Stratos Chrysoulakis bjuder in till sitt mottagningsrum på Vårdcentralen Nyhem i Halmstad, och han börjar med en mycket viktig sak: han kommer att tala i generella termer.
– Åldrandet är oerhört individuellt, och styrs dels av genetiska faktorer, dels av vår livsföring. Den som har ätit hälsosam kost, motionerat, inte rökt och haft ett starkt socialt nätverk, har större chans att slippa diagnoser som hjärt- och kärlsjukdomar, KOL och diabetes, säger Stratos och fortsätter:
– Men arvet spelar också in, du kan ha en genetisk benägenhet för en speciell sjukdom.
Med detta sagt kan vi börja gå igenom kroppens normala åldrande – en process som alltså börjar redan i 30-årsåldern.
– Mellan 30 och 80 avtar muskelmassan med 30-50 procent. Men det är de snabba muskelfibrerna som blir tunnare med stigande ålder, medan uthållighetsfibrerna håller sig längre. Som 60-åring kan du alltså inte springa lika snabbt som när du var 30, däremot kan du fortfarande promenera långt utan några problem.
Det vi själva märker först är dock att synen blir sämre. Redan runt 40 är det många som helst inte vill köra bil i mörker och som får svårt att läsa text med liten stil.
– Det beror på att våra pupiller blir stelare och inte längre reagerar lika fort, samt att vi blir översynta – en form av brytningsfel. Varför de förändringarna sker så tidigt vet vi inte.
Även hörseln blir sämre, även om det kommer aningen senare.
– Drygt 60 procent av alla över 65 har någon slags hörselnedsättning, men redan vid 50 är det vissa som inte längre kan höra höga frekvenser, eller har problem att uppfatta tal i bullriga miljöer.
Halva kapaciteten
Njurarna, kroppens ”reningsverk”, tacklar av relativt tidigt. En 80-åring har bara halva kapaciteten jämfört med en 40-åring, vilket gör det svårt när läkarna ska skriva ut mediciner till äldre.
– Vissa preparat kan vara direkt skadliga för en gammal person med exempelvis hjärtsvikt, och det ställer stora krav på oss inom vården, konstaterar Stratos och tillägger att lever och lungor däremot brukar jobba på bra högt upp i åldrarna.
– Leverns funktion blir visserligen lite sämre, men det har normalt ingen stor klinisk betydelse. Lungfunktionen minskar också, men inte heller det medför någon specifik sjuklighet i sig.
Men hur är det då med hjärtat, ett av våra mest centrala inre organ? Jo, redan vid 30 börjar den så kallade hjärtminutvolymen minska med en procent per år, och i 60-årsåldern börjar vi bli ”flåsiga” när vi går i trappor – ett tecken på att konditionen blir sämre.
– Hjärtmuskeln blir stelare, vilket gör att hjärtat inte pumpar lika effektivt och blir sämre på att skicka runt blodet i kroppen. Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom bland äldre och den medför ofta en stor trötthet.
Cirka var fjärde person över 45 drabbas av artros, vilket gör det till en av våra stora folksjukdomar.
Artros är ett annat vanligt bekymmer. När vi blir äldre minskar ledbrosket mellan skelettändarna, och eftersom brosk inte återbildas innebär det att ”stötdämpningen” blir allt sämre.
– Cirka var fjärde person över 45 drabbas av artros, vilket gör det till en av våra stora folksjukdomar. Du kan få artros i alla leder, men det är vanligast i knän, höfter, fingrar och stortår, säger Stratos och inflikar:
– Det pågår väldigt mycket forskning om artros, men än så länge finns ingen annan behandling än sjukgymnastik, lämpliga smärtstillande mediciner och i vissa fall operation.
Mindre elastisk
Åldrandet i de inre organen märks inte på utsidan, till skillnad från det som drabbar hud och hår.
– Att vi blir rynkiga och gråhåriga är klart synliga tecken på att åren har gått. Huden blir tunnare och mindre elastisk, säger Stratos och berättar att det är kollagen – ett ämne som minskar med en procent per år med start i 20-årsåldern – som är boven i dramat.
Det är också vanligt att äldre får pigmentfläckar på huden, ofta i ansiktet och på händerna, och det hänger ihop med en ojämn produktion av ämnet melanin.
– Det i sin tur beror på en oförsiktig solexponering, som kroppen redan från 40 års ålder får allt svårare att återhämta sig ifrån.
