Växlade vapen. Zlatko Divkovic var träffsäker med OC-sprejen, som han var ensam om att använda. Sinnesnärvaron att vapenväxla gav beröm från övningsledarna.
Växlade vapen. Zlatko Divkovic var träffsäker med OC-sprejen, som han var ensam om att använda. Sinnesnärvaron att vapenväxla gav beröm från övningsledarna.

Mardrömsscenario övades

Från kockar till kriminalvårdare – så gott som all personal på häktet och anstalten har i vår fått känna på hur de skulle reagera om det värsta händer.

ANNONS
|

Det går ett överfallslarm. Längst in i korridoren ligger en kollega med en kniv i låret och skriker på hjälp.

Den första som kommer in genom dörren springer till kollegan. Dörren stängs bakom och man är instängd – men fokus är på att rädda liv.

Snart brakar det till bakom ryggen. Gärningsmannen kommer ut från ett av rummen. Han går direkt till attack. Även som observatör känns sekunderna evighetslånga i den trånga korridoren.

–Det här är något som kan hända och hur gör vi då, säger kriminalvårdschef Kenth Ahlin, som vill att alla med klientkontakt inom Kriminalvården i Halmstad ska ha det tänket med sig efter en utbildningsdag med livräddning och säkerhet på schemat.

ANNONS

Halmstad har varit relativt förskonat när det gäller våld mot personal inom kriminalvården. Men det finns andra platser där det värsta har hänt.

I oktober är det fem år sedan en vakt misshandlades till döds med en batong på häktet i Flemingsberg, under ensamarbete.

Kenth Ahlin säger att man fortfarande har visst ensamarbete.

–Men vi har aldrig ensamarbete i riskfyllda moment.

Vad är inte ett riskfyllt moment på häkte och anstalt?

–Det görs ständiga bedömning-ar och omvärderingar. Men det kan exempelvis vara på permissioner, säger kriminalvårdschefen.

Han har själv gjort övningen och som de flesta andra gjorde han misstag i den stressade situationen.

– En av våra medarbetare låste alla dörrar i korridoren medan han tog sig fram till den skadade kollegan. Det dödade övningen. Han låste ju in mig, säger Daniel Skoogh, kriminalvårdsinspektör för dagen iklädd rollen som gärningsman.

I just det fallet gjorde den anställde allt rätt. Men upplägget är till för att man ska göra misstag, förklarar övningsledaren Daniel Åström.

ANNONS

– Vi har lagt på flera stressmoment. Innan personen springer in får man andas in ångorna av OC-sprej för att ge ett extra stresspåslag.

Övningen följs av instruktioner i batongteknik.

– Inom Kriminalvården är vi jättebra på att prata. Men när det inte går måste vi kunna växla upp. För vi ska komma hem till våra familjer, säger Daniel Åström.

Anstalten i Halmstad har säkerhetsklass två. Men personer som har begått grova brott kan avtjäna sista delen av sina straff i Halm- stad och kriminalvårdschefen upp- lever att klientelet har blivit tyngre.

– Känslan är att det har skett en gradvis förändring, men från väldigt låga nivåer, säger Kenth Ahlin, som gärna ser återkommande övningar.

Händelser på anstalt

2016

Anstalten Halmstad

4 st. hot och våld mellan intagna.

3 st. hot och våld mot personal.

2 st. självskadande beteende.

Häktet Halmstad

3 st. våld och hot mot personal.

2 st. självskadande beteende.

2015

Anstalten Halmstad

7 st. hot och våld mellan intagna.

5 st. självskadande beteende.

1 st. avvikelse från vårdvistelse.

Häktet Halmstad

4 st. hot och våld mot personal.

4 st. självskadande beteende.

ANNONS