Om mössen bara får tillräckligt med vitaminer och andra näringsämnen i sin magra kost så slipper de hjärtsjukdomar och i många fall även demens och cancer.
Ofta förblir de pigga och pälsen behåller sin ungdomliga glans högt upp i åldern.
Du som läst HP:s artikel om de blå zonerna eller följer min blogg på blogg.hallandsposten.se/halsatill100 känner igen receptet: Människorna som blivit äldst och åldrats friskast på vår jord äter oftast betydligt mindre än vad vi gör. Faktum är, att ingenstans på jorden tycks folk ha blivit gamla med hälsan i behåll genom att alltid äta mycket och energirik mat.
Men här kommer den goda nyheten:
Forskningen har visat att även kortvariga perioder av fasta, mellan 16 och 24 timmar ett par gånger i veckan, tycks ge samma, eller rent av bättre effekt, än en livslång kalorirestriktion. I USA och England, där det forskas mycket på det här, är intresset stort bland allmänheten.
En av Sveriges främsta kostforskare är professor Kerstin Brismar på Karolinska Institutet i Stockholm. Hon har provat korttidsfasta i samband med sin forskning och har sett så stora hälsofördelar att hon tänker göra det till sin livsstil.
– När vi äter färre kalorier så minskar insulinproduktionen, vilket är otroligt eftersträvansvärt för oss alla. Då minskar också blodsockret, blodfetterna och blodtrycket liksom risken för cancer i bröst och grovtarm, berättar hon.
– Det går att få denna effekt av träning också, men för att värdena ska förändras lika mycket måste det vara på en intensiv nivå.
Inte nog med det. Även om fastan bara pågår i 16-24 timmar hinner kroppen gå in i ett försvarsläge där den bromsar tillväxten. Istället för att hela tiden producera nya celler börjar den ägna sig åt att städa bort och reparera sådana som är skadade. Den ökar också produktionen av antioxidanter och motverkar inflammation - sådant som gynnar vår hälsa. Just den där växelverkan mellan stress (fasta) och återhämtning (näringsrik mat) verkar vara en av förklaringarna till att korttidsfastan ger så goda resultat. Varken ständig svält eller konstant återhämtning tycks vara optimalt - och en ständig återhämtning är ju faktiskt vad de flesta av oss i västvärlden ägnar oss åt i dag.
En stor fördel med korttidsfasta, jämfört med att alltid äta betydligt mindre, är att den är hanterbar för de flesta av oss.
– Ett par dagar i veckan med färre kalorier går också att förena med vardagslivet, säger Kerstin Brismar.
Själv är hon noga med att lägga upp sin fasteplan på ett strukturerat sätt.
– För egen del vill jag ha två åtskilda fastedagar i veckan då jag äter ett par små mål med sammanlagt 500 kalorier. Det är bra att äta lite under fastan så att hjärnan inte stressas - och forskningen visar på lika fina resultat vid ett lågt kalori- intag som vid helfasta.
Även om det inte är färdigforskat kring korttidsfasta – särskilt inte på lång sikt – anser Kerstin Brismar att alla som vill kan prova metoden utan risk. Undantaget är barn och ungdomar, gravida, idrottsmän, svårt sjuka och väldigt magra personer, som hon tycker ska tala med sin läkare först.
– I och med att man äter normalt mellan de två fastedagarna så får man i sig vitaminer, proteiner, fett och allt annat man behöver. Fastan är så kort att man inte sänker sin ämnesomsättning, förklarar hon.
Några risker har hon svårt att se, särskilt om man äter 500-600 kalorier under fastedagarna.
– Det här är ingen ensidig fantasidiet. Man ska minnas att den är sprungen ur kunskapen om hur världens mest långlivade och friska människor äter, säger hon.
