Hallandsposten har vid flera tillfällen rapporterat om detaljplanen, som innefattar olika lösningar beroende på om Kulturhuset rivs eller inte. Vid bevaring av Kulturhuset kan maximalt tre punkthus med sju–åtta våningar byggas, om byggnaden däremot rivs kan man bygga fem punkthus med fem–åtta våningar. Flera av de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna i området föreslås bevaras och skyddas i planen. Dessa är polketten, chefsbostaden, tegelfontänen och portalen. Vad gäller Galejan, som vid flera tillfällen genom åren utsatts för bränder och vandalisering, ska byggnaden rivas.
I sitt yttrande kring detaljplanen är länsstyrelsen tydlig med att Kulturhuset bör bevaras och att det bör beslutas om ett rivningsförbud för byggnaden.
– Det är ju många perspektiv som spelar in, men värdet på Kulturhuset är högt ur flera synvinklar. Dels handlar det om ett samhällshistoriskt värde där byggnaden är ett uttryck för arbetarrörelsens utveckling. Dels handlar det om rent byggnadstekniska och arkitektoniska aspekter som speglar olika tider i historien. Sedan är det även en symbolbyggnad för Halmstad, med miljöskapande värden. En stor del av det kulturhistoriska värdet hos Kulturhuset samt hos Folkparken i stort ligger i den kontinuerliga användningen som social och kulturell mötesplats, säger Maja Jannerling, antikvarie på länsstyrelsen och fortsätter:
– Vi har förstått att det här är en fråga som engagerar. Många hör av sig till oss med frågor om byggnaden.
Länsstyrelsen skriver i sitt yttrande att ”Kulturhuset, entréportalen, polketten, chefsbostaden och vaktmästarbostaden samtliga har en B-klassning i bebyggelseinventeringen. Klass B definieras som byggnad av särskilt kulturhistoriskt värde, med objektsvärde, av regionalt intresse och omistlig karaktär. Länsstyrelsen vidhåller att byggnader som har en B-klassning i inventeringen bör förses med rivningsförbud samt preciserade varsamhetsbestämmelser eller bestämmelser om skydd av kulturvärden i detaljplan”.
Enligt yttrandet anser länsstyrelsen dock att det kan vara acceptabelt att nya funktioner inryms i byggnaden, om det är en förutsättning för ett bevarande, eftersom Kulturhuset är en viktig symbolbyggnad med stor betydelse för kulturmiljön som helhet. Att klokt ta tillvara den redan byggda miljön är en viktig del i arbetet med en gestaltad livsmiljö och ett hållbart samhälle.
– Vi anser att man bör lyfta fram folkparkskaraktären och med det sagt finns det många inslag förutom byggnaderna som är viktiga för att miljön ska fortsätta vara karaktäristisk för sin tid, säger Maja Jannerling.
Omkring 150 samrådsyttranden har kommit in till kommunen angående detaljplanen. Till detta ska läggas omkring 25 synpunkter. Att Folkparkens framtid engagerar och berör råder det inga tvivel om. Yttrandena handlar i stort om farhågorna kring trafiksituationen i området, om huruvida områdets karaktär förändras för mycket och om att man vill bevara Folkparken som en oas.
Många av åsikterna trycker på att Folkparken behöver fräschas upp.
”Absolut att något behöver göras i folkparken då det i dag är väldigt nedgånget och inte används så mycket som det skulle kunna, men de planer som släppts är inte rätt sak att göra tyvärr. Jag hoppas att ni tar till er av alla de synpunkter ni fått och justerar planerna till något som bättre lämpar sig för området”, skriver en av de som tagit tillfället i akt att göra sin röst hörd.
Samtliga yttranden och åsikter ska nu sammanställas av kommunen, sedan kommer detaljplanen skickas ut på granskning, förändrad eller oförändrad – i oktober–november.
