Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Paulina Ebel är en av lärlingsprogrammets tidigare studenter som fått arbete.
Sturegymnasiet Bild: Carl Bengtsson

Lärlingsutbildning på Sture lyckades bäst

Av eleverna på Sturegymnasiets lärlingsutbildning lyckades 92 procent av eleverna ta studentexamen. Nära koppling mellan teori och praktik lyfts fram som en framgångsfaktor av såväl rektor som lärare.

Skolformen med lärlingsutbildningar infördes först på prov mellan 2008 och 2011. På Sturegymnasiet började man med lärlingsutbildningen 2011. Vad som är utmärkande för lärlingsutbildningen är att eleverna har praktik, så kallad Arbetsplatsförlagt lärande, förkortat APL, 50 procent av studietiden.

Catarina Silversten, en av lärlingsutbildningens lärare, menar att den nära kopplingen mellan teori och praktik gör eleverna på lärlingsutbildningar mer motiverade.

– Den här skolformen är ”på riktigt” på ett annat sätt än skolförlagd yrkesförberedande utbildning. Det gör att teorin inte känns bortkopplad från verkligheten. Den nära kopplingen till arbetslivet gör att eleverna kan se en mening med att klara av ett ämne de kanske annars inte tycker att de behöver, säger hon.

Lärlingsutbildning inget för skoltrötta

Inte minst Liberalernas förre ledare Jan Björklund har varit en stark förespråkare av att reformera gymnasieskolans yrkesförberedande program till en mer praktisk inriktning med motiveringen att det på så sätt skulle vara mer anpassat för skoltrötta elever. Björklunds idéer har dock inte mycket gehör hos Sturegymnasiets lärare.

Lärarutbildningens rektor Ola Bondesson menar att yrkesutbildningarna är tuffare än vad många tror.
Sturegymnasiet Bild: Carl Bengtsson

– Björklund är ute och cyklar. Han har marknadsfört lärlingsutbildningarna som något som passar skoltrötta. Det stämmer inte alls. Jag skulle vilja säga att det passar de som är institutionströtta, menar Ola Bondesson, rektor på Sturegymnasiets lärlingsutbildning.

– Lärlingsutbildningen kräver mycket eget ansvar, man måste kunna följa ett schema och ha ett eget driv, säger Ola Bondesson.

Att det är hög arbetsbelastning med både studier och praktik vittnar Paulina Ebel, som nyligen tog studenten, om.

– Man är ute på praktik två-tre dagar i veckan och ska utöver detta hinna med skolarbete. Ibland på morgnarna var det så jag ville gråta av all stress, säger hon.

Av de som tog studenten förra året gick mellan 90 och 95 procent vidare direkt till arbete. Paulina, som gick Barn- och Fritidsprogrammet, är en av alla som fått fast anställning.

90-95 procent får fast anställning

– Jag visste att jag ville jobba med barn. I framtiden vill jag utbilda mig till grundskolelärare, säger Paulin.

Närheten mellan teori och praktik är något som de alla framhåller som något som legat till grund för framgångarna.

– Eleverna förstår vad man använder teorin till. Det kan till exempel vara att räkna ut rabatt, säger Andreas Andersson, lärare i handel och administration.

– Skolformen är individanpassad, eftersom det i en klass kan finnas elever med olika inriktning på sin lärlingsutbildning, fortsätter han.

Emma Ivarsson, också hon lärare i handel och administration, är positiv till att lärlingsutbildningarna har så mycket arbetsplatsförlagt lärande .

– Med detta system kan man lära upp lärlingen från grunden, vilket är bra både för eleven och arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan på sikt hitta en arbetstagare medan eleven ser en möjlighet att få arbete och samtidigt vill ha goda referenser, säger hon.

Catarina Silversten vill även framhålla ordning och disciplin som viktiga framgångsfaktorer.

– Denna skolform bygger mycket på eget ansvar. Klassrummen ska fungera på samma sätt som arbetsplatser. Det som inte är okej ute på arbetsplatserna är inte okej i klassrummen heller, säger hon.

Fler nyheter om Halmstad hittar du här

Superlokalt – här får du senaste nytt från ditt område

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här