Kris för stadskärnan i Halmstad även 1993 – så skrev HP då

Den 10 februari 1993 skrev Hallandsposten att ”klockan klämtar för Halmstads centrum – så ska stadskärnan återfå liv”. Det var flera år innan det där som kallades internet verkligen tog över handeln. Så hur lät domedagsprofetian då? Och hur skulle 50-70 miljoner kronor rädda stadskärnan?

ANNONS
|

”Samtidigt som Halmstad har fått allt fler invånare har stadens centrum krympt ihop till att omfatta knappt två gator och ett torg – Storgatan, Köpmansgatan och Stora torg”.

Så inleddes ingressen till artikeln som den 10 februari 1993 tog upp en helsida i Hallandsposten. Vid tillfället hade Halmstad nått över 80 000 invånare.

Nästa mening: ”Nu ska kommunen, företagen och fastighetsägarna gå samman för att bygga upp stadskärnan igen”.

– Gör vi ingenting nu riskerar vi att få ett helt dött centrum, löd det första citatet.

Texten avslöjade att 50-70 miljoner kronor skulle satsas på att rädda det utdöende centrum. Visa insatser skulle kunna genomföras direkt. Andra beräknades ta fem till tio år.

ANNONS

På 90-talet kunde det knappast inte handla om att e-handeln tagit över marknaden. Amazon var fortfarande främst en bil – möjligen tänkte man även på regnskog – och app såg mest ut som en felstavning för ”napp” eller möjligtvis ”japp”.

Så hur talade man om den fruktade citydöden då? Var det en då som nu en diskussion om hyrorna? Var de enligt kritikerna för höga även för 30 år sedan?

Nja, det enda som nämns i texten från 1993 i ämnet är att fastighetsägarna hoppas på ”bibehållna eller stigande fastighetsvärden”.

Det som verkade vara ett större problem – ja det som hotade att döda centrum – var estetiken. Det var för mycket asfalt (asfalt skulle förbjudas i innerstan). För fula skyltar. För olika design på soptunnorna.

Fem områden pekades ut som problemområden som man skulle kasta pengar på. Vissa av åtgärderna har tillämpats. Andra idéer tillhör fortfarande historien. Så här skrev HP om de fem områdena och vad som skulle hända:

”Parkeringsplatsen på Lilla Torg ska förvandlas till en grönskande oas med bänkar för den som vill ha en paus”.
”Parkeringsplatsen på Lilla Torg ska förvandlas till en grönskande oas med bänkar för den som vill ha en paus”.

LILLA TORG

”Bland det som ska åtgärdas finns bland annat Lilla Torg, som idag ligger öde med en otrivsam bilparkering och en tom och förfallen gammal brandstation.

På torget finns inte mindre än sex olika sorters gatuarmaturer. Den ursprungliga kullerstensbeläggningen har lappats och lagats med asfalt. Affärerna marknadsför sig med skyltar som för tankarna till Kiviks marknad.

– Torget ska enligt ett tidigare beslut bli ett parkområde. Bara 16 parkeringsplatser ska bli kvar. Asfaltslagningarna ska bort och ersättas med natursten. Överhuvud taget kommer asfalt att förbjudas i innerstan, sade Sven Palmkvist (dåvarande stadsbyggnadschef i Halmstad).

Brandstationen och Röda Kvarn är fortfarande i kommunal ägo, och enligt handlingsprogrammet ska samtliga kommunala fastigheter i centrum stå som föredöme för de privata.

För att kompensera bortfallet av p-platser skapas nya på Karl XI:s väg, Hamngatan och ett parkeringsdäck i flera plan på tomten framför Skatteförvaltningen.”

”Den fina kullerstensbeläggningen på Lilla Torg har lagats och lappats med asfalt. Fult så det förslår”.
”Den fina kullerstensbeläggningen på Lilla Torg har lagats och lappats med asfalt. Fult så det förslår”.

