Polisens utredning av ev anmäld överallsvåldtäkt ledde fram till att anmälaren åtalades  för missbruk av larmanordning.
Polisens insats efter larmet om överfallsvåldtäkten var omfattande. Strax kröp det fram att larmet var en lögn, Bild: Johan Persson

Larmet om våldtäkt var falskt

Den då 17-åriga flickan hade varit på fest tillsammans med okända. Mitt i natten diktade hon ihop överfallet som ledde till att polisen kraftsamlade – i onödan.

ANNONS
LocationKärleken||

Flickan har hunnit fylla 18 år sedan händelsen några dagar efter nyår. Hon kommer från en mindre ort i södra Halland och var i Halmstad och festade tillsammans med flera tjejkompisar.

Vid tretiden natten till den 3 januari stämde hon träff med den kompis som sedan tog med henne till en fest i en lägenhet på Kärleken. När de knappt en timme senare gick och lade sig i varsitt rum på festen följde en okänd kille med 17-åringen in i sängen.

Enligt henne tog han på henne, hon sade ifrån och han lämnade sedan henne i fred.

Men när hon strax efteråt berättade om det för väninnan skenade allt iväg så långt att hon bara några minuter senare satte polisen i högsta beredskap. För patrullen som kom till platsen drog hon en historia om en brutal man som skulle ha knuffat omkull henne i gångtunneln under Norra infartsleden, intill rondellen vid höghusen.

ANNONS

Specialutbildade sökhundar

Mannen skulle ha kallat henne slyna upprepade gånger, slitit av henne strumpbyxorna och sedan våldtagit henne på marken och efteråt sprungit från platsen. Beskrivningen var mycket detaljerad och gav sken av att en både farlig och hänsynslös person låg bakom angreppet.

Läs också: Polisen utreder misstänkt våldtäkt i gångtunnel

Polisen kallade in all nödvändig personal, och rekvirerade bland annat ett sökteam med specialutbildade hundar från Göteborg.

I förhör dagen efter kröp sanningen fram. Att det inte skett någon våldtäkt i gångtunneln, men att flickan var påverkad av mannens närmande under natten och att en kompis skulle ha blivit våldtagen flera veckor tidigare.

Tecknen på att allt inte stod rätt till med flickan och hennes historia fanns där tämligen omgående. När hon och väninnan var på sjukhuset för att undersökas av läkare såg en polis hur flickorna lekte inne i gynstolen under tiden som de väntade på att läkaren skulle komma.

Flydde från polisen

Och när polisen tog fram det ”rape-kit” som används för att säkra bevis på att ett övergrepp skett försökte flickorna fly från sjukhuset och ifrån poliserna. De sprang iväg men blev upphunna av polisen när de hejdades vid en låst dörr.

Läs också: Våldtäktsutredningen läggs ned

ANNONS

Reaktionerna blev starka när det stod klart att den då 17-åriga flickan ljugit ihop historien om överfallet. Inte minst med tanke på att polisen tagit in personal på övertid under helgen för att snabbt kunna agera mot det mycket allvarliga hot som flickan påstod fanns.

Överfallsvåldtäkter som den flickan beskrev är mycket ovanliga, tidpunkten, platsen och det faktum att det var iskall vinter antydde att om det hade varit ett verkligt överfall så var det frågan om en sällsynt farlig angripare.

Allting var ”hittepå”

När lögnen var avslöjad bad polisen flickan att berätta. Hon beskrev, tämligen osammanhängande, att hon var rädd för det som kunde ha hänt, men erkände att det var ”hittepå”.

Flickan som anmälde att hon blivit våldtagen i en gångtunnel mitt i natten några dagar efter nyår medgav senare att hennes anmälan var falsk.
Flickan som anmälde att hon blivit våldtagen i en gångtunnel mitt i natten några dagar efter nyår medgav senare att hennes anmälan var falsk. Bild: Johan Persson

Flickan hävdar att hon försökte säga som det var, men att ingen lyssnade.

När allt stod klart frågar polisens utredare i det sista förhöret om ”allt gick för långt?”

Hon svarade:

”Det blev som det blev. Jag hittar inte på men jag vill inte prata om det. Jag trodde inte att det skulle bli så här allvarligt.”

Frias från åtalet

I samband med rättegången mot flickan ändrades brottsrubriceringen, från ”missbruk av larmanordning” till ”falsklarm”. Direkt efter huvudförhandlingen meddelades också att flickan, som nekat till brott, friades från åtalet.

Tingsrättens skäl till det är att det inte är: ” bevisat att uppgiften som hon lämnade i telefonsamtal med polisen den 3 januari 2020 var oriktig.” Tingsrätten konstaterar sammanfattningsvis också att det vid rättegången inte bevisades att polisutryckningen ”i sig var onödig”.

ANNONS

Det kan vara svårt att hänga med i resonemanget. För samtidigt slår rätten fast att flickan ”lämnade oriktiga detaljer om vad som hade hänt under natten den 3 januari”. Men konstaterar vidare att det: ”innebär i sig inte att uppgiften om att hon hade blivit utsatt för vad hon uppfattade som en våldtäkt var oriktig.”

”Kände rädsla”

Tingsrätten redovisar också varför flickan lämnade felaktiga uppgifter: ”Anledningen till att hon inte lämnade korrekta uppgifter om övergreppet berodde på att hon kände rädsla för förövaren och framtida följder. Hon har vidare uppgett att hon inte insåg att hennes telefonsamtal skulle få de följder som det fick. Hon fick panik av situationen och agerade därför impulsivt när polisen frågade mer om vad som hade hänt.”

En förutsättning för att döma någon för falskt larm är att någon lämnat oriktig uppgift om att det föreligger fara för en eller flera människors liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av egendom. Det falska larmet ska därtill ha föranlett onödig säkerhetsåtgärd, enligt 16 kap. 15 paragrafen, första stycket i brottsbalken.

Rätten var enig.

ANNONS