Länsstyrelsen slår fast att det var fel att neka bygglov

Trots att det varit okej att dra fram el, vatten och avlopp till deras tomt stoppade byggnadsnämnden planerna på att bygga intill ”sulfitens” gamla arbetarbostäder. Beslutet motiverades främst med risken för att de kan drunkna om en damm i Hylte rasar. Men nu knäpper länsstyrelsen kommunen på näsan. Så länge detaljplanen tillåter bostäder kan man inte hänvisa till annat.

ANNONS
|

– Det är en lättnad att länsstyrelsen tagit vår överklagan på allvar, säger Rutger Herlin, som tillsammans med sin sambo Angelica Svensson är rejält trött på alla turer med byggnadskontoret i Halmstad.

Vi träffas på Trädgårdsgatan, strax väster om Furulundsbadet i Oskarström. Längs gatan ligger bland annat åtta gula hyreshus i trä, byggda för drygt 100 år sedan som bostäder åt arbetare på massabruket Oskarströms Sulfit AB, som på den tiden låg på andra sidan Nissan.

– När vi 2020 såg att Länsförsäkringar hade två tomter till salu längst in på gatan, för bara 350 000 kronor styck, slog vi till och köpte den ena, berättar Angelica Svensson och tillägger:

ANNONS

– Dels tyckte vi att läget var så vackert med Nissan intill, dels ville vi bygga ett hus där vi kan bo kvar även när vi blir äldre och mindre rörliga.

”Är det verkligen rimligt att det får dras fram vatten, el och avlopp till tomter där man sedan inte får bygga enligt byggnadsnämnden?” undrar Angelica Svensson och Rutger Herlin, där de står på sin öde tomt på Trädgårdsgatan.
”Är det verkligen rimligt att det får dras fram vatten, el och avlopp till tomter där man sedan inte får bygga enligt byggnadsnämnden?” undrar Angelica Svensson och Rutger Herlin, där de står på sin öde tomt på Trädgårdsgatan. Bild: Jari Välitalo

Men det blev inte så enkelt som de hade hoppats.

Felaktig telefonrådgivning

Det började redan när de ville ha ett möte med byggnadskontoret inför att de skulle beställa husritningar, för att få till ett förhandsbesked om vad som gäller.

– Vi erbjöds bara 20 minuters telefonrådgivning och när vi då beskrev vad det var för hus vi planerade att bygga fick vi inte korrekt vägledning. Exempelvis nämndes inget om översvämningsrisk eller att området var klassat som särskilt kulturhistoriskt bevarandevärt, berättar Angelica Svensson.

Felaktiga bygglov

Detta ledde till att de tvingades dra tillbaka sin första bygglovsansökan i januari förra året. Precis som familjen som köpt granntomten tänkte de nämligen satsa på ett hus med samma takvinkel som två andra, blågråa villor på gatan har – och som står där sedan 2010.

De åtta gula hyreshusen har funnits på Trädgårdsgatan i över 100 år, medan de två blå villorna stått där sedan 2010.
De åtta gula hyreshusen har funnits på Trädgårdsgatan i över 100 år, medan de två blå villorna stått där sedan 2010. Bild: Jari Välitalo

– Vi fick då veta att de två villorna fått bygglov på felaktiga grunder och att man egentligen bara får bygga hus där med exakt 45 graders takvinkel, berättar Rutger Herlin.

Därefter stötte de på patrull beträffande färgen på huset. Det måste målas i gult, hette det.

ANNONS

De fick också veta att utformningen av fönstren var fel.

Översvämningsrisker

I april förra året kom sedan beskedet att ny kunskap om klimatförändringar och översvämningsrisker gjort att detaljplanen som togs fram för 30 år sedan, som tillåter byggnation av friliggande bostäder, inte har hängt med i utvecklingen. Samhällsbyggnadskontoret hade nämligen gått igenom de så kallade översvämningskarteringar som MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) tagit fram och konstaterat att risken för översvämning gör att det inte är lämpligt att bebygga fastigheten (se faktarutan i slutet).

Men paret Herlin/Svensson gav inte upp.

MSB korrigerade underlaget

– Vi insåg att det var något konstigt med underlaget eftersom det finns ett kraftverk med tre meters fallhöjd nedanför. Även om det skulle komma ett så kallat 100-års eller 200-årsregn så kan ju inte vattnet rinna uppåt, säger Rutger Herlin.

