Islamiska barn- och kulturföreningen i Halmstad har i dag Halmstad moské i lokaler på Fredsgatan, men har det senaste året märkt av att det kommit fler muslimer till kommunen.
– När vi flyttade in i lokalerna 2005 var de lagom stora, men nu räcker de inte längre till, säger Jehad Karkoukli, som brukar hoppa in som imam.
Oftast är det den kände imamen Ahmed Suleman från Göteborg, som kallar sig Abu Muadh, som håller i fredagsbönen – men när han har förhinder är det Jehad Karkoukli som rycker in.
– Vi har egentligen bara plats för 250 personer, men nu när det kommit många flyktingar från Syrien är trycket mycket större på fredagar. Många gånger kan det komma bortåt 400 personer, förklarar Jehad Karkoukli och berättar att såväl sunni- som shiamuslimer går till Halmstad moské.
Beroende på vem man frågar finns det utöver den här församlingen ytterligare tre i Halmstad, samtliga på Andersberg: en bosniakisk, en albansk lägenhetsmoské och en där många har pakistanskt ursprung.
– Men vi i Halmstad moské är störst. Vi välkomnar alla, så vi har muslimer med ursprung från världens alla hörn som kommer till oss, säger Jehad Karkoukli och tillägger:
– För att vi ska hänga med i utvecklingen och tänka på 20 års sikt vill vi skaffa oss en församlingslokal för 800–1 000 personer.
Marken de funderat på ligger vid infarten till Fyllinge, nordväst om den bensinmack och biltvättsanläggning som finns där i dag.
– I nuläget känner vi att det kan vara störande för trafiken och affären som vi är granne med på Fredsgatan när hundratals personer kommer på fredagseftermiddagar. Genom att bygga en lokal där ute i stället hoppas vi minska trycket inne i stan, säger Jehad Karkoukli.
Den som varit på semester i exempelvis Turkiet har förmodligen bilden klar för sig hur en moské ser ut. Sådana finns också i Sverige, bland annat Uppsala moské, Fittja moské och Trollhättans moské.
Den svenska debatten om moskéer har blivit mer intensiv på senare år, men den första särskilt uppförda moskébyggnaden i landet – Nasirmoskén i Göteborg – stod klar redan 1976. Huvuddelen av Sveriges moskéer är dock inte byggda för att vara religiösa helgedomar, utan de flesta är ”källarmoskéer” eller ”lägenhetsmoskéer”.
– Vi har inte tänkt ha någon kupol eller minareter. Dels av ekonomiska skäl, dels för att vi inte vill sticka ut. Det ska bara vara en vanlig, fyrkantig samlingslokal, säger Jehad Karkoukli.
Att moskéer väcker känslor hos en del märks bland annat på att det finns en Facebook-grupp som kallar sig ”Nej tack! Till moské i Sverige” som har 63 000 gilla-markeringar.
– De som bygger tjusiga moskéer i Sverige har finansiering från rika oljeländer som Saudiarabien och Kuwait, men vi har inga sådana pengar bakom oss. Bygget ska finansieras av våra egna församlingsmedlemmar, plus att vi hoppas på bidrag från andra moskéer i landet, förklarar Jehad Karkoukli och fortsätter:
– Eftersom marken är kommunal får vi först se hur mycket Halmstad ska ha för den. Sedan måste vi samla in pengar till byggnaden. Förhoppningsvis kan den stå klar om kanske två år.
Läs även: Inga hinder mot bygget i detaljplanen
