Kläderna vi ser på gatan avslöjar mycket om Halmstad

Titta på dina vänners kläder, och titta sedan på dig själv – ser ni likadana ut? Vi klär oss för att bygga en identitet, men också för att känna tillhörighet. Kläderna vi bär skildrar vilka vi är och varifrån vi kommer, oavsett om vi vill det eller inte. HP söker svar på om det finns något mode typiskt för Halmstad – och isåfall, varifrån det kommer.

Johan Svensson

Den ikoniske modefotografen Bill Cunningham ska ha sagt ”fashion is the armor to survive the reality of everyday life”. Om vi ska tolka honom bokstavligt är frågan vad vardagen i Halmstad kräver av dess invånare. Framför allt handlar om vardagens sociala krav.

– Man får börja med vad kläder har för funktion förutom skydd och att skyla sig. Det handlar om allmänmänskliga saker, som grupptillhörighet och att skapa sig en identitet, säger Marie Ulväng, biträdande lektor i modevetenskap vid Stockholms universitet.

Det tycks alltså handla om en växelverkan mellan att vara en del av en grupp eller ett sammanhang och att sticka ut som individ i det sammanhanget.

– Om man har ett historiskt perspektiv har platsen varit mer framträdande. Fram till 1870-tal kunde man se mer lokala skillnader, ett lokalt mode och dräktskick, vilket kan ha handlat om konsumtionsmöjligheter. Idag går det inte att säga, det är globaliserat.

Men även post globalisering är ens närmaste omgivning det som påverkar en starkast.

– Om folk är lika klädda så beror det på befolkningssammansättningen. En homogen grupp blir sannolikt homogent klädd, säger Ulväng.

Historien påverkar än idag

Det går dock att hävda att stadens självbild, samtida och historiska, sätter spår.

Philip Warkander, lektor och forskare i modevetenskap vid Lunds universitet, exemplifierar det i ett mail till HP, från vårt grannlän i syd.

”När studenter för första gången kommer till Lund och lär känna regionen slås de ofta av hur olika människor klär sig i Malmö respektive Helsingborg. De beskriver ofta målande (och träffsäkert) sina betraktelser, men kan ha svårt att veta vad som ligger bakom skillnaderna i modekultur. Det som de fått syn på är de olika städernas historia och identitet. Malmö är en arbetarstad medan Helsingborg är en tjänstemannastad. Det gör att städerna sedan lång tid tillbaka har olika ekonomi och självbild, vilket är något som fortfarande alltså är synligt i många invånares klädstil. Jag tog nu ett skånskt exempel men jag är säker på att liknande skillnader finns mellan halländska städer, som exempelvis mellan Halmstad och Varberg, som efter vad jag förstår har rätt så olika identiteter.”

Till den geografiska koefficienten kan man sedan lägga till var man är uppvuxen. I ens grundläggande inlärning av och förhållningssätt till sin hemort och omvärlden – som värderingar, rutiner och uppförande – bör klädstil räknas in.

”Men det handlar också om själva tidsperioden som råder när man växer upp. Många tenderar att präglas av den period i livet som varit mest formativ och därför kan man, även i vuxen ålder, se ungefär (när) någon var ung genom att studera frisyr eller kläddetaljer. (…) Hos den vuxna personen kan man ofta ana ungdomens estetiska preferenser.” skriver Warkander.

Det som aktualiserar psykologin bakom hur vi klär oss, även för den som anser sig vara helt ointresserad, är att är att vi alla påverkas. Även den minst modeintresserade är influerad och väljer hur hen ska klä sig.

– Man kan inte komma undan det. Oavsett vad du gör signalerar du någonting med dina kläder. Det finns något mycket intressant i glappet mellan vad man vill signalera och hur andra tolkar det, och att det inte går att kontrollera, säger Marie Ulväng.

Hur ser folk i Halmstad egentligen ut?

Låt oss då zooma in på Halmstad och vad som är värt att att zooma in ytterligare på för att förstå kläderna man bär här?