Eftersom vattnet i Nissan faller neråt, i riktning mot Halmstad och havet, hade paret Herlin/Svensson svårt att förstå hur det vid ett kraftigt regn skulle kunna rinna uppåt.
Eftersom vattnet i Nissan faller neråt, i riktning mot Halmstad och havet, hade paret Herlin/Svensson svårt att förstå hur det vid ett kraftigt regn skulle kunna rinna uppåt. Bild: Jari Välitalo

– Efter att vi kontaktat en handläggare på MSB gjordes en noggrannare analys och i september hade underlaget korrigerats så att det inte längre såg ut att finnas någon översvämningsrisk vid vår fastighet, säger Angelica Svensson.

I den här vevan bytte emellertid byggnadskontoret handläggare – vilket enligt Rutger Herlin gjorde att inget hände på tio veckor.

Räddningstjänstens yttrande

I januari i år hände det emellertid något. Något riktigt drastiskt.

Då kom räddningstjänsten i Halmstad med ett yttrande, som skulle visa sig få ödesdigra konsekvenser för deras bygglovsansökan.

ANNONS

I yttrandet hänvisas till kommunens framtidsplan och det som bland annat står där om att vid planering anpassa samhället till ”de klimatförändringar som märks redan idag och som väntar framöver”.

”Tsunamiflöden”

Räddningstjänsten pekar också på en analys som gjordes av Sweco 2015 som visar hur området skulle påverkas av ett dammhaveri högre upp i Nissan.

– Skulle det bli sådana tsunamiflöden rämnar med all sannolikhet den fördämningsvall som byggdes ovanför vår fastighet för 20 år sedan, men mig veterligen har det aldrig inträffat något dammhaveri i Sverige, kommenterar Rutger Herlin, som menar att kommunen borde förstärka vallen om risken anses vara så stor.

Närmast i vänsterkanten av fotot finns en jordvall från 2002 för att skydda Trädgårdsgatan mot översvämningar, men vid ett katastrofscenario med dammhaveri i Hylte skulle den rämna. ”Med tanke på alla som bor där borde ju kommunen förstärka vallen om den anser att riskerna är verkliga”, säger Rutger Herlin.
Närmast i vänsterkanten av fotot finns en jordvall från 2002 för att skydda Trädgårdsgatan mot översvämningar, men vid ett katastrofscenario med dammhaveri i Hylte skulle den rämna. ”Med tanke på alla som bor där borde ju kommunen förstärka vallen om den anser att riskerna är verkliga”, säger Rutger Herlin. Bild: Jari Välitalo

– Det här handlar ju inte bara om oss som vill bygga på Trädgårdsgatan, utan även alla som redan bor där.

Menar kommunen att ett dammhaveri skulle kunna inträffa är det dessutom minst ett hundratal fastighetsägare som borde informeras om riskerna.

I beslutet står det specifikt om risken för att Hylte damm 18 ska rasa. Inget nämns dock om att Energibolaget Statkraft för några år sedan investerade 380 miljoner kronor i ökad säkerhet för just den och två andra dammar uppströms Hyltebruk.

En damm i betong har byggts, jämte nya så kallade utskov. Dessutom har en jorddamm byggts och dammslänterna förstärkts. Därtill har instrument för dammövervakning installerats.

– Menar nu kommunen att ett dammhaveri ändå skulle kunna inträffa på det sättet som de pekar på är det dessutom minst ett hundratal fastighetsägare inom området längs Nissan som borde informeras om riskerna – och skyddas.

ANNONS

Livsfarligt nattetid

I slutet av februari beslutade byggnadsnämnden att bygglovsansökan skulle avslås. För ovanlighetens skull fattades inte beslutet på delegation av tjänstemännen, utan det togs av politikerna i nämnden under ledning av ordförande Jan Prytz (M).

I motiveringen stod bland annat att vattennivån vid ett dammhaveri kan bli 1,3 meter över golvnivån och att det då är livsfarligt att ha sovrum på entréplan – särskilt om katastrofen skulle inträffa nattetid.

Plötsligt stod vi där med en tomt som var värdelös, eftersom kommunen – efter alla diskussioner om takvinklar och fasadfärg – kommit fram till att man inte får bygga bostäder där överhuvudtaget.

