Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/3

Personal vill skrota hälsoschemat: ”Alla mår skit”

De har levt med det så kallade hälsoschemat sedan i december. Paulo Staver, Henrik Dreimanis och Gunhild Christensen Nilsson är helt eniga i sin utvärdering.
– Schemat bör skrotas. Det finns ingen som vill ha det, alla mår skit och vi har blivit hundra procent livegna, säger de.

Kritiken mot hälsoscheman är massiv i hela landet, så även i Halmstad. I korthet innebär förändringen att personal inom vård- och omsorgsyrken – som tidigare har jobbat långa pass, ibland dygnspass – ska göra kortare men fler pass.

LÄS MER: Personal befarar oro och stress med nytt schema

LÄS MER: LSS-personal i protest mot nytt sätt att jobba: ”Idiotiskt”

LÄS MER: Personal slöt upp i nationell protest mot nytt arbetssätt

Via så kallade resurspass som ingår i arbetssättet flyttas personalen dessutom omkring på olika arbetsplatser.

Vill skrota schemat

I Halmstad har social- samt utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen börjat jobba efter hälsosamma scheman, eller hållbara scheman som de också kallas. Det är också på gång att införas i hemvårdsförvaltningen.

Men Paulo Staver, Henrik Dreimanis och Gunhild Christensen Nilsson, som alla jobbar som stödassistenter inom socialförvaltningen, vittnar om en orimlig arbetssituation och tycker att kommunen ska sätta stopp.

– Schemat bör skrotas. Det är så mycket som inte fungerar och personalen mår väldigt dåligt, säger Henrik.

– Vi är hundra procent livegna. Vi vet ibland inte mer än två veckor i förväg hur vi ska jobba eller var. Vi kastas runt på arbetsplatser i hela kommunen och jagas av bemanningen på lediga dagar för att arbetsgivaren inte får ihop det, vilket till stor del beror på att folk sjukskriver sig för att de mår så dåligt. Svarar man bemanningen att man inte kan jobba så beordras man in, de säger att vi inte har något val, tillägger Paulo.

– Dessutom kan vi aldrig veta om vi får vara lediga för till exempel en resa, gå på en konsert eller gå till tandläkaren. Det går ju aldrig att boka något långt i förväg, säger Gunhild.

Flyttas runt på olika ställen

Resurspassen innebär i praktiken att personalen ska jobba där de bäst behövs den dagen.

– Och det kan ändras väldigt fort. Ibland får man besked om att man ska vara på ett ställe och sedan en halvtimme innan man ska börja jobba så har det ändrats och man ska till ett annat ställe. Man vet inte vilka kollegor man har, vilken chef man har och man känner inte de boende, säger Paulo.

De förklarar att skillnaden mellan brukarna är stor. En del är utåtagerande, andra har någon form av autism eller Downs syndrom, andra har multihandikapp eller är dementa.

– Det är jäkligt stor skillnad men helt plötsligt ska vi klara av att jobba med allt. Det är som att säga till en ortoped att du är läkare så du kan ju göra min hjärnoperation. Visst, han är ju läkare och professionell, men de har sin spetskompetens och det har vi också, säger Henrik.

Dåligt även för de boende

Som personal känner man sig otillräcklig, säger Paulo.

– Man gör inte ett bra jobb. Chefen säger att vi ska vara professionella men ger oss inte förutsättningarna för det, och då mår man inte bra.

– Och när vi känner så här kan man ju bara tänka sig hur våra boende mår när det kommer ny personal varje dag. Vi kliver in i deras hem och ska vara en trygghet för dem, förstå dem. Det funkar inte. Vi har till och med haft kollegor där de boende uttryckligen sagt att de vill ha sin ordinarie personal och att de inte orkar ha så många olika hos sig, berättar Henrik.

Gunhild som jobbat i många år inom socialförvaltningen tycker att synen på människor blivit mycket sämre.

– Det är en oerhört taskig arbetssituation för oss men det är också en människosyn som är horribel. Vi har chefer som jämför med att barnen inte får ha samma personal på dagis, men vi jobbar med människor som bor hela sitt liv på en gruppbostad och det är deras hem, säger hon och fortsätter:

– Att jämföra det med förskolan, där man är dagtid fram till man är sex år, och dessutom kommer hem till sina föräldrar på kvällen, det gör mig chockad.

Svårt med återhämtning

Även om det värsta enligt dem är just resurspassen ser de heller inga fördelar med kortare men fler arbetspass.

– Vi jobbar måndag till söndag, både kvällar och nätter, året om, och vi behöver ha längre återhämtningstid. Det märkliga är också att när vi vill jobba längre pass så får vi inte det, men när arbetsgivaren inte får ihop det på helgerna, då är det okej. Och jag har blivit beordrad att stanna kvar efter avslutat arbetspass för att de inte får in någon annan, säger Gunhild.

Trion förklarar att arbetsgivaren lutar sig mot forskning som säger att det är bättre att jobba fler men kortare pass, vilket alltså är det som ska var det hälsosamma med schemat i fråga.

– Men det finns också forskning som säger precis tvärtom, att det är bättre med långa pass för det ger mer tid för återhämtning mellan passen. Så plocka bort forskningen då och kolla på verkligheten. Nu har vi gjort det här i några månader och alla mår jättedåligt. Det är skitsnack att långa pass skulle vara skadligt, småpass varje dag och att aldrig veta var man ska jobba är däremot skadligt, säger Henrik.

Ökad sjukfrånvaro

Alla tre uppger att de har haft en högre sjukfrånvaro sedan det nya schemat infördes.

– Innan hade jag bara enstaka sjukdagar på 13 år, nu har jag varit borta två veckor på grund av stress och huvudvärk. Du kan inte sova på nätterna för du vet inte vart du ska eller vad som förväntas av dig på din nya arbetsplats, berättar Henrik.

