Snart kan polisens kameror övervaka dig när du är ute i Halmstads centrum.
Under en av balkongerna på Brogatan har polisen satt upp en övervakningskamera i riktning mot korsningen vid Hvitfeldtsgatan. Bild: Roger Larsson

Polisen satsar på kameraövervakning

Trots att forskning från Storbritannien, USA och Sverige visar att kameraövervakning inte har någon märkbar effekt på brottsligheten i stadskärnor satsar polisen nu på kameror på Brogatan och vid Stora torg.
– Vi gör det för att folk ska känna sig tryggare, säger kommunpolis Kenneth Mattsson.

ANNONS
|

HP skrev i augusti om hur boende och nattvandrare vittnar om otrygghet på kvällstid på Brogatan mellan Karl XI:s väg och Fridhemsparken. Bland annat nämndes livsfarlig biltrafik.

Eftersom polisen nu satt upp en övervakningskamera just längs det gatupartiet, riktad mot korsningen vid Hvitfeldtsgatan, känns det logiskt att fråga kommunpolis Kenneth Mattsson om det har ett samband.

Snart kan polisens kameror övervaka dig när du är ute i Halmstads centrum.
Enligt kommunpolis Kenneth Mattsson har de boendes klagomål om otrygghet på Brogatan mellan Karl XI:s väg och Fridhemsparken spelat in när polisen valde att sätta upp en övervakningskamera där. Bild: Roger Larsson

– Kameran är en del av vårt trygghetsskapande arbete, precis som att vi satt upp en ovanför Gallerian vid Stora torg, säger han.

– Att det blev en på just den delen av Brogatan beror förstås på att vi vet att folk känner oro där.

ANNONS

Har ni märkt av någon minskning av störningsmomenten där efter att HP skrev om problemen?

– Nej, det kan jag inte säga. Så fort vi kommer dit försvinner alla bilister som sysslar med olagligheter, men när patrullerna måste åka iväg på annat kommer de tillbaka, säger Kenneth Mattsson.

Kommunpolis Kenneth Mattsson säger att situationen på Brogatan mellan Karl XI:s väg och Fridhemsparken är oförändrad jämfört med i somras.
Kommunpolis Kenneth Mattsson säger att situationen på Brogatan mellan Karl XI:s väg och Fridhemsparken är oförändrad jämfört med i somras. Bild: Jari Välitalo

Mattsson berättar att polisen haft ett möte med teknik- och fritid – men att han inte vet om några trafikbegränsande åtgärder ska sättas in.

Inte inkopplade ännu

Än så länge är i alla fall inte kamerorna inkopplade.

Snart kan polisens kameror övervaka dig när du är ute i Halmstads centrum.
Kameran i hörnan av Stora torg ska kunna fånga upp mycket av det som händer i centrum på kvällstid. Bild: Roger Larsson

– Vi väntar på klartecken från Polismyndighetens jurister, säger Stefan Johansson vid polisområde Halland.

Nyligen ändrades lagen så att brottsförebyggande myndigheter inte längre behöver tillstånd från Datainspektionen för att få sätta upp bevakningskameror.

I sommar har polisen i Halmstad haft kameror vid Nyvången och Tynavägen på Vallås.

– Det var tillfälliga satsningar efter att det varit flera bilbränder, en garagebrand, en soprumsbrand och en dagisbrand där, förklarar Stefan Johansson och berättar att de nu tas bort.

Polisens kameror har avskräckt från bränder på Vallås.
Polisens har i sommar haft tillfällig kameraövervakning på Vallås, bland annat här vid Tynavägen. Bild: Anders Holmer

– Vi upplever att de har gjort nytta genom att ha en avskräckande effekt, säger Stefan Johansson, men han vet inte om de varit till hjälp i samband med någon brottsutredning.

Skillnaden med kamerorna som satts upp i centrum är att de ska sitta där mer permanent och då utreder polisens rättsavdelning bakgrund och syfte mer noggrant.

ANNONS

– Dels ska en operatör kunna se bilder därifrån i realtid, så att vi kan ingripa vid pågående brott, dels sparas filmerna i 62 dagar om materialet behövs för att utreda något brott, säger Stefan Johansson.

”Storebror ser dig”

Det här med kameraövervakning var länge ett känsligt kapitel. Redan i slutet av 1940-talet kom George Orwells roman ”1984” om en framtida diktaturstat där medborgarna ständigt övervakades under parollen ”Storebror ser dig”.

I Sverige kom 1977 lagen om tv-övervakning, där det bland annat reglerades att det krävdes tillstånd för att sätta upp kameror så att man inte skulle kränka någons personliga integritet.

I regeringsformen fastställs också att ”det allmänna ska värna den enskildes privatliv och familjeliv”. Men på senare år har svenskarnas inställning till kameraövervakning blivit övervägande positiv.

I en undersökning av SCB (Statistiska centralbyrån) 2006 tyckte 97 procent att kamerabevakning ska vara tillåten på allmän plats om det behövs för att förhindra grov brottslighet som misshandel, rån, våldtäkt och narkotikasmuggling.