– Plötsligt stod vi där med en tomt som var värdelös, eftersom kommunen – efter alla diskussioner om takvinklar och fasadfärg – kommit fram till att man inte får bygga bostäder där överhuvudtaget. Samma sak gällde familjen som köpt granntomten, säger Angelica Svensson.

Angelica Svensson och Rutger Herlin undrar hur kommunen planerar att informera och skydda de minst 100 fastighetsägare som svävar i livsfara vid ett dammhaveri i Hylte.
Angelica Svensson och Rutger Herlin undrar hur kommunen planerar att informera och skydda de minst 100 fastighetsägare som svävar i livsfara vid ett dammhaveri i Hylte. Bild: Jari Välitalo

Men hon gav sig inte, utan överklagade till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen upphäver

Det visade sig vara mödan värt. Länsstyrelsen upphäver nämligen byggnadsnämndens beslut och ”återförvisar ärendet till nämnden för fortsatt handläggning”.

Länsstyrelsen hänvisar bland annat till att det står i PBL (Plan- och bygglagen) att bygglov ska ges om det inte strider mot detaljplanen.

Eftersom kommunen inte ändrat eller upphävt den aktuella detaljplanen är utgångspunkten att detaljplanen gäller och att bostäder tillåts på den aktuella platsen.

”Länsstyrelsen delar inte nämndens bedömning att frågan om markens lämplighet för nybyggnation inte fullständigt har prövats genom detaljplanen”, står det i beslutet.

På det här drönarfotot finns tomterna inritade som paret Herlin/Svensson och en annan familj har köpt. Det hus som tidigare legat där revs för över 30 år sedan.
På det här drönarfotot finns tomterna inritade som paret Herlin/Svensson och en annan familj har köpt. Det hus som tidigare legat där revs för över 30 år sedan. Bild: Jari Välitalo

Att nämnden hänvisade till kommunens nya översiktsplan för 2050, som då ännu inte vunnit laga kraft, är enligt länsstyrelsen inte rätt.

ANNONS

”Eftersom kommunen inte ändrat eller upphävt den aktuella detaljplanen är utgångspunkten för prövningen i ärendet att detaljplanen gäller och att bostäder tillåts på den aktuella platsen”, skriver länsstyrelsen.

Vill byggnadsnämnden överklaga det här beslutet hänvisas kommunen till Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt.

  • MSB:s översvämningskarteringar är framtagna med Sveriges nya nationella höjddata som underlag och visar vattnets utbredning för flera olika flödessituationer.
  • MSB har en portal där man kan ladda ner kartor där man ser hur olika platser påverkas. Syftet med översvämningskarteringarna är att underlätta planeringsarbetet inom exempelvis kommuner och länsstyrelser, och vara ett hjälpmedel för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Karteringarna kan även vara ett stöd i räddningstjänstens övergripande planering av insatser och ett underlag för arbetet med de kommunala handlingsprogrammen.
  • För dagens klimat utgår man från 50-årsflöden, vilket innebär att man visar vilka områden som sätts under vatten vid en översvämning som statistiskt sett inträffar en gång på 50 år.
  • För dagens klimat har också beräknats högsta flöde utifrån ett 10 000-årsflöde, som visar vilka områden som sätts under vatten när alla naturliga faktorer – som snösmältning, nederbörd, vattenmättad mark och annat – samverkar.
  • För framtida klimat har MSB tagit fram karteringar för år 2100, som visar vilka områden som sätts under vatten vid en översvämning som statistiskt sett inträffar en gång på 100 år respektive 200 år.

LÄS MER:Länsstyrelsen stoppar planerat jättebygge i Frösakull

LÄS MER:Byggkonsult sågar byggnadskontoret: ”Svårt att se en röd tråd”

LÄS MER:Kommunens missar får länsstyrelsen att upphäva bygglov i Grötvik

LÄS MER:JO kritiserar byggnadsnämnden

LÄS MER:Bygglovschefen köptes ut – skulle göras till syndabock

LÄS MER:Centimetermått vållar problem för bygge i Oskarström

LÄS MER:Godkända ändringar av bygglov går att överklaga

LÄS MER:Högt hus vid havet kallas ”olycksfall i arbetet”

LÄS MER:Kommunen tillät att bygge vid havet fick växa på höjden

LÄS MER:Politiker har svartbygge på kommunal parkmark

ANNONS