HP följde under 2017 dramatiken kring den svensk-turkiske vänsteraktivisten Hamza Yalcin från Halmstad.
Först efter nära två månader i spanskt fängelse, där han satt tillsammans med IS-terrorister och hotades av livstids fängelse i Turkiet om utlämningsbegäran från Recep Tayyip Erdogans regim skulle hörsammas, kunde han återvända till lägenheten på Linehed – där sambon Seda Sanlier väntade.
”Inte meningslös tid”
– Tiden i fängelset var fruktansvärd, jag fick bland annat örfilar av vakterna och var jätterädd för de andra fångarna. Ändå känns den inte helt meningslös eftersom mitt fall, tillsammans med fängslandet av en tysk-turkisk journalist, satte fokus på hur Turkiet satt i system att med falska anklagelser mot regimkritiker utfärda internationella arresteringsordrar, säger Hamza Yalcin.
Han pekar bland annat på hur utrikesministrarna i Sverige och Turkiet skrev ett gemensamt brev till EU-länderna för att ifrågasätta sådana ordrar från Erdogans regim.
– Nu har jag fått ytterligare en god nyhet från mina advokater i Madrid, som leds av stjärnjuristen Baltasar Garzón, berättar Hamza Yalcin.
Tribunal Supremo
Garzón, blev under sin tid som domare känd över hela världen när han 1998 begärde Chiles förre diktator Augusto Pinochet utlämnad till Spanien. Den här gången har en advokatgrupp under hans ledning processat om Yalcins fall ända upp i Tribunal Supremo, det vill säga Högsta domstolen i Spanien.
– För att kunna åskådliggöra för alla länder vilka metoder Erdogans regim tar till för att tysta sina kritiker utomlands begärde vi att få ut dokumenten som Turkiet skickat för att få mig deporterad. Tyvärr har de spanska myndigheterna vägrat att lämna ut kopior – fram tills Högsta domstolen nu gav oss rätt, förklarar Hamza Yalcin.
Slipper betala
Vid de två tidigare avslagen i lägre instanser har Yalcin dömts att betala för alla processkostnader – men detta har nu Tribunal Supremo bestämt att han slipper.
– Tillsammans med juristerna ska jag sätta mig in i dokumenten som vi fått ut. Vi får sedan ta ställning till om innehållet räcker som underlag för att kunna stämma myndigheterna i Turkiet, säger Hamza Yalcin, som inte kan besöka Turkiet trots att han har sin mor, syster och många vänner där.
Det värsta är att vanliga turkar i Sverige nu är rädda för att ha kontakt med mig, eftersom Erdogan kan straffa dem.
– Det värsta är att vanliga turkar i Sverige nu är rädda för att ha kontakt med mig, eftersom Erdogan kan straffa dem genom att beslagta deras egendomar i Turkiet, fortsätter han och pekar på fallet med den framstående turkiske journalisten Can Dündar – som fått alla sina tillgångar konfiskerade.
Spioneri
Nyligen dömdes Dündar i sin frånvaro till 27 års fängelse för spioneri av en turkisk domstol. Anklagelserna gäller ett reportage om turkisk vapensmuggling till väpnade grupper i grannlandet Syrien, som den oppositionella tidningen Cumhuriyet gjort.
Dündar har tidigare varit chefredaktör för tidningen och befinner sig sedan 2016 i exil i Tyskland. Turkiet har begärt att han ska utlämnas därifrån, en begäran som inte hörsammats.
Flest fängslade journalister
Enligt bland annat människorättsorganisationen Amnesty International har Turkiet de senaste åren ”tävlat” med Kina i att ha flest fängslade journalister i världen. Förra året släppte Turkiet 100 000 fångar i förtid på grund av coronasituationen på de överfyllda fängelserna. Undantagna var narkotikabrottslingar, sexualbrottslingar och terrordömda. I den sistnämnda kategorin ingår de flesta av hundratals fängslade journalister.
LÄS MER:”Med vita lögner svartmålar vi andra – det är rasism”
LÄS MER:Frispråkig hotas efter uttalande om hämtning av coronapatient
Fakta: Hotades av livstid
Hamza Yalcin från Halmstad greps i augusti 2017 av spansk polis på Barcelonas flygplats, efter att han varit på semester, med hänvisning till att det utfärdats en internationell arresteringsorder från Turkiet genom Interpol.
Ifall Turkiets begäran att få honom utlämnad skulle ha hörsammats väntade livstids fängelse. Han har tidigare suttit i fängelse i Turkiet, både 1979 (samma år som hans lillebror torterades ihjäl av turkisk polis) och 1990–1992.
Hamza Yalcin fick 1987 politisk asyl i Sverige och blev 2006 svensk medborgare. Som chefredaktör för den turkiska vänstertidningen Odak Dergisi har han kritiserat Turkiets president Erdogan – och har därefter anklagats för terrorism.
Efter nästan två månader bakom lås och bom blev Hamza Yalcin frisläppt och kunde återvända till Halmstad. Att han inte lämnades ut till Turkiet tackar han den spanske stjärnjuristen Baltasar Garzón för.
I Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex – som toppas av Norge, Finland, Danmark, Sverige och Nederländerna – låg Turkiet förra året på plats 154 i världen. Sist, på plats 180, låg Nordkorea.
