Ståtlig. Kenneth Horvath kan inte låta bli att imponeras av jättebjörnlokan. Men den måste bort för att inte tränga ut andra växter. Bild: Roger Larsson
Ståtlig. Kenneth Horvath kan inte låta bli att imponeras av jättebjörnlokan. Men den måste bort för att inte tränga ut andra växter. Bild: Roger Larsson

Jakten på jättelokan hanteras för dåligt

Jakten på jättebjörnlokan har kommit av sig. Den sköts så dåligt att miljöavdelningen i Halmstad tar Jordbruksverket till hjälp om ett föreläggande till den egna kommunen.

ANNONS
|

Halmstad gör inte tillräckligt på sina egna marker anser miljöavdelningen som har tillsynsansvaret.

– Bekämpningen kan inte väljas bort, den måste göras. Förra året fick tre markägare förelägganden av länsstyrelsen som tvingade dem att rensa bort växten från sina ägor. I år fokuserar vi tillsynen på kommunens egna områden och ska göra en inspektionsrunda efter blomningen, säger Gun Wallnedal, miljö- och hälsoskyddsinspektör.

Kennet Horvath, Oskarström, blev fundersam när han var ute på skogspromenad strax utanför Oskarström. Beståndet av jättebjörnloka som han anmälde förra sommaren stod kvar.

– Jag har fått för mig att vi ska rapportera när vi ser jättebjörnloka, men kommunen gör ändå ingenting. Så vad gäller egentligen? För att hindra spridning måste den bort nu före blomningen, säger han.

ANNONS

Kenneth Horvarth gjorde rätt som anmälde beståndet till kommunen enligt Gun Wallnedal. Men bekämpningen ligger nere medger Roland Larsson, naturparkmästare på teknik- och fritidsförvaltningen.

– Vi har varken ekonomi eller personal. Det krävs massor av personal som måste slå manuellt med lie på de ytor som inte kan rensas maskinellt, säger han.

Enligt Roland Larsson har teknik- och fritidsnämnden inte gett förvaltningen något uppdrag.

– För några år sedan pågick ett projekt med personal från arbetsmarknadsenheten. Efter projektet fick vi inte ordentliga resurser. Bekämpningen är oerhört arbets- och tidskrävande och måste pågå under många år. På en säsong bör man återkomma till samma område tre till fyra gånger, säger han.

Halmstad antog 2011 en bekämpningsplan som uppdaterades 2016. Inventeringen av kommunal mark visade att problemet är som störst i nordvästra kommundelen, inte minst längs Skintan som rinner genom Haverdals naturreservat, i Kvibille, Steninge, Getinge och Åled med flera ställen. Somlig mark är privatägd och alla markägare ska medverka till att den utrotas.

Arten är ett internationellt problem och förslag finns på att bekämpning ska bli tvingande i en ny EU-förordning om invasiva främmande arter. Tidigare var länsstyrelsen den myndighet som kunde utfärda föreläggande, men tills vidare är det Jordbruksverket som med stöd i växtskyddslagen kan tvinga markägare till bekämpning.

ANNONS
ANNONS