HP skrev nyligen att HFAB nu upphandlar en mäklare som ska hjälpa till att sälja de sju fastigheter i centrala Halmstad och Haverdal som bostadsbolagets styrelse valt ut.
Tre av fastigheterna ligger som ”ett paket” med 127 lägenheter vid Norra infarten. Men allt är inte stora fastighetsbestånd.
Byggt i HFAB:s barndom
Bland de mindre posterna är Advokaten 1, på Söndrumsvägen 22, allra minst. Det är ett hus byggt 1948 som bara rymmer fyra lägenheter.
Hyresgästerna har skrivit till kommunen för att ifrågasätta varför deras hus valts ut ”om nu syftet med försäljningen är att minska HFAB:s dominans på bostadsmarknaden”.
”På vilket sätt ritar det om marknadskartan?”, frågar de i skrivelsen.
– Om syftet är att möta upp de höjda vinstkraven kan väl inte ett så här gammalt hus ha någon betydelse i sammanhanget, säger Monica Friedländer Stensman när vi möts utanför huset där hon bott i ett par decennier.
Standarden är låg, men jag trivs ändå. Det gör också att hyrorna inte är så höga som i nya lägenheter.
Hon visar oss ner i den ålderdomliga tvättstugan i källaren och berättar att huset är väldigt lyhört. Trots det attraktiva läget ligger taxeringsvärdet under fyra miljoner kronor.
– Standarden är låg, men jag trivs ändå. Det gör också att hyrorna inte är så höga som i nya lägenheter, konstaterar hon medan grannarna som är med nickar.
Vi befarar att en ny ägare kan vilja göra om till bostadsrätter, men det är vi inte intresserade av.
– Vi befarar att en ny ägare kan vilja göra om till bostadsrätter, men det är vi inte intresserade av. Vi har medvetet valt att bo i hyresrätt, säger Camilla Ynner.
Småskaliga bostadsbehov
– Jag tycker det känns tryggt att ha allmännyttan som fastighetsägare, men nu vet vi inte vem det blir i stället. Det är synd att HFAB inte värnar om att tillgodose olika bostadsbehov, så att även sådana här småskaliga boenden får finnas kvar, säger Cecilia Dahlgren.
Hon får medhåll av Doris Jakobsson och de andra när hon pratar om hur trevligt det är när alla känner varandra och att man tar hand om posten ifall någon är bortrest.
– När HFAB gör sig av med allt som skiljer sig från mängden känns det som att de vill att alla bara ska bo i stora kvarter, men det passar inte mig, säger Camilla Ynner.
Har bara fått ”icke-svar”
De svar som hittills kommit från kommunen ser de som ”icke-svar”. De har bara fått veta att ”en