Halmstad är en sommarort rik på turism, Halmstad har haft ett blått styre i olika konstellationer sedan valet 2006, Halmstad är en kuststad, Halmstad ligger i Halland i södra Sverige. Vad av detta, om inte allt och mycket mer, som är viktigt är svårt att bena ut.

– Det avgörande är återigen hur dominerande och stor en grupp är. Kläder som uttrycker en politisk identitet väljs väl ofta ut mer medvetet än många andra. Men samtidigt kan en politisk trend lätt trigga motreaktioner. Hur man än gör kommer man inte ifrån de grundläggande strukturerna, som socioekonomi, säger Marie Ulväng.

Rimligtvis bör personalen i Halmstads klädbutiker vara bland de mest lämpade att uttala sig om vad folk klär sig i, och därmed också vad som kan kategoriseras som ”Halmstadmode”.

– Om man jämför typ med andra länder, så är ju Sverige, och speciellt människor i Halmstad, överlag inte lika vågade, man vågar inte lika mycket. Man ska inte säga att det är tråkigt, men de klär sig väldigt vardagligt, tycker jag, säger Ronja Svensson, butiksägare av Soda.

Trots att vi idag har ett så mycket större utbud, så mycket mer tillgängligt – oavsett om det är inspiration genom Instagram eller specifika klädesplagg genom internethandel – upplever alltså Svensson att Halmstadbor är relativt restriktiva när det kommer till mode.

– Det finns ju vissa som ”spejsar” ut lite mer i klädväg, och det är väl det man vill se lite mer av – och framför allt jag som jobbar i klädbutik. Jag vill kunna köpa in lite roligare kläder, säger Svensson och fortsätter.

– Unga är väldigt mycket för det här med influencers och att man ska följa trender hit och dit. Större byxor, är det väldigt mycket nu och mer åt ”oversize”.

Är Halmstad trendmedvetet?

Emil Tönnermark, butiksansvarig på Thomas brands and tailormade, är mer konkret i sitt svar på frågan hur en Halmstadbo ser ut.

– Han klär sig oftast i en stilig piké, ett par schyssta jeans och ett par sneakers, oftast rena.

Oftast för rena?

– Det vill jag inte säga, men ja.

Vad upplever du att unga i Halmstad vill utstråla med sin klädstil?

– Det var en period då de hade ett stiligt mode. Nu är det mer märken som gäller.

Saknar du det stiligare?

– Ja, det vill jag säga, absolut.

Och de där jeansen som går med pikén, hur tight sitter de?

– De börjar bli mer ”loose” nu, och det är modet också. Så skinny jeans är påväg ut.

Och Halmstad hänger med?

– Det vill jag säga, ja.

På Nicco finner vi butiksbiträde Evelina Abrahamsson mellan klädracken.

– Just nu är det ju lite det gamla som kommer tillbaka, ungdomar som har större jeans och sådär. Jag ser en del killar som går med stora skärp för att deras stora byxor ska sitta uppe, men det är jätteolika. De smalare byxorna finns ju kvar, säger hon.

En fördom, inte minst från storstadshåll, är att invånarna i mindre städer inte är lika i fas med trender, men Marie Ulväng vill tro att det bara är just en fördom.

– Jag tror inte att det är så att småstäder ligger efter. Det går så snabbt idag, med trender och vem som går bräschen, Många städer är högst modemedvetna, oavsett storlek.

Möjligtvis, om man ska tro Ronja Svensson på Soda, är de modeintresserade Halmstadborna inte lika expressiva i sina klädval, som en stad med större befolkning ofta lockar fram.

– Jag tycker nog att Halmstadborna hänger med i tiden, men vill att de ska våga mer. Det finns mycket fina kläder som går att köpa in, men som inte hade sålt hos oss, för att det blir ”too much”. Det blir ”too much för Halmstad”, säger Ronja Svensson.

Vad som är ”too much” för vem beror som sagt på flera gruppsykologiska faktorer, men i vårt individualistiska tidevarv verkar man bäst hitta svaren hos sig själv. Hade Sigmund Freud varit vid liv och kompis med Tom Ford hade vi kanske kunnat gå i kläd-psykoanalys.