Riksdagens arvodesnämnd beslutade häromdagen att från och med 1 november höja ledamöternas arvoden med 1 000 kronor – från 56 000 till 57 000 kronor i månaden.
Höjningen på 1,8 procent får även kommunpolitikerna i Halmstad del av eftersom de beslutade att från och med 2006 knyta sina egna arvoden till hur riksdagspolitikernas löner utvecklas.
Kommunstyrelsens ordförande och femklöverns fader i Halmstad, Carl Fredrik Graf (M), får som stadens högste politiker mest. I sin roll som ordförande för kommunstyrelsen har han rätt till lika mycket i arvode som vad en riksdagsledamot har.
Eftersom han även är ordförande för kommunstyrelsens ledningsutskott ska Graf ha ytterligare tio procent av en riksdagslön. Hans 110 procent ger honom från och med årsskiftet en ny månadslön på 62 700 kronor, eller motsvarande en årslön på trekvarts miljon kronor.
De övriga fyra ”vanliga” kommunråden, vars arvoden ska motsvara en 90- procentig riksdagslön, får nöja sig med ett månatligt lönelyft på 900 kronor vilket ger dem en ny månadslön på 51 300 kronor.
Ja, det gäller ju förstås inte Centerpartiets kommunråd Henrik Oretorp. Han är inte bara kommunråd utan även ordförande för kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott och det ger honom tio procent extra. Hans nya månadslön hamnar, exakt som för riksdagsledamöterna, på 57 000 kronor i månaden.
Arvodessystemet i Halmstad får även till följd att ett stort antal andra arvoden höjs generellt med 1,8 procent. Det är exempelvis arvoden till ordföranden och vice ordföranden i nämnder och styrelser. Att vara ordförande får en stor och tung nämnd kan ge ett fast årsarvode på över 218 000 kronor.
Men skillnaden mellan vad den politiska eliten tjänar och vad en så kallad fritidspolitiker får är stor.
En vanlig ledamot eller ersättare i fullmäktige, kommunstyrelsen, facknämnd eller bolagsstyrelse får ett årsarvode på mellan 3 400 och 10 200 kronor. Därutöver tillkommer några hundralappar per genomfört sammanträde.
Förutom de personliga lönerna betalar kommunen ut ett årsarvode på 68 400 kronor vardera till de nio partiernas respektive gruppledare.
Eftersom det av praktiska skäl finns en viss förskjutning börjar Halmstadpolitikernas nya arvoden att gälla först från och med årsskiftet.
2011 kan bli första året sedan 1993 då löneökningarna på den svenska arbetsmarknaden äts upp helt av inflationen. För vissa yrkesgrupper med jämförelsevis dåliga löneavtal kan det till och med bli reallönesänkningar.
Konjunkturinstitutet förutspår att lönerna i år kommer att öka med i genomsnitt 2,7 procent. Samtidigt, och enligt uppgifter i Ekot i går, var inflationstakten i september 3,2 procent.
De dystra siffrorna förklaras dels med att löneökningstakten bromsats in under senare år, dels med att inflationen ökat.
Så årets lönelyft, för det stora flertalet löntagare, är alltså inte något uppseendeväckande. En och annan arbetsgivare lär dock ha motsatt uppfattning.
