Tio år har gått sedan Halmstads kommuns första solcellsanläggning sattes upp på Sannarpsgymnasiets tak. Första året i drift hann den producera 10 000 kilowattimmar, men den har kapacitet för 56 000 berättar Sven-Ingvar Petersson.
Sedan dess har kommunen lagt mellan en och tre miljoner per år på att bygga solcellsanläggningar. Den totala satsningen är i dag uppe i 26 miljoner kronor, varav sex miljoner är statliga bidrag.
Utöver detta tittar kommunen också alltid på möjligheten att sätta upp solceller i samband med nyproduktion.
35 ska bli 40
– I dag har vi 35 anläggningar, företrädesvis på skolor, förskolor och äldreboende och jag räknar med att vi kommer att vara uppe i över 40 nästa år, berättar Sven-Ingvar Petersson.
Bland de senaste satsningarna kan nämnas anläggningen på Kattegattgymnasiet som har en kapacitet på 100 000 kilowattimmar per år. Framöver kommer solceller även att byggas på bland annat Galgbergets förskola och på det nya korttidsboendet på Nymansgatan.
Och hur går det då för de tre enorma solföljare, de första i sitt slag i kommunens regi, som sattes upp för två år sedan?
– Jo, det har gått bra. Vi fick dock lite bekymmer med motorerna i somras och har inte lyckats få hit entreprenören på grund av coronaläget. Så just nu rör de sig inte vertikalt utan vrider sig bara efter väderstreck, säger Sven-Ingvar Petersson och tillägger att detta har minskat produktionen med ungefär 20 procent.
LÄS MER:Smarta paneler följer solens bana
Han berättar vidare att i fjol landade den totala produktionen av solenergi på 940 000 kilowattimmar. Nu, i oktober, har miljongränsen passerats.
– Vi har de sämsta månaderna framför oss men vi räknar ändå med att hamna på omkring 1,2 miljoner kilowattimmar i år.
Många varv runt jorden
När HP för två år sedan skrev om kommunens satsning på solceller räckte produktionen för att ta en elbil 121 varv runt jorden.
– I år kommer vi att komma upp i 150 varv, säger Sven-Ingvar Petersson.
LÄS MER:Energin tar en elbil 121 varv runt jorden
En annan jämförelse är att en kilowattimme räcker för att hålla i gång en vattenkokare i 40 minuter eller ladda en mobil i 200 timmar, enligt Energimyndigheten.
Sommaren är den årstid då solcellerna producerar mest, men det är också är då det går åt minst el. Därför har kommunen en viss överproduktion.
– Totalt sett överproducerar vi 10-12 procent, men använder alltså resten, så det är en bra siffra. Vi säljer överskottet till vår elleverantör men det är så dåligt betalt att det inte är någon lönsamhet i det, säger Sven-Ingvar Petersson.
Han tillägger att den perfekta solcellsanläggningen är den som finns på Simstadion Brottet.
– Här använder vi allt som vi producerar under sommaren. Elen används för att driva pumparna i bassängen.
LÄS MER:Brottets anläggning ska renas med solens hjälp
Marginell vinst
Ur ett miljömässigt perspektiv är solceller naturligtvis en bra satsning. Ekonomiskt ger de dock inte så mycket vinst i dagsläget.
– I det stora hela har elkostnaden minskat väldigt marginellt. Solcellernas produktion står inte ens för en procent av helheten, säger Sven-Ingvar Petersson.
En förhoppning är att nuvarande lagstiftning förändras så att kommunen kan tillgodoräkna sig den el som solcellsanläggningarna i dag överproducerar genom att ”flytta över” elen till fastigheter som saknar solceller. En rent matematisk överflyttning påpekar Sven-Ingvar Petersson.
– Det vi också ser framåt, även om vi inte riktigt är där än, är att man kan ersätta olika material med solceller. Det har till exempel talats om takpannor och fasadmaterial med inbyggda solceller. Det finns på enstaka ställen men är inte kommersiellt än men det skulle ju innebära att man slipper att först sätta upp ett dyrt, fint och bra tak och sedan sätta solceller ovanpå, säger Sven-Ingvar Petersson.
I sammanhanget är det värt att påpeka att flera kommunala bolag också har satsat på solcellsanläggningar. Den produktionen är dock inte inräknad i de 1,2 miljoner kilowattimmarna.
