För några år sedan var ämnet hett. I Stockholm har tyngre betonglejon placerats ut på Drottninggatan för att förhindra att tunga fordon ska kunna ta sig förbi i hög hastighet. Frågan har också varit på tapeten i Halmstad, i en artikel i Hallandsposten 2019 citerades Ulf Holm, chef för infrastruktur på teknik- och fritidsförvaltningen och dåvarande gatuchef, som då sade ”vi analyserar just nu vilka platser vi kan sätta vilken sorts hinder på”.
Men inga hinder har satts upp vilket har resulterat i ett antal insändare som ställt frågan om vad som händer. Ulf Holm förklarar att man då tittade på att sätta upp fasta hinder men kom fram till att det inte är genomförbart eftersom det skulle hindra leveransfordon, räddningsfordon och exempelvis sophämtningsfordon att ta sig fram till fastigheterna.
– Vi tittade på möjligheterna att sätta upp fasta hinder och kom fram till att det är väldigt svårt att genomföra i efterhand. Hade man planerat gågatorna idag hade man kanske utformat gatorna mer för att vara terrorsäkra än som raka ”paradgator”, säger han.
Ett annat alternativ är rörliga hinder, som höj- och sänkbara pollare som kan vara öppna under vissa tider på dygnet för att släppa fram nödvändig fordon. En sådan lösning skulle dock bli betydligt dyrare och är inte aktuellt i nuläget. Enligt Ulf Holm skulle det kräva ett särskilt projekt och ett politiskt beslut. Men att några fasta hinder inte blivit av menar han i grunden inte är en fråga om pengar.
– Det är mer det praktiska som är orsaken än att det är en kostnadsfråga, säger Ulf Holm.
LÄS MER:Storgatan – vad hände med säkerheten?
