Hon kräver 151 000 kronor av kirurgen. Beloppet baseras på hennes kostnader för operationen och den som sedan följde för att ta ut implantaten, 39 000 respektive 42 000 kronor. Utöver det vill hon ha 70 000 kronor i skadestånd.
– Kvinnor som haft de här implantaten berättar om ett helt fält av komplikationer. Några av dem, som de som drabbats av utebliven mens och håravfall, har inte kunnat relatera det till något speciellt. Men det har inträffat efter att de fått de här implantaten, konstaterar advokat Åke Hjelm som företräder Vidya Ernstson tillsammans med sin kollega Gunnar Brolin.
Läs även:”Ingen vill sopa det här under mattan”
Tvisten handlar om de numera förbjudna implantaten från tillverkaren PIP, Poly Implante Prothèse, och befinner sig i ett tidigt skede. Parterna träffades nyligen för en muntlig förberedelse. Vidya Ernstsons advokater fick då i uppgift att precisera ännu bättre varför de anser att kirurgen är ansvarig för den risk som produkten innebar för henne.
Operationen utfördes i maj 2009, i mars 2010 förelade Livsmedelsverket tillverkaren att återkalla implantaten. Då hade det kommit fram att fabriken ändrat innehåller i silikonfyllningen. Den nya gelen skadade ytterhöljet så att det försvagades och kunde spricka.
Den rättsliga processen går på sätt och vis att jämföra med den som kunde ha uppstått om en kund köpt en tjänst av en hantverkare och varit missnöjd med arbetet. Men med den stora skillnaden att Konsumenttjänstslagen inte omfattar personskador.
Vidya Ernstsons advokater yrkar på att kirurgens rekommendation av det speciella implantatet var en slags kvalitetsgaranti.
– Det här är nytt för alla parter, även domstolen. Det är en ny vinkling av konsumenttjänstlagstiftningen. Den är inte skriven för den här typen av frågor, konstaterar Gunnar Brolin.
Vidya Ernstson vände sig till kirurgen och krävde att implantaten skulle bytas ut.
–Han begärde betalt för det. Och vi gör gällande att han på begäran är skyldig att göra rättelse, utan betalning, fortsätter Gunnar Brolin.
Advokaterna har tolv liknande mål liggande i olika domstolar. En handfull mål har redan avgjorts genom förlikning och inom kort räknar de med att stämma i ytterligare 10-15 mål.
– En avgörande dom vore bra. Det här är en ny situation i förhållande till hur lagstiftarna tänkte sig. Den har inte prövats tidigare.
Vidya Ernstson är eventuellt intresserad av att vara den som får fram ett vägledande avgörande.
– Jag tycker att alla drabbade har rätt att få detta rätt och riktigt gjort, säger hon.