Hårfärgen styrs av pigmentceller, som tillverkar melanin. Men produktionen av både pigmentcellerna och melaninet förändras dock när man blir äldre.
– Processen är komplex, och det finns en del teorier om hur man skulle kunna påverka den. Men konkret finns ännu inget sätt att tillföra melanin på konstgjord väg och därigenom slippa det gråa håret.
Det normala åldrandet innebär att det tar längre tid att få erektion och även att den blir mindre kraftfull.
Vad gäller sexualiteten menar Stratos att lusten finns kvar hos många äldre, men att en bristande förmåga kan göra samlivet komplicerat. Studier visar att cirka 50 procent av män över 40 år har olika grader av bristande erektionsförmåga.
– Delvis hänger det ihop med riskfaktorer som hjärt- och kärlsjukdomar: rökning, inaktivitet, förhöjda blodfetter, kraftig övervikt och diabetes. Men det normala åldrandet innebär att det tar längre tid att få erektion och även att den blir mindre kraftfull.
Vad gäller sexualiteten är torra slemhinnor det största problemet för kvinnor, och det är en hormonell förändring som kommer i samband med menopausen.
För svenska kvinnor infaller menopausen i snitt vid 52 års ålder, och den påverkar även skelettet i form av benskörhet, något som inte drabbar männen förrän i 70-årsåldern.
Prostatan blir större
Hos män blir prostatan större med åren, vilket gör att den trycker på urinröret och försvårar urinflödet.
– Kvinnor drabbas ofta av inkontinens, och en vanlig orsak till det är att muskulaturen i bäckenbotten försvagas.
Den kognitiva förmågan förändras också när vi blir äldre. Vi får svårare att lära nytt och att bearbeta ny information. Även koncentration och kreativitet försämras.
– Vi blir inte dummare – vi blir bara långsammare, sammanfattar Stratos.
Den mentala hälsan hos äldre är ofta uppe till diskussion, och Stratos bekräftar bilden av att många mår dåligt.
– Men det är svårt att veta vad som hänger ihop med sömnsvårigheter, ensamhet, allmän håglöshet och sorg över en ny livssituation. Vi ska inte vara snåla med antidepressiva, men vi måste vara medvetna om att långt ifrån alla blir hjälpta av medicinering.
Avslutningsvis pratar vi om att medellivslängden i Sverige har stigit stadigt, och nu ligger på drygt 80 år. Men samtidigt som vi blir äldre ökar det totala vårdbehovet, påpekar Stratos.
– De flesta pensionärer får det allt bättre, både hälsomässigt och ekonomiskt. Men vi har också en stor grupp multisjuka, där diagnoserna ofta är kopplade till en tuffare livssituation. Det här är till viss del en klassfråga som innebär en stor utmaning för vården – men också för övriga samhället.
Fotnot: Vissa fakta i texten har hämtats ur artikeln ”Det humana åldrandet i olika organ och system – kan åldrandet påverkas?” av geriatrikerna Åke Rundgren och Ove Dehlin. Artikeln publicerades i tidskriften Svensk geriatrik nr 4, 2015.
Efstratios ”Stratos” Chrysoulakis
Ålder: 60 år.
Bor: I Steninge utanför Halmstad.
Familj: Gift med Ana Maria. Har två barn och fyra barnbarn.
Gör: Geriatriker på Nyhems vårdcentral i Halmstad. Dessutom ansvarig läkare för de 126 personer som bor på Vallås äldreboende.
Fick år 2010: Landstinget Hallands personalstipendium, för sitt helhjärtade engagemang för de äldre patienterna. I motiveringen stod bland annat: ”Han ser hela människan och är generös med sina omfattande kunskaper”.
Därför blev jag läkare: ”Det var egentligen inte mitt första yrkesval, men då jag inte fick bli sjöman – ungdomens romantiska dröm – började jag studera medicin. Och det har jag aldrig ångrat.”
Därför blev jag geriatriker: ”Jag hade börjat en annan specialitet när jag insåg att många äldre råkade illa ut på grund av läkemedelsbiverkningar och att man inte sällan behandlade endast symtom i stället för att se helheten och alla komponenter i det individuella åldrandet: biologiska, psykologiska, sociala, kognitiva, kulturella…”.
Känner inför mitt eget åldrande: ”Ödmjukhet och ovisshet – jag vet inte vilken brygga jag kommer att angöra.”
