Laila Eriksson, huvudskyddsombud för sektionen vård och omsorg, bekräftar helt och hållet den bild av sin arbetsmiljö som Malin och hennes kollega beskriver.
LÄS MER:Malin från hemtjänsten har fått nog: ”Det här är sinnessjukt”
– Generellt är det väldigt pressat och väldigt slimmade scheman. Vi får ofta samtal om att man känner sig pressad och stressad. Minsta lilla oväntade som händer, att en kund till exempel behöver gå på toaletten och det inte finns med i planeringen, eller att du behöver tanka bilen, så blir det pressat. Ska du prata med kunden så får du försöka göra det samtidigt som du utför sysslorna som de har bistånd för, säger hon.
25-30 insatser per dag
I stort sett all personal upplever jobbet som mer eller mindre stressigt, men det är inte lika illa på alla håll, tillägger hon.
– Det finns de som har det bättre och de som har det sämre. Men många har ofantligt många insatser per dag, det kan handla om mellan 25–30.
Hur kan det bli sådana skillnader?
– Det kanske är en chefsfråga. Man ska inte glömma att de också har pressen på sig att hålla ekonomin. Gör de inte det så blir de ifrågasatta. Vartenda år får vi höra att det ska sparas och någonstans måste pengarna tas och det är cheferna som måste genomföra besparingarna.
Laila Eriksson hör ständigt att personal stressar genom sitt arbetspass för att kunna sluta i tid. Det är inte ovanligt att man misslyckas, men övertiden registreras sällan.
– Det är sagt att övertid ska vara beordrad. Men på kvällar och helger finns ingen chef på plats. Då ska man kunna visa att övertiden var akut, annars blir den inte beviljad. Många insatser som görs anses inte vara akuta, och har man tvingats sitta med dokumentation i slutet av sitt pass för att man inte hunnit med anses inte heller det vara akut. Detta är ett problem som vi håller på att diskutera med arbetsgivaren, säger hon.
Menar du att anställda inte skriver upp sin övertid?
– Många gör inte det, för de orkar inte tjafsa. Vi brukar säga att alla borde jobba i normalt tempo hela dagen och sedan skriva upp all övertid för att få till en förändring. Men man vill försöka komma hem i tid för att kunna hämta på dagis och umgås med familj och vänner och det förstår man ju.
Höga sjuktal
Resultatet blir höga sjuktal och sjukskrivningar på grund av utmattning. Siffror som HP presenterade i våras visar att hemvårdsförvaltningen toppar ligan. I fjol ökade sjukskrivningarna från 9,4 till 10,5 procent.
I snitt är anställda inom kommunens vård- och omsorgsyrken borta från sitt jobb över 40 dagar per år.
– Det är för stressigt. Men det känns som hur mycket vi än lyfter detta så lyssnar inte arbetsgivaren, säger Laila Eriksson.
Innan coronapandemin hade facket planerat att göra skyddsronder på varje arbetsplats.
– Detta tänker vi genomföra nu i höst. Det är en sak hur planeringen ser ut, en annan hur dagen verkligen blev. Vi ska samtidigt göra en anonym enkät där de anställda får svara på en rad enkla frågor som ”Hinner du gå på toaletten”, ”Hinner du äta” och ”Är du rädd för att göra fel”, berättar Laila Eriksson och fortsätter:
– Det kommer att ta tid, men vi känner att vi måste göra detta för det är för mycket nu.
Jobbar med hjärtat
Kommunen genomför ju en egen medarbetarundersökning – varför visar inte den hur illa ställt det är?
– Jag tror inte att det är tillräckligt raka frågor. Det är lite mer allmänt hållna frågor som ställs till alla. Sedan är det så att våra medlemmar ofta älskar jobbet i sig, man jobbar mer med hjärtat än med hjärnan, och det kan också vara en förklaring till att man ändå svarar någonstans i mittenskiktet. Nu hoppas vi att så många som möjligt svarar på vår enkät och att den mer visar hur läget faktiskt är just nu.
Hur ser du på kommunens arbete med satsningar som ”Heltid som norm” och att få bonus för att man jobbar efter 65? Är detta realistiskt för dina medlemmar?
– Heltid som norm är bra i grunden och utifrån ett jämställdhetsperspektiv, men det är förfärligt när man säger att man inte orkar jobba mer än 75 procent. Det är ett slitigt yrke, många orkar inte jobba efter 65 så just den bonusen är inget för våra medlemmar, om inte arbetsmiljön förändras. Och jobba efter 65 får absolut inte bli tvingande utan det måste finnas valmöjligheter.
