Lärvux lärlingsutbildningar för personer med funktionsnedsättning faller under Skolverket och ska pågå fram till 2016. Förhoppningen är att utbildningarna ska leda till jobb.
– Vi var jätteglada här och hoppades att vi i år kunde ha haft två personer som fått arbete, säger Bodil Markunger-Asp, lärvux.
HP träffade i april förra året Ingemar Kjellberg, 35, och Andreas Persson, 28, som båda var mycket positiva och såg en chans till en nystart i livet.
För Ingemar, som har gått arbetslös i flera år och till sist blivit erbjuden sjukpension, innebar satsningen att han i dag är klar med sin utbildning till maskinförare.
Men nu, ett knappt år senare är han alltså inte lika entusiastisk. Han är åter inskriven på arbetsförmedlingen och har aktivitetsstöd.
– Jag går back varje månad, säger Ingemar som bor hemma eftersom han inte har råd med en egen lägenhet.
Ingemar har sökt en lång rad jobb, han har uppsökt massor med tänkbara arbetsgivare och även varit i andra delar av landet för att hitta jobb – förgäves.
– Jag får inte chansen. Jag får vara i en sysselsättningsfas, eller pensionera mig – 35 år gammal, säger Ingemar, som bara vill få chansen att visa vad han kan.
För Andreas Perssons del innebar lärlingsutbildningen att han under det senaste året jobbat som elev- assistent på en skola. Att han trivts går inte att ta miste på.
– Det har varit underbart. Jag har trivts jättebra, vad jag har fått höra från dem är att de också har trivts med mig och att de varit nöjda med det jag har gjort. Det har varit bra fram till nu, säger Andreas och syftar på att han nu fått veta att hans lärlingsutbildning inte kommer att gå över i ett nystartsjobb.
– Det blev inget på grund av ekonomin. Jag sade att jag förstår ju att allt har med ekonomin att göra, men det var naturligtvis tråkigt, säger han.
Susanne Landgren, lärvux, poängterar att det handlar om en grupp som inte kan konkurrera om vanliga tjänster eftersom man inte har samma utbildning i bagaget. Betyget från särskolegymnasium skulle först behöva läsas upp till samma grundnivå innan vidare studier.
Susanne Landgren och Bodil Markunger-Asp berättar att de bjudit in flera olika personer, med kopplingar till såväl företag som kommunen för att berätta om projektet där sammanlagt sex personer nu deltar.
– Jag tänker att det måste väl ändå vara kommunen som är de första som hjälper till för att få en nystart för den här gruppen. Som mest får man 16 000 i lönebidrag, vi kan inte se att så lite pengar ska stoppa det här, säger Susanne Landgren.
De menar att man skulle kunna ha en öronmärkt pott med pengar som skulle kunna användas för att göra jobben möjliga.
Suzanne Åkerlund (FP), kommunråd och ordförande i det kommunala handikapprådet, var också på plats för att höra om lärlingsutbildningarna. Hon menar att en pott kan vara ett sätt, men framhåller att olika instanser måste samverka mer.
– Det handlar mer om att vi ska dela på ett uppdrag. Det är samma kommun och det måste till att vi hittar nya lösningar. Vi måste jobba på ett smartare sätt, säger Suzanne Åkerlund.
– Vi ropar ofta på det privata näringslivet att de ska fixa jobb, men vi är inte så bra i det offentliga på att skapa jobb för personer med olika grad av funktionsnedsättning.
– Problemet är identifierat och jag tar det med mig, avslutar Suzanne Åkerlund.
Lärvux, som ges av kommunen, är en egen skolform för vuxna med funktionsnedsättning.
Lärvux finns på grundläggande och gymnasial nivå. (Källa: www.halmstad.se)
Projektet med lärlingsutbildningar vid lärvux i Halmstad inleddes i januari förra året och ska pågå fram till 2016.
Sammanlagt sex personer deltar i projektet.
Förhoppningen är att lärlings-utbildningarna ska leda till jobb för deltagarna.
Lärlingsutbildningarna faller under Skolverket.