BROGATAN

”Den tidigare stora affärsgatan Brogatan tar i princip slut redan vid Hantverksgatan - cirka 100 meter från Stora torg. Längre ner på gatan gapar öde lokaler, bland annat i den stora gallerian Brogatan 13.

För att få nytt liv i gatan, ska den bli gågata mellan Stora torg och Karl XI:s väg efter samma modell som idag finns på Klammerdamsgatan, Köpmansgatan och Storgatan.

De öde affärslokalernas fönster ska skyltas upp med information om utsättningar och andra aktiviteter som är aktuella i centrum.”

”Enhetliga skyltar för gatunamnen ska eftersträvas. Idag hittar man alla varianter mellan gammalt och nytt”.
”Enhetliga skyltar för gatunamnen ska eftersträvas. Idag hittar man alla varianter mellan gammalt och nytt”.

UTESERVERINGAR

”Uteserveringarna i Halmstad är livligt besökta under sommarmånaderna. För att förlänga säsongen ytterligare ska byggnadsnämnden bli mer välvilligt inställd till att bevilja bygglov för med permanent inglasade uteverandor.(!)

Det ska också ordnas små träffpunkter på ett antal strategiska platser i centrum genom att bygga lätta tak av glas över bänkar och växtarrangemang.

Papperskorgarna ska bli enhetliga och ges en särskild utformning för centrum

En billig men väl synlig åtgärd är att öka fasadbelysningen för att poängtera de många fina hus som faktiskt finns i centrum när man väl höjer blicken över gatunivån.

– Det ska verkligen märkas att man kommit in i centrum.”

”Vackra byggnader som dessa ska framhävas genom fasadbelysningar, anser Sven Palmkvist och Stig-Ove Rick”.
”Vackra byggnader som dessa ska framhävas genom fasadbelysningar, anser Sven Palmkvist och Stig-Ove Rick”.
”Klockan på hörnet av Handelsbanken är ett exempel på den stil man vill se mer av i centrum”.
”Klockan på hörnet av Handelsbanken är ett exempel på den stil man vill se mer av i centrum”.

NAJADEN

”Området runt Najaden ska göras mer attraktivt genom sjöbodar för marknadsaktiviteter, servering och liknande.

På båda sidor om Nissan skapas gång- och cykelvägar.

Vid Österbro och Slottsbron byggs tunnlar under den korsande trafiken. Ett förslag är att de byggs med glasad vägg mot Nissan.

Zonen utmed Nissan ska få samma typ av kommers som finns på Fisktorget vid Österbo. På en del platser anläggs terrassformade trappor från kajen ner mot vattnet.”

TUNNEL TILL SÖDER

”Rådhusets innergård glasas in och ger utrymme för utställningar, konserter och andra utåtriktade evenemang. Stora torg blir mindre genom att man kompletterar den nuvarande trädgården med ytterligare en rad grönska.

För att göra det lättare att ta sig från centrum till Söder föreslås en tunnel under Slottsgatan som en förlängning av Storgatan.

Den nya gång- och cykelbron mellan centrum och Gamletullsområdet ska inte bara bli en transportsträcka utan ge möjligheter till fiske och kommers.”

Hallarna och Eurostop vs centrum

Och kampen mellan city och köpcentrum då? Hallarna var inte Hallarna utan Eurostop sedan 1991.

”För att konkurrera med de stora affärskomplexen utanför stan måste vi gå ihop, eventuellt bilda ett aktiebolag vars enda uppgift blir att förnya och vitalisera centrum, sade Sven Palmkvist, stadsbyggnadschef i Halmstad.

ANNONS

Idag diskuteras Stora torg

Rubrikerna från 2021 pratar om Stora torgs utveckling och hur torget ska återfå sitt liv.

Läs mer om visionerna här: Stora torg har engagerat i 100 år - nu är det dags igen

HP gjorde i sammanhanget en enkät på stan. Så här säger de nutida Halmstadborna om Stora torg. (Klipp nedan)

ANNONS