”Trygghet är inte ett faktiskt tillstånd, det är bara en känsla hos en individ”, säger Stefan Borgman på länsstyrelsen.
”Trygghet är inte ett faktiskt tillstånd, det är bara en känsla hos en individ”, säger Stefan Borgman på länsstyrelsen. Bild: Roger Larsson

”Otrygghet går inte att brottsförebygga bort”

Politikerna har för mycket fokus på hårda tag och fysiska åtgärder, menar länsstyrelsens samordnare inom brottsförebyggande.
– Om jag själv bara fick välja en sak att fokusera på, skulle det bli att arbeta mot destruktiva maskulinitetsnormer i skolåldern, säger Stefan Borgman.

ANNONS
|

– Att jag vill göra insatser i skolan beror dels på att man når alla där, dels på att det enligt Brå:s senaste rapport råder stor brottsutsatthet i skolmiljöer, förklarar Stefan Borgman när han är inbjuden av Moderaterna i Halmstad att hålla en digital föreläsning om brottsprevention och trygghet.

Han gör stor skillnad mellan de två begreppen. Brott är något konkret som finns definierat i lagen, medan trygghet är en individuell känsla.

– Det viktiga är att man utgår från kunskap när man jobbar med de här frågorna och inte satsar på saker bara för att de känns bra.

Tre sätt att förhindra

Han påminner om att majoriteten av brott är tillfällighetsbrott. För att förhindra dem pratar kriminologer om tre saker: minska motivationen att begå brott, begränsa tillgängligheten till lämpliga brottsobjekt samt öka formell och informell kontroll.

ANNONS

– Långsiktigt når man stor effekt genom att minska motivationen till brott, där har Sverige länge varit världsledande. Men det hjälper inte mot utländska stöldligor, där måste man i stället satsa på att begränsa tillgängligheten.

När man pratar om trygghet måste man alltid veta utifrån vilket perspektiv man menar.

Enligt Borgman behöver det många gånger inte handla om konkreta brott för att folk ska känna otrygghet, ofta rör det sig i stället om normbrytande beteenden.

– Det är ungefär som att vi nu inte ska umgås mer än åtta personer. Det är inget brott att bryta mot den normen, men det får sociala konsekvenser om man gör det.

Han pekar på att normer ser olika ut för 15-åriga killar jämfört med 70-åriga damer – vilket kan skapa otrygghet.

– När man pratar om trygghet måste man alltid veta utifrån vilket perspektiv man menar.

En tunnel som är byggd för att skapa säkerhet kan få motsatt effekt.
En tunnel som är byggd för att skapa säkerhet kan få motsatt effekt. Bild: Philip Mauritzson

Som exempel tar Borgman en tunnel under en stor väg. Ur trafiksäkerhetssynpunkt skapar tunneln trygghet, men om sikten i och omkring den är dålig skapar den otrygghet.

– I förlängningen kan den innebära en trafikfara om folk på kvällstid väljer att gå över den stora vägen i stället.

Trygghet för vem?

Frågan om trygghet måste kompletteras med ”för vem?”, menar Borgman. Han lyfter fram hur hemlösa ansågs sprida otrygghet vid Centralstationen i Stockholm, medan de hemlösa själva höll till där för att de tyckte platsen var så trygg.

ANNONS
För mycket övervakningskameror kan signalera att en plats är otrygg att vara på.
För mycket övervakningskameror kan signalera att en plats är otrygg att vara på. Bild: Roger Larsson

– Det kan också vara så att för mycket brottsförebyggande åtgärder i form av galler, kameror och väktare kan signalera att det inte är en trygg plats.

Befogad rapportering

När det gäller mediers rapportering om brott tycker Bergman att den är befogad.

– Man ska ju inte tiga om det som faktiskt händer, säger han och tillägger att det ibland kan behöva påpekas att en plats inte måste vara generellt farlig bara för att det råkat hända ett brott just där.

ANNONS