Strax före lunch på fredagen kommer så till sist domen mot den 49-åriga kvinna från Halmstad som åtalats för att ha medverkat till att hennes ene son var barnsoldat hos IS i Syrien.
Rättegången avslutades redan för fyra veckor sedan, men domen har försenats på grund av covid bland rättens ledamöter.
Under januari bevakade HP rättegången på plats i Stockholm. Den slutade med att åklagarna yrkade på minst åtta års fängelse för kvinnan – samtidigt som försvaret menade att hon skulle frias i brist på bevis.
LÄS MER:Åklagare yrkar på flera års fängelse för IS-mamman
I domstolen nekade kvinnan till brott. Hennes advokat, Mikael Westerlund, ansåg inte att det bevisats att hon aktivt deltagit i någon rekrytering av sonen. Inte heller ansåg han det klarlagt att kvinnan hade något ansvar genom underlåtenhet att hindra sonen.
LÄS MER:Avsnitt 24: Hör förhöret med IS-mamman från Halmstad!
– Hennes inställning har hela tiden varit att hon inte sympatiserar med att barn deltar i strid, förklarade advokaten.
LÄS MER:IS-mamman hävdar att sönerna bestämde över henne
Den så kallade IS-mammans version av vad som hände i Syrien var att hennes äldste son, som 14-åring, bestämde över familjen efter att maken dött i strid för IS. Hon ska därför inte ha haft något att sätta emot när 14-åringen och hans lillebror – 12-åringen som åtalet gäller – gjorde som de ville.
Vårdnadshavares skyldighet
Åklagarna, Reena Devgun och Karolina Wieslander, underkände dock kvinnans förklaring om att hon lurats till Syrien av sin make.
Dessutom betonade de att hon som vårdnadshavare hade en skyldighet att vid varje tillfälle hindra och skydda sonen från att vara barnsoldat.
LÄS MER:IS-mamman om döda sönerna: ”Glad för deras skull”
Under rättegången lade åklagarna också mycket kraft på att visa att kvinnan i kontakter med andra – både innan hon reste till Syrien och under åren hon var där – gav uttryck för att hon gillade att leva under strikta sharialagar.
LÄS MER:IS-mamman visade barnen filmer med halshuggningar
De visade också hur hon på olika sätt haft möjlighet att ta barnen med sig och lämna landet – men att hon valt att inte göra så.
Vid de flesta rättegångar brukar dom falla efter två veckor, men eftersom det här fallet var så omfattande och komplicerat valde Stockholms tingsrätt att ta tre veckor på sig och meddela dom den 18 februari.
I förra veckan visade det sig emellertid att domen skulle dröja ytterligare en vecka.
– Både domaren och en av nämndemännen har varit sjuka i covid, förklarade domstolssekreterare Anna Wester.
Kvar i häktet
Den åtalade kvinnan sitter fortfarande inlåst på Kronobergshäktet, där hon varit häktad sedan snart fem månader tillbaka.
Fallet, som utretts av krigsbrottsgruppen vid Noa (Polisens nationella operativa avdelning), är unikt eftersom det är det första krigsbrottsåtalet i Sverige som handlar om att man rekryterat barnsoldater.
– Den som begått krigsförbrytelser ska aldrig kunna slå sig till ro i Sverige – utan känna hur vi flåsar i nacken, säger Patricia Rakic Arle, chef för krigsbrottsgruppen.
LÄS MER:Chattar ska bevisa att mamman lät sonen bli barnsoldat
