Privata aktörer har anmält intresse för Kistingedeponin

Flera privata aktörer har anmält intresse för att ta över den omtvistade och kritiserade deponin på Kistinge. Det kommunala bolaget Hem vill bli löst från nuvarande kontrakt.
– Det är inte fördelaktigt för vare sig Hem eller kommunen att driva deponin, säger Alexandra Sandberg, hållbarhetsstrateg.

ANNONS
|

Det har varit minst sagt tyst om den framtida deponi- och återvinningsanläggning på Kistinge den senaste tiden. Ett decennium har förflutit sedan Halmstad Energi och Miljö, Hem, sökte tillstånd för att få hantera och deponera avfall på platsen.

Motståndet var då omfattande. Stormöte hölls, liksom demonstrationer. Men vare sig namninsamlingar, överklaganden, en boplats från brons- och järnåldern eller bildbevis på att det fanns fridlyst vattensalamander i området stoppade planerna.

2015 fick Hem slutligen ett giltigt miljötillstånd i sin hand. Men frågan är nu om det kommunala bolaget någonsin kommer att driva deponin i egen regi.

ANNONS

Vill bli löst från kontraktet

Hem har begärt att bli löst från sitt arrendekontrakt, något som samhällsbyggnadsutskottet har sagt ja till.

– Förutsättningarna har ändrats. Behovet av en deponi i egen regi har minskat och det är inte längre självklart att det är Hem som ska driva verksamheten, säger Jenny Axelsson (C), ordförande.

Alexandra Sandberg tillägger att det skulle blir ett för stort, kostsamt och tidsomfattande åtagande för Hem att driva deponin.

– Kommunen får inte konkurrera med näringslivet. Ska vi ha en deponi i egen regi måste minst 80 procent komma från kommunens eget avfall och vi har för liten mängd för att det ska vara lönsamt. En privat aktör kan däremot ta in större avfallsmängder från olika håll, säger hon.

Flera intressenter

Och intresset från det privata näringslivet verkar vara väldigt stort.

– Vi har fått förfrågningar under en längre tid. Det är helt naturligt att branschen är intresserad eftersom de är fullt medvetna om att här finns redan ett befintligt miljötillstånd och en färdig detaljplan, vilket är kostsamma och tidskrävande processer. Det är inte jättevanligt att allting redan ligger klart på det här sättet, säger Jenny Axelsson.

I fjol träffade kommunledningsförvaltningen flera aktörer, men arbetet lades på is i höstas när det uppmärksammades att det finns omfattande PFAS-föroreningar från industriområdet.

ANNONS

LÄS MER:Varning för mycket höga halter av PFAS i Kistinge

En utredning om föroreningsläget görs och först när den är klar kan kommunen ta beslut om vad marken på nya deponin kan användas till och vem som är lämpligast att driva den.

Skedaladeponin lever än

När kommunstyrelsen 2006 fattade beslut om att en ny deponi bedömdes Skedaladeponin vara fylld till år 2011. I dagsläget beräknas den vara fylld först om fem år, men det kan skjutas ytterligare på framtiden.

– Mer och mer avfall omhändertas bättre i dag än vad man har gjort historiskt. Deponi sker i sista hand, när material inte kan återanvändas, materialåtervinnas eller förbrännas. Det gör att deponier tar längre tid att fylla, säger Alexandra Sandberg.

I dagsläget deponerar kommunen i snitt 20 000 ton förorenade massor som inte bedöms vara farligt avfall på Skedaladeponin varje år. Farligt avfall skickas till andra deponier runt om i landet.

Med tanke på att flera stora bygg- och infrastrukturprojekt är på gång, bland annat Tullkammarkajen och Larsfridsområdet där det finns kända föroreningar, behövs dock en ny deponi fortfarande på sikt.

– Och deponin på Kistinge har tillstånd för att deponera även farligt avfall, berättar Alexandra Sandberg.

Beslutet i samhällsbyggnadsutskottet innebär att kommunstyrelsen tar över gällande miljötillstånd och att arrendeavtalet upphör.

Fakta: Deponi- och återvinningsanläggning på Kistinge

Verksamheten ska placeras på fastigheten Fyllinge 20:393, intill Stenas befintliga deponi utmed Stjärnarpsvägen och Kuskatorpets avfallsanläggning.

När deponin är utbyggd kommer den att omfatta 38 hektar, motsvarande 47 fotbollsplaner. I dagsläget har dock ingen utbyggnad påbörjats.

Arbetet med att hitta en plats för en ny deponi påbörjades i slutet av 1990-talet. Tolv olika platser blev föremål för utredningar.

Till slut ansågs Kistinge som mest lämplig, bland annat för att det redan finns liknande verksamheter på plats.

Enligt miljötillståndet får max 560 000 ton farligt och icke farligt avfall hanteras på deponin årligen. Högst 120 000 ton får deponeras och 35 000 ton behandlas ekologiskt. Övrigt avfall ska sorteras, flisas, krossas eller komposteras.

Källa: HP Arkiv

LÄS OCKSÅ:

ANNONS
ANNONS