Av de åtta utbildningar som granskats var det bara en som ifrågasattes. Just den, magisterprogrammet i nordisk välfärd, är relativt ny och har bara startat tre gånger.
De externa sakkunniga skriver i och för sig att utbildningen ”ligger väl i tiden” och att det finns få andra utbildningar som lyfter fram de nordiska välfärdsmodellerna. De skriver också att det finns ett stort engagemang bland lärarna och att de studenter de träffat tycker programmet är informativt.
För skiftande bakgrund
Däremot framgår det av utvärderingen att studenternas bakgrundskompetens är alltför skiftande, eftersom man kan antas med vilken kandidatexamen som helst i bagaget. Detta gör att det är svårt att ”identifiera en gemensam kunskapsbas” att utgå ifrån.
Det ifrågasätts också om programmet verkligen håller den fördjupningsnivå som ett magisterprogram förväntas göra. Kritiken gäller även bland annat avsaknad av reflektion och vetenskapligt kritiska perspektiv.
Avveckling?
Senast i slutet av oktober ska den berörda akademin ha analyserat bristerna och föreslå huruvida utbildningen ska utvecklas eller avvecklas.
Detta är andra året i rad som Högskolan själv hållit i utvärderingen av olika program. Arbetet har gjorts av ett internt utskott per program, som haft hjälp av ett par externa sakkunniga.
Enligt en bestämd cykel ska olika utbildningar granskas vart sjätte år. Bland dem som sattes under luppen i år fick tre epitetet ”hög kvalitet”: affärssystemprogrammet, magisterprogram i tillämpad miljövetenskap samt masterprogram i informationsteknologi.
Jämfört med förra året har även en mellannivå, ”hög kvalitet med förbehåll”, införts för utbildningar med begränsade brister – så att det blir samma tre bedömningsnivåer som Universitetskanslersämbetet använder.
Ingen feedback
I denna mellankategori hamnade bland annat utvecklingsingenjörsprogrammet, som annars bedöms som ”internationellt ledande”. Experterna önskar att programmets innehåll och yrkesidentitet paketeras bättre för att stärka programidentiteten och bidra till Högskolan i Halmstads identitet.
Dessutom behöver individuell bedömning säkerställas vid gruppexamination. Studenterna har svårt att förstå de enskilda betygen när de får liten eller ingen feedback.
I kritiken mot masterprogrammet i inbyggda och intelligenta system kan nämnas brist på aktualitet i de forskningsartiklar som används. Dessutom menar de externa granskarna att man mer systematiskt bör diskutera resultat utifrån tillämpbarhet och begränsningar.
I kritiken mot masterprogrammet i hälsa och livsstil, som lyfts fram som en unik utbildning i ett nationellt perspektiv, sägs att huvudområdet måste definieras tydligare samtidigt som utbildningsplanen också behöver bli klarare.
Brister i jämställdhet
I kritiken mot masterprogrammet i industriell organisation och innovation pekas på brister i hur programmål stämmer med nationella examensmål. Dessutom skriver de sakkunniga att det behövs en medvetenhet om att ”jämställdhet är betydligt fler frågor än en jämn könsbalans”.
