Ätstörningar har ökat markant de senaste åren, visar statistik från Socialstyrelsen. Speciellt drabbade är flickor under 18 år där ökningen gäller tvångsvårdade patienter med svår ätstörning.
André Lange är läkare på Ätstörningsmottagningen i Halmstad och med i forskargruppen kring projektet Raketstart. Projektet är treårigt och är nu på sluttampen. Behandlingen riktar sig till barn under 18 år med en uttalad självsvält.
– Raketstart innebär alltså familjebehandling för unga. Att man jobbar genom föräldrar, säger André Lange.
Han förklarar vidare att grunden kring projektet vilar på två aspekter. Den första är att forskningen tydligt pekar på att en snabb viktuppgång är kärnan i tillfrisknandet vid anorexia. I projektet ska den sjuka gå upp i vikt mellan varje besök – och om den sjuka inte lyckas hålls familjemåltider på mottagningen.
– Den andra idén i Raketstart är att skruva lite på modellen och se till att satsa på att ha ett väldigt tydligt fokus inom familjen, säger André Lange.
Det är precis det som är det centrala i behandlingen – föräldrarnas roll. Många föräldrar vars barn drabbas behöver vara hemma och stötta sitt barn i att få ett regelbundet och allsidigt ätande. Familjemåltiderna är därför viktiga, där behandlare kan hjälpa förädlarna att ge verktyg för att stötta sitt barn.
Föräldrar har en central roll – alla timmar om dygnet
En ätstörning drabbar hela familjen. Mottagningen i Halmstad ger stöd för både föräldrar och syskon i form av familjedagar. De berättar att det är av stor vikt att stötta föräldrarna så de ska orka stötta sina barn.
– Det är föräldrarna som är de enda som kan hjälpa sitt barn, annars skulle vi behöva lägga in jättemånga patienter och det går inte. Den största delen av tiden är man hemma, säger psykologen Elinor Sjöns.
Ett barn eller en ungdom med anorexi kommer varken välja eller kunna börja äta självmant. Elinor Sjöns förklarar att de då behöver ha föräldrar som väldigt tydligt säger att “du behöver äta det här” och tar över kontrollen.
– Men det är ett stort ansvar och det är jättesvårt. Det är det vi pratar om med den här behandlingen. Hur ska man göra? Hur ska föräldrarna orka? Hur ska man hantera alla känslor?
Självklart kan det slita på relationerna och föräldrarnas psykiska hälsa, förklarar Kristina Svensson, sjuksköterska och specialist inom psykiatri och KBT.
– Man är föräldrar alla timmar av dygnet. Vi brukar uppmuntra till att föräldrarna har något eget. Att de kommer iväg på något tillsammans eller kanske har vänner eller kan fortsätta med sin hobby.
Inte endast fokus på vikt
Fokus på viktuppgång är central gällande behandling av ätstörningar, men Ätstörningsmottagningen i Halmstad fokuserar även på den psykologiska biten under hela behandlingens gång, förklarar personalen.
– Det är viktigt att poängtera, att man även har fokus på andra saker som personen behöver jobba med. Tankarna sitter ofta kvar länge, men hur mycket stör det personen? Hen kanske har sådana tankar, men att personen ändå kan leva och göra allt den vill, säger Elinor Sjöns.
Allt från känsloreglering, att lösningen på jobbiga känslor inte ska vara att sluta äta, till möten med fysioterapeut kan vara en del av behandlingen kring den psykologiska biten.
– Det är också vanligt att den sjuka får en depression till ätstörningen. Svälten orsakar depression, så då får vi behandla den, säger Kristina Svensson.
Fakta: Raketstart
Projektet Raketstart startade i Lund av överläkaren Ulf Wallin. Förutom Halland och Skåne är hela Södra sjukvårdsregionen delaktig i projektet.
Forskningen kommer resultera i en bred utvärdering som bland annat berör om behandlingsformen minskar behovet av slutenvård och förkortar sjukdomstiden vid anorexia nervosa.
Namnet Raketstart grundar sig i det centrala med en snabb start av behandling kring svält för att tidigt bryta mönster kring ätstörningen.
LÄS MER:Ätstörningar kryper ner i åldrarna: ”En ökning på 25 procent bland barn”
LÄS MER:Louise blev frisk från anorexia – tog många år av hennes liv
Fakta: Tecken på anorexia nervosa
• Du tänker hela tiden på vad du ska eller inte ska äta.
• Du är mycket rädd för att öka i vikt.
• Du får ofta kommentarer om att du är för smal.
• Du tycker att du är för tjock oavsett vad andra säger.
• Du har förstoppning och ont i magen.
• Du fryser mycket, har svårt att somna och vaknar sällan utvilad.
• Du har inte längre lust att göra sådant som du tidigare brukade tycka om att göra.
• Du känner att du måste hålla igen med vad du äter för att hindra att öka i vikt.
Tänk på att det kan vara svårt för den sjuka att själv se att hen behöver hjälp. Ofta är det folk i personens omgivning som reagerar på att hen har minskat för mycket i vikt eller ändrat sina matvanor.
Det är viktigt att söka professionell hjälp.
Källa: 1177
Fakta: Sök hjälp här
Du som är under 18 år kan kontakta en ungdomsmottagning, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup.
Om du är över 18 år kan du boka tid på vårdcentralen, psykiatrisk mottagning eller på företagshälsovården där du arbetar. I Halland kan du vända dig till ungdomsmottagningen tills du fyller 24 år.
I Halland finns ätstörningsmottagningar i Halmstad och i Varberg.
Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. Där kan du få hjälp med var du kan söka vård.
