Under våren skriver alla elever i årskurs 3, 6 och 9 nationella prov. Proven skapar nervositet, men ger också eleverna en bra koll på hur deras kunskaper står sig i olika skolämnen.
Alexander Lönn och Lovisa Johansson kan snart pusta ut. Under hela årskurs 6 har de nationella proven i matematik, svenska och engelska avlöst varandra, men nu närmar sig sommarlovet med stormsteg.
– Det känns skönt, säger Alexander.
Sedan evakueringen av Getingeskolans utdömda lokaler håller Getingeeleverna till i Plönningegymnasiets gamla byggnader i utkanten av Harplinge.
De nationella proven tas överlag på större allvar bland eleverna jämfört med vanliga prov inom skolan.
"Det är mer press"
– Det är tyst i salen och alla fokuserar på sitt. Det är mer press och det gör att det blir svårare ibland, säger Lovisa.
Många elever känner sig nervösa inför proven.
– Folk kan säga "åh, vi har nationella prov i morgon, det blir inte kul", berättar Lovisa.
– Men allt som kommer på proven är saker vi redan har gått igenom i skolan och egentligen kan. Jag kände mig säker på svenskaprovet där vi fick skriva en berättande text, men matten var svårare.
Alexander tycker att läsförståelsen på engelska var enklare än på ett vanligt prov.
– Vi fick lyssna på en konversation på engelska och skulle svara på frågor.
Går att förbereda sig
Det går inte att plugga på ett enskilt kapitel i läroboken inför de nationella proven, men det går att förbereda sig på andra sätt.
– I matten fick vi ut papper om problemlösning och ekvationer och fick veta att det kunde komma på provet, berättar Alexander.
– Jag pratade engelska hemma med min familj, säger Lovisa. Den största utmaningen, enligt henne, är att provtiden känns för kort.
De nationella proven har blivit allt fler. För skolorna bidrar proven till en större likvärdighet vid betygsättning och bedömning.
– Jag tycker att dessa prov hjälper oss i skolans värld. Alla elever gör verkligen sitt bästa. Det är ett instrument för att se om vi har tränat eleverna på rätt saker och vilken undervisning som har varit framgångsrik, säger Ola Ekstrand, rektor för Getingeskolans årskurs 6–9.
Rättning kan ta två dagar
Robert Nordin, lärare i samhällsorienterade ämnen (SO), rättar niondeklassarnas nationella SO-prov.
– Jag gör en sambedömning med övriga lärare. Vi utgår från rättningsanvisningar och har en eller två dagar på oss.
Genom att rätta tillsammans förväntas likvärdigheten bli större. När proven är rättade går läraren igenom svaren med varje elev och berättar vilken poäng och vilket betyg de har uppnått.
Proven står inte för en viss procent i det slutgiltiga betyget, utan tas med i lärarens helhetsbedömning av elevens kunskaper.
– Vissa elever känner att betyget är kört om det inte går bra på de nationella proven, men så är det inte, säger specialpedagogen Anna Holmqvist.
"Jag satte ett C"
Rektor Ola Ekstrand känner en annan typ av nervositet.
– Jag och lärarna är nervösa över hur skolan ligger till. Och kommunen vill veta hur Halmstad ligger till jämfört med andra kommuner.
Lärare och elever är överens om att proven är uppbyggda på ett roligt sätt med motiverande uppgifter och bilder. Eleverna har fått testskriva gamla nationella prov och rättat andra elevers prov.
– Jag tror att jag var för hård. Jag satte ett C när eleven hade fått ett A, säger Alexander Lönn.
Om: Nationella prov
- Årskurs 3 har nationella prov (NP) i matematik och svenska och årskurs 6 har NP i matematik, svenska och engelska. I årskurs 9 hålls proven i matematik, svenska, engelska, NO-ämnen och SO-ämnen. NP finns även i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning som svenska för invandrare (SFI).
- De nationella proven konstrueras av flera av landets universitet och högskolor. De prövas ut bland 200 – 1 000 elever för att säkerställa att de håller en hög mätsäkerhet. Att ta fram ett NP tar ungefär ett år.
- Syftet med NP är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. De är inte examensprov, utan ska vara en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper.
- Tidigare i år läckte ett antal prov ut och spreds otillåtet. Skolverket har därför stramat upp reglerna kring hanteringen av NP.
- Skolor har en skyldighet att hantera och genomföra proven på ett sätt som förhindrar fusk. Om detta inte görs uppfylls inte provens syften och eleverna missar en chans till bedömning utifrån nationellt framtagna prov.
- Bland annat måste rektorn se till att proven hålls inlåsta och att förseglingen inte bryts i förväg. Om inte ytterst särskilda skäl föreligger måste skolorna hålla sig till provdatumen. Skolverket meddelar datumen cirka ett år i förväg.
