Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Hit, till det så kallade barnrummet, förs idag alla nyfödda som behöver någon form av hjälp. Det innebär att navelsträngen klipps direkt och att barnet skiljs från mamman. I sin forskning hoppas barnläkaren Maria Wilander kunna visa att upplivningsförsöken kan göras i sängen hos mamman med navelsträngen kvar och att det blod som då överförs från moderkakan kan göra stor nytta för barnets återhämtning. Bild: Roger Larsson
Hit, till det så kallade barnrummet, förs idag alla nyfödda som behöver någon form av hjälp. Det innebär att navelsträngen klipps direkt och att barnet skiljs från mamman. I sin forskning hoppas barnläkaren Maria Wilander kunna visa att upplivningsförsöken kan göras i sängen hos mamman med navelsträngen kvar och att det blod som då överförs från moderkakan kan göra stor nytta för barnets återhämtning. Bild: Roger Larsson

Nyfödda i Halmstad kan bidra till viktig forskning

Från och med november kommer mammor som ska föda på sjukhuset i Halmstad att tillfrågas om att delta i ett stort forskningsprojekt. Studien beräknas pågå under hela nästa år och förhoppningen är att kunna visa nyttan av att vänta med att klippa navelsträngen, även om barnet har andningsproblem.

För drygt tio år sedan gjordes en forskningsstudie på 400 nyfödda barn i Halmstad som bidrog till att riktlinjerna för avnavling ändrades, inte bara i Sverige utan i stora delar av världen.

Barnläkaren Ola Andersson lyckades då visa att det gjorde stor skillnad om man väntade med att klippa navelsträngen några minuter. Barn som avnavlats lite senare hade bättre järnnivåer vid fyra månaders ålder och som fyraåringar hade de både bättre finmotorik och bättre social förmåga.

– Enligt de nya riktlinjerna i Sverige så väntar vi nu två-tre minuter innan vi avnavlar. Men det gäller bara om barnet mår bra. Både här och i övriga världen så klipper man navelsträngen direkt om barnet behöver akut hjälp så att det kan flyttas till en plats där man kan inleda hjärt-lungräddning, berättar Maria Wilander, barnläkare på sjukhuset i Halmstad.

Vart tionde barn behöver andningshjälp

Nu ska Ola Andersson därför göra en ny studie, med Maria Wilander som doktorand, där man just tittar på om det kan vara bra att vänta med att klippa navelsträngen även på barn som är påverkade efter förlossningen.

– Nästan vart tionde nyfött barn behöver någon form av hjälp för att komma igång med andningen och vår tes är att sen avnavling till och med kan vara ännu viktigare för dessa barn, säger Maria.

Det som händer om navelsträngen får vara orörd är nämligen att det blod som finns i moderkakan fortsätter att föras över till barnet i några minuter. Det blodet innehåller både syre och näring i form av socker.

– Barn som föds med nedsatt andning har även risk för lågt blodsocker, eftersom de förbrukat sina depåer när de kämpat. Moderkakan fungerar då som en extra lunga och blodet därifrån ger näring och förbättra barnets blodcirkulation. Det kan innebära att barnet återhämtar sig snabbare och behöver mindre vård, vilket vi såg i vår pilotstudie i Nepal, säger Maria Wilander.

En deciliter blod kan göra stor skillnad

Den mängd blod som överförs från moderkakan är bara cirka en deciliter, men Maria Wilander förklarar att det är mycket för en bebis.

– Med tanke på att en nyfödd har totalt cirka 3,5 deciliter blod så motsvarar det att en vuxen får 1,5- 2 liter blod. Då kan man förstå att det gör stor skillnad.

Genom att vänta 2-3 minuter med avnavlingen får barnet del av ytterligare cirka en deciliter blod från moderkakan. Det kan låta obetydligt, men med tanke på att en nyfödd har totalt cirka 3,5 dl blod så motsvarar det att en vuxen får 1,5- 2 liter blod. ”Då kan man förstå att det gör stor skillnad”, säger Maria Wilander. Bild: Yvonne Persson
Genom att vänta 2-3 minuter med avnavlingen får barnet del av ytterligare cirka en deciliter blod från moderkakan. Det kan låta obetydligt, men med tanke på att en nyfödd har totalt cirka 3,5 dl blod så motsvarar det att en vuxen får 1,5- 2 liter blod. ”Då kan man förstå att det gör stor skillnad”, säger Maria Wilander. Bild: Yvonne Persson

Men om navelsträngen ska sitta kvar behöver återupplivningen påbörjas i mammans säng. Detta har nu all förlossningspersonal i Halmstad fått simuleringsträna på.

– Vi känner oss väldigt trygga med hur vi ska genomföra den här studien och vi kommer att ha tillgång till precis samma utrustning som vi vanligtvis använder. Tidigare mindre studier har visat att metoden är säker och studien är granskad och godkänd av etikprövningsmyndigheten, säger Maria Wilander.

Mer traumatiskt om barnet skiljs från mamman

Inför studien har man förstås funderat över om det kan vara svårt för föräldrarna att bevittna ett återupplivningsförsök av sitt nyfödda barn, men Maria tror att det kan vara precis tvärtom.

– Det finns snarare studier som visar att mamman kan uppleva det som otroligt traumatiskt när personalen springer iväg med barnet och bara pappan kan följa med. Istället kan vi nu ha direktkontakt med mamman berätta hur det går för barnet. Direkt när barnet börjar återhämta sig så får mamman veta det.

Deltagandet är naturligtvis frivilligt, men totalt behöver studien få klartecken från 8 000 mammor, varav cirka 1 000 från Halland.

– Hälften av barnen kommer i förväg att lottas till eventuell återupplivning nära mamman och hälften till ett barnrum enligt dagens rutin. Av de 8 000 kommer cirka 7 400 att föda ett friskt barn, men de övriga 600 kommer vi sedan att följa hur de mår de första tio minuterna, efter en timma, ett år, två år och fem år. Det kommer alltså att dröja några år innan vi har ett resultat, säger Maria Wilander.

I studien kommer hälften av barnen som behöver hjälp med andningen att få den i mammans säng, utan att först klippa navelsträngen. ”Vi känner oss väldigt trygga med hur vi ska genomföra den här studien och vi kommer att ha tillgång till precis samma utrustning som vi vanligtvis använder”, säger Maria Wilander. Bild: Roger Larsson
I studien kommer hälften av barnen som behöver hjälp med andningen att få den i mammans säng, utan att först klippa navelsträngen. ”Vi känner oss väldigt trygga med hur vi ska genomföra den här studien och vi kommer att ha tillgång till precis samma utrustning som vi vanligtvis använder”, säger Maria Wilander. Bild: Roger Larsson

Kan leda till ändrade riktlinjer

Ola Andersson är numera överläkare på neonatalavdelningen i Malmö och flera sjukhus kommer att involveras i studien.

– Jag kommer att ansvara för forskningen i Halmstad och för sammanställningen av resultaten från de övriga sjukhusen, säger Maria.

Men kan denna studie räcka för att ändra rutiner och riktlinjer i hela världen?

– Ja, om resultaten är tillräckligt bra. En välgjord studie brukar leda till att forskare på andra platser vill göra samma sak för att se om de får samma resultat. Tillsammans kan studierna mycket väl leda till ändrade riktlinjer, säger Maria Wilander.

Fler nyheter om Halmstad hittar du här

Superlokalt – här får du senaste nytt från ditt område

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här