Det ni säger är alltså att man inför ett schema för att folk ska jobba på ett hälsosammare sätt, och det slutar med ökade sjukskrivningar?

– Ja, så har det blivit. Mycket relateras till corona men vi vet att det också handlar om stress och att folk mår dåligt, säger Paulo.

– Fortsätter det så här kommer ingen att vilja jobba i det här yrket. Sjukskrivningarna kommer bara att fortsätta öka och man kommer att tappa många duktiga medarbetare med stor erfarenhet. Vi kan börja plugga eller se oss om efter ett annat jobb, men de boende har ingenstans att fly, tillägger Henrik.

Finns det någon som ni har pratat med som ändå tycker att det här schemat är rätt bra?

– Nej, inte en enda, säger Gunhild

– Jag googlade på nätet för att hitta något positivt men jag hittade ingenting. Däremot kilometervis skrivet om det negativa kring detta, säger Paulo.

Hänvisar till pandemin

Socialchef Hans-Jörgen Wahlhed känner till kritiken som framkommit mot det nya schemat. Han sticker inte under stol med att antalet sjukskrivningar har ökat vilket också är orsaken till att personal tvingats runt på fler arbetsplatser än vad det var tänkt och även beordrats in på lediga dagar.

– Uppstår det en situation där det saknas personal så har vi rätt att beordra in, men det görs bara i undantagsfall, säger han.

Han känner dock inte igen bilden att sjukskrivningarna till stor del skulle bero på oro och stress över resurspassen, utan tror mer att det handlar om pandemin.

– Det är svårt att svara på vad sjukskrivningarna beror på, givetvis. Men vi har haft ett läge där vi uppmanat vår personal att stanna hemma vid minsta symptom. Som värst har vi haft en 40-procentig sjukfrånvaro. Det har i sin tur lett till att våra anställda i en del fall har behövts på arbetsplatser där de inte tidigare varit, men det är något vi försöker undvika så långt det är möjligt, säger han och tillägger:

– Vi vet att kontinuitet och trygghet är viktigt för våra boende, och även för personalen, och att vi arbetar med personer som i många fall är känsliga för förändring. Men alternativet att det inte kommer någon personal alls är inte acceptabelt, då får man göra så gott man kan med det man har att tillgå.

När pandemin är över och läget blir mer normalt igen tror Hans-Jörgen Wahlhed att sjuktalen kommer att minska. Effekten blir då att personalen kan göra sina resurspass på ett par, tre ställen med enskilda undantag, säger han.

Inga planer på längre pass

På vissa håll har kommuner lyssnat på personalen och låtit vissa pass vara lite längre än de åtta, nio timmar som är sagt. Trots all kritik finns det dock inga sådana planer inom socialförvaltningen i Halmstad.

– Bakgrunden till det här schemat är att man ur ett jämställdhetsperspektiv vill få bort deltider och att vi behöver fler personer som orkar jobba heltid för att säkra kompetensförsörjningen. Då behöver vi ha hållbara schema som man orkar jobba efter under hela sitt yrkesliv.

Men om en stor del av personalen tycker att det behövs lång återhämtning och därmed längre arbetspass för att orka, varför lyssnar man inte på dem?

– Det handlar om kollektivet. Vi ser inte att det fungerar att ha fortsatta långa nattpass och samtidigt en fungerande helhet och ekonomi. Det som skiljer nu är att det bygger på heltider, tidigare har vi fått ihop det med en mängd deltider och timvikarier.

– Förändringar är alltid svårt och jag har förståelse för att den som är van vid långa pass och långa ledigheter kan uppfatta detta som en försämring. Men det finns också de som är nöjda med detta, men de hörs inte lika mycket. Och vi ser också att detta blir bättre och bättre efter hand som systemet sätter sig.

Vill höra allas synpunkter

En annan del av kritiken handlar om att man inte vet mer än max fyra veckor i förväg hur man ska jobba och att det är svårt att få ledigt ens för läkarbesök. Är det rimligt?

– Ofta är de här fyraveckorsperioderna lika varandra och man kan hantera lokalt hur långsiktig man kan vara. Men längre schemaperioder kräver också längre framförhållning och man får inte glömma att vi arbetar i en föränderlig verksamhet och måste göra ett schema som motsvarar brukarnas behov för den här perioden. Behoven kan förändras snabbt och då måste vi ändra, säger Hans-Jörgen Wahlhed och tillägger:

– Men inträffar det akuta saker är det klart att man ska vara ledig och det här bygger också på en gemensam planering där personalen får lägga fram sina önskemål när schemat läggs.

Han uppmanar medarbetare som har synpunkter att vända sig till sin närmaste chef alternativt högre upp i organisationen.

– Det är besvärligt när man ska göra stora förändringar i fasta system och det är klart att det uppstår inkörningsproblem och oro. Vi är angelägna om att få höra allas synpunkter så att vi kan hantera oron och det som är konkreta bekymmer, säger Hans-Jörgen Wahlhed.

Inga löften om förändringar

Några löften om förändringar i schemat kan socialchefen dock inte ge.

– Detaljer kan vara påverkbara, vissa saker kanske går att skruva på. Men vi kommer inte att gå tillbaka till långa pass utan i huvudsak är det detta system som gäller för överskådlig framtid, säger han och fortsätter:

– Jag tror att man behöver ge förändringar tid för att se vad som är långsiktiga problem och vad som är barnsjukdomar och inkörningssvårigheter och resultatet av en väldigt extrem situation där vi garanterat haft problem oavsett. Jag är ändå övertygad om att det här kommer att landa väl så småningom.

Fler nyheter om Halmstad hittar du här

Superlokalt – här får du senaste nytt från ditt område

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här