt att laguppställningarna ska antas, säger Berthilsson.

Det svaret måste väl ändå tolkas som att du inte är ointresserad?

– Jag brinner för politik och för Halmstad. Jag har bra samarbete med mina allianskolleger och jag respekterar oppositionen – både Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Jag gillar att utveckla och känner att jag har något att tillföra, säger Berthilsson och tillägger:

– Skulle jag få frågan om en topposition är det många andra – som anhöriga och arbetskolleger – som jag först måste stämma av med.

Apropå anhöriga: finns det ingen jävsproblematik i att din fru sitter i styrelsen för flygplatsbolaget samtidigt som du skickar koncernbidrag dit från moderbolaget?

– Nej, vi har inget sovrumssnack om sådant. Hon säger aldrig något till mig om vad de diskuterar i sin styrelse och jag berättar inget för henne om moderbolagets diskussioner, säger Berthilsson.

Fakta: Mattias Rossköld

Befattning: Kommundirektör, det vill säga Halmstads kommuns högsta tjänsteperson, sedan hösten 2018. Dessutom vd för HRAB (Halmstads Rådhus AB), som är moderbolag för alla kommunala bolag.

Bakgrund: Född i Jukkasjärvi. Utbildad socionom vid Umeå universitet, med examen 2008. Arbetade fem år i Sölvesborgs kommun, först som enhetschef inom LSS, därefter som arbetsmarknadschef. Arbetade sedan fyra och ett halvt år i Eskilstuna kommun, först som områdeschef arbete och försörjning, därefter som näringslivsdirektör. Kom sommaren 2017 till Halmstads kommun, där han i drygt ett år var förvaltningschef på samhällsbyggnadskontoret innan han fick posten som kommundirektör.

Ålder: Fyller den här månaden 38 år.

Bor: Sedan slutet av 2017 i villa i Skipås.

Taxerad inkomst 2020: 1 387 600 kronor av tjänst.

Familj: Gift med Madelen Rossköld, en gemensam son på fyra år.

Hustruns arbete: Vd och ägare till bolagen Ministuds Sverige AB (sysslar med träning för små barn) och Rossköld Consulting AB (erbjuder bland annat deklarationshjälp och skatteplanering – där hon har nytta av sitt tidigare arbete som handläggare på Skatteverket). Sitter även i styrelsen för D&D Hemtjänst i Halland AB.

Hustruns politiska engagemang: Regionpolitiker för Moderaterna, där hon sitter med i driftnämnden för Regionservice och driftnämnden för ambulans, diagnostik och hälsa.

Fakta: Carl-Johan Berthilsson

Befattning: Affärsenhetschef vid börsnoterade fastighetsbolaget Klövern AB:s lokalkontor i Halmstad, där han arbetat sedan 2004. Klövern är bland annat hyresvärd för Hallandspostens redaktion i Tullkammarhuset vid Nissan.

Bolagsengagemang: Sitter i 14 bolagsstyrelser, där han är ordförande i åtta. Fem av bolagen han är ordförande i sysslar med fastighetsförvaltning och uthyrning av lokaler (AB Drapeau, Egon Perssons Fastighets AB, Cescara Fastigheter AB, Nesca Fastigheter AB och Filaren 23–24 AB), ett med takarbeten (Halmstads Västplåt AB) och ett med sanering (Nya Hallandssanering AB). Sitter i styrelsen för Företagarna Sverige Service AB.

Politiska uppdrag: Moderat ledamot i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen samt kommunstyrelsens verksamhetsberedning. Är ordförande i HRAB (Halmstads Rådhus AB) och i fastighetsnämnden (som ansvarar för kommunens 700 000 kvadratmeter fastigheter och nyproduktion). 1:e vice ordförande i Laholmsbuktens VA samt i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott.

Dessutom ledamot i Region Hallands styrelse och sitter i driftnämnden för Regionservice.

Bakgrund: Uppvuxen på Vallgatan i centrala Halmstad och i Laholm. Marknadsföringsutbildning vid Högskolan i Halmstad, med examen 1993. Har haft politiska uppdrag sedan början av 1990-talet, där han länge satt i byggnadsnämnden. Blev 1998 vice ordförande i nämnden och när det blev jävsdiskussioner försvarade sig Berthilsson med att han inte deltog i beslut som rörde hans privata fastighetsintressen. Var ordförande i Hem (Halmstads energi- och miljöbolag) 2006–2010 och Hallands hamnar Halmstad 2010–2015. Satt i HFAB:s styrelse i 17 år, fram till början av 2019.

Ålder: 53 år.

Efternamnets stavning: Folkbokförd som Bertilsson utan H. ”Jag petade in ett H för höger när jag gick i gymnasiet, men jag har aldrig registrerat det”.

Bor: Sedan 2003 i villa i lasarettsområdet.

Taxerad inkomst 2020: 1 450 300 kronor av tjänst, samt 177 200 kronor av kapital.

Familj: Gift med Camilla Norburg Berthilsson, har två gemensamma tvillingsöner på 19 år.

Hustruns arbete: Vd för Norrvikens trädgårdar i Båstad.

Hustruns politiska engagemang: Moderat ledamot i kommunfullmäktige. Sitter i styrelsen för Halmstads Flygplats AB.

Fler nyheter om Halmstad hittar du här

Superlokalt – här får du senaste nytt från ditt område

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här