Det tar allt längre tid för en åklagare att beta av de enskilda ärendena. Den så kallade genomströmningstiden för ett ärende var i fjol 34 dagar i snitt. Det är en ökning med tio dagar, mer än 40 procent, jämfört med året före.
Tiden kommer att öka ännu mer framöver, säger Nicklas Lagrell, ordförande i fackförbundet Juseks åklagarsektion, till TT och berättar om pressade arbetsförhållanden för kåren.
Många av de yngre åklagarna överväger att lämna yrket.
I tisdags - efter bara knappt en månad på jobbet - tvingades nye riksåklagaren Anders Perklev dra i nödbromsen. Pengarna räcker inte, slog han fast och utfärdade förbud för övertidsarbete, tjänstledighet och yanställningar och gav order om att klagarkamrarna direkt måste göra sig av med arvodespersonal.
Det fattas enligt prognosen någonstans mellan 26 miljoner och 55 miljoner kronor i år.
Anders Perklev presenterade nya siffror i Dagens Nyheter på söndagen. Hittills i år har polisanmälningarna ökat med tio procent jämfört med motsvarande period i fjol samtidigt som åklagarmyndigheten tvingats minska antalet åklagare med 15 procent.
På tre års sikt kommer antalet åklagare att minska med omkring 100 personer, befarar Nicklas Lagrell.
Det borde vara tvärtom, tycker han.
Just nu är organisationen i ett generellt behov av att rekrytera åklagare för att lösa alla arbetsuppgifter som vi har i dag. På vissa ställen är läget akut eftersom man tvingas ställa in huvudförhandlingar och att man får balansa ärendena, alltså lägga dem på hög.
Situationen är värst i Stockholm, Helsingborg, Halmstad, Norrköping och Karlstad, enligt Lagrell som ser en risk för att både rättssäkerheten och förtroendet för rättsapparaten minskar när utredningar och rättegångar dröjer.
Riksåklagaren har begärt att få 150 miljoner kronor extra för en treårsperiod, skriver Dagens Nyheter.
Justitieminister Beatrice Ask (m) framhåller att åklagarverksamheten är prioriterad men vill inte utlova mer pengar.