Av de tillfrågade ansåg även 87 procent att kamerabevakning på allmän plats skulle vara tillåten för att förhindra mindre allvarlig brottslighet, som klotter, skadegörelse och snatteri.

Känna sig tryggare

90 procent kunde tänka sig kameror på allmän plats bara för att folk skulle känna sig tryggare.

ANNONS

När det gäller specifikt unga människor är acceptansen för kamerabevakning något mindre, men likväl stor.

2011 undersökte Datainspektionen ungdomars inställning till integritet. 85 procent av dem i åldern 15–18 år tyckte då det var okej med kameror för att förhindra grov brottslighet.

72 procent av ungdomarna kunde acceptera kameraövervakning om den får människor att känna sig tryggare.

Är det bra att polisen sätter upp övervakningskameror?

Så sent som 2018 genomförde en säkerhetsforskargrupp vid Lunds universitet en opinionsundersökning kring bevakningskameror kopplat till personlig integritet. 77 procent av de tillfrågade tyckte inte att kameror på gator och torg inkräktar på den personliga integriteten. När det gällde de tillfrågades eget bostadsområde ansåg 66 procent att det inte var några problem med att sätta upp kameror.

I samma undersökning menade omkring 4 av 10 att det är viktigt med tydlig skyltning om bevakningen och att det finns regler kring hur materialet får lagras och spridas.

Snart kan polisens kameror övervaka dig när du är ute i Halmstads centrum.
Undersökningar visar att allmänheten tycker det är viktigt att man skyltar öppet om var det förekommer kameraövervakning. Bild: Anders Holmer

Undersökningen visade också att svenska folket i hög grad tror att bevakningskameror har stor effekt. 82 procent trodde att bevakningskameror verkar avskräckande på potentiella gärningsmän. Lika många trodde att materialet från kamerorna leder till att begångna brott utreds och klaras upp.

Inte så stor effekt

Fakta är dock att kamerorna inte alls verkar ha så stor effekt som folk hoppas.

2018 presenterade Brå (Brottsförebyggande rådet) en rapport om 76 studier av kamerabevakningssystem som installerats i olika länder (”CCTV and Crime Prevention – A new Systematic Review and Meta–Analysis”).

ANNONS

Den stora majoriteten av studierna var utförda i Storbritannien och USA – som har hög grad av kameraövervakning – men även andra länder, som Sverige, fanns representerade.

Sammanfattningsvis kan sägas att kameror leder till en liten, men signifikant, minskning av brottsligheten. I siffror var minskningen 13 procent i de övervakade områdena jämfört med studiernas kontrollområden.

Bäst på parkeringar

Det finns dock stora skillnader i vilken brottsförebyggande effekt kamerorna har beroende på vilka platser det handlar om. Störst var den på parkeringsplatser, där minskningen var 37 procent.

Även i bostadsområden var minskningen klart märkbar – i form av 12 procent färre brott i de kameraövervakade jämfört med kontrollområdena.

Polisens kameror har avskräckt från bränder på Vallås.
Polisens tillfälliga kameraövervakning vid Nyvången på Vallås tas nu bort. Bild: Anders Holmer

Däremot kunde man inte se att kamerorna hade någon ”signifikativ effekt” på brottsligheten i stadskärnor.

Rapporten visar också att det finns stora skillnader i kameraövervakningens förebyggande effekt beroende på vilken typ av brott man vill förhindra.

Störst effekt har man konstaterat när det gäller narkotikabrott, där minskningen låg på 20 procent om man satte upp kameror.

För fordonsrelaterade brott och egendomsbrott visar studierna på en minskning med 14 procent.

Minskar inte våldsbrott

Det har dock inte uppmätts några signifikativa effekter på våldsbrott eller störningar av allmän ordning.

I den statliga utredningen ”Kamerabevakning i brottsbekämpningen – ett enklare förfarande” (SOU 2018:62) drogs slutsatsen att ”kamerabevakning förefaller fungera bäst för att förhindra planerade brott, såsom egendomsbrott och drogbrottslighet. När det gäller våldsbrott, som ofta sker under alkoholpåverkan och i affekt, talar erfarenheterna för att kamerabevakning inte fungerar avskräckande på samma sätt”.

ANNONS
Snart kan polisens kameror övervaka dig när du är ute i Halmstads centrum.
Än så länge är inte polisens kameror i centrum inkopplade. Bild: Roger Larsson

I 2018 års rapport från Brå kan man även utläsa att kamerabevakning har störst effekt om den utförs i kombination med andra åtgärder, som patrullerande polis, fler väktare, förbättrad belysning och sociala insatser.

I dessa områden uppmättes 34 procent minskad brottslighet jämfört med kontrollområdena. Där man bara satte in kameror hade det ingen märkbar brottsförebyggande effekt.

Viktigt var också att det inte rörde sig om passiva övervakningssystem, utan aktiva där en operatör övervakar bilderna i realtid.

LÄS MER:Trafikbegränsningar kan behövas på Brogatan

LÄS MER:Nattvandrare upplever Brogatan som otrygg på helgerna

LÄS MER:Otryggheten på Brogatan gör att flera vill flytta

ANNONS