En brygga mellan fängelse och frihet. Kalle har sett insidan av många anstalter. Han tror att man måste ha rätt motivation själv, men det krävs också att myndigheter hjälps åt för att skapa alternativ för dem som inte har något annat än droger och kriminalitet att återvända till.
En brygga mellan fängelse och frihet. Kalle har sett insidan av många anstalter. Han tror att man måste ha rätt motivation själv, men det krävs också att myndigheter hjälps åt för att skapa alternativ för dem som inte har något annat än droger och kriminalitet att återvända till.

”Jag kom ut efter fyra år – till ingenting”

Kalle har åkt in och ut ur ­fängelse under 15 år. Han har sett de politiska trenderna i fångvården från första parkett – och hur de påverkar dem som sitter på insidan. Kalle menar att samhället skulle spara stora pengar på att minska glappet mellan fängelse och frihet.

ANNONS
|

Ett tag var det bara säkerhet – permissionerna blev färre och utslussningen var inte mycket att tala om. Så beskriver Kalle perioden under början av 2000-talet när rymningar och säkra superfängelsen var på tapeten. Men det har förändrats och nu talas det mer om vård och mjuka övergångar mellan fängelse och frihet.

Att avsluta straffet på vårdboende är rätt väg, tror Kalle. När sista tiden avtjänas i en kontrollerad miljö på utsidan är chansen större att man tar sig ur missbruk och kriminalitet.

– Jag tycker att det är bra att kriminalvården satsar medan det finns tid kvar. Om man får en vårdvistelse och missköter sig sänker man bara sitt eget skepp. Men när man muckar utan någonting att gå till är risken för återfall mycket större, säger han.

ANNONS

Vi träffas i familjerummet på anstalten i Halmstad. Kalle har sin utredare med sig, kriminalvårdaren Cecilia Stamberg. Hon ska utvärdera hans behov och problembild för att se till att man under strafftiden arbetar med det som är viktigast för just honom.

– Vi utreder risken för återfall och personens bakgrund för att kunna jobba med det största problemet och försöka se framåt, säger hon.

Kalle, som bor på en ort i Halland, frigavs i april från ett fängelse uppåt landet.

Han har inte skött kontakten med frivården och därför fått två veckors påslag på straffet. Han beskriver det som ”slarv och nonchalans” från hans sida.

Han har varit med förr.

– Jag är vad man kallar en återfallsförbytare. Jag har åkt in och ut på anstalter sedan år 2000, säger han.

Han tror att det beror mycket på en själv hur utslussningen från fängelset blir.

– Om jag visar att jag vill ha en förändring kan jag få hjälp, säger Kalle som har varit med även om det motsatta.

– Första åren misskötte jag mig och då får man ju heller ingenting. Jag har muckat många gånger med en plastpåse i handen och ingenstans att ta vägen. En gång kom jag ut från ett fyraårigt straff till ingenting, säger Kalle, som efter tio år på anstalt har blivit ”institutionsskadad”.

ANNONS

–Livet blir ju bekvämt här inne. Ofta har man haft ett stort stöd från Kriminalvården och när man kommer ut så är det som att gå in i en vägg med soc. Man är bara ett problem som flyttas runt, säger Kalle som menar att det är någonting som inte fungerar och som drabbar individerna och samhället i stort.

–Tänk vad mycket pengar vi kostar här inne. Hade man satsat bara hälften av det på utsidan, vilken chans vi hade haft, resonerar Kalle.

För honom, som för många andra, var missbruket roten till brott. Och när man inte har något annat är det lätt att halka tillbaka.

– Allt beror på vilka förutsättningar och vilket stöd du har. Saknar du bostad och inte har några anhöriga som ställer upp är det lätt att återfalla, säger Kalle.

Om någon vecka ska han ut igen. Kalle förklarar att hans halländska hemkommun inte engagerade sig nämnvärt inför hans frigivning tidigare i våras, men han har självt styrt upp med plats på ett drogfritt boende och praktik på en arbetsplats.

Är det här sista gången du åker in?

–Jag vågar inte säga att det här är sista gången, för det har jag sagt så många gånger förr. Men jag är motiverad och jag ser ljuset, en väg ut.

ANNONS

F otnot . Kalle heter egentligen något annat.

ANNONS