Synen på Ryssland som militärt aggressivt har fått en stor del av oppositionen att stödja regeringens planer på att snabbt köpa in ett luftvärnssystem mot hot som flyger på medelhög höjd.
Tanken är att det ska fylla gapet som finns mellan luftvärn mot lågtflygande angripare och Gripen-flygplanen som kan försvara över stora ytor. De nya robotarna ska framför allt skydda storstäder, flygbaser och geografiskt viktiga platser som Gotland.
– Vi har fått direktiv om att det nya systemet ska kunna ha åtminstone initial operativ förmåga redan 2020, så tidsschemat är tajt, säger Carl Sjöstrand, informationschef på Lv 6 i Halmstad.
För att klara tidsplanen tänker FMV (Försvarets Materielverk), den myndighet som förser Försvarsmakten med utrustning, köpa ett färdigutvecklat system.
– Ska någon kunna leverera direkt finns det enligt FMV i princip bara två system att välja mellan, säger Sjöstrand.
Det ena är amerikanska Patriot, som användes redan under Gulfkriget i början av 1990-talet och som sålts till en rad länder – bland annat till Tyskland, Grekland, Holland och Spanien.
Det andra är europeiska SAMP/T med Aster-missiler, som togs i bruk i början av 2000-talet – bland annat av Storbritannien och Frankrike – ursprungligen som luftvärn på fartyg.
– Vi har inte fått i uppdrag att säga vilket av dem vi tycker är bäst, men Luftvärnets stridsskola – som är en del av Luftvärnsregementet i Halmstad – har gjort en analys av de olika systemens för- och nackdelar, säger Sjöstrand.
– En tydlig fördel med det fransk-italienska systemet är att det kan upptäcka hot från alla håll, oavsett hur man grupperar det.
– Patriot är väldigt beprövat, men har hittills varit ett oerhört dyrt system.
Enligt försvarsbloggen Wiseman's Wisdoms (som skrivs av flygvapenpiloten Carl Bergqvist) kostar Patriot 20 miljarder kronor att köpa in till dagens två luftvärnsbataljoner, medan det europeiska systemet går på ungefär hälften.
– Eftersom det är ett politiskt beslut kan det även finnas andra saker som vägs in, kommenterar Carl Sjöstrand på Lv 6.
– Det är spännande att beslutet måste tas i vår för att tidsplanen ska hålla, tillägger han.
När det gäller ersättaren till låghöjdssystemet Robot 70 är utbildningen av soldater på Lv 6 försenad. Man räknar med att komma igång i slutet av 2018.
Fakta: Nya robotar
Sverige har två olika system med luftvärnsrobotar, där all utbildning utgår från Halmstad.
Det ena systemet – Boforstillverkade Robot 70 – kan skjuta ner angripare som flyger på låg höjd.
Det andra – den amerikanska Hawk (Robot 97) – riktar in sig på hot från högre höjd.
Lv 6 förbereder sig nu för att ersätta Robot 70 med markversionen av Jas-planens robotar – den tyska Iris-T (Robot 98). Denna robotaffär kostar minst en miljard kronor.
Armén fick sina första Hawk för 50 år sedan. Därefter har systemet moderniserats i omgångar, men ska nu ersättas med något som klarar en modernare hotbild – bland annat kryssningsrobotar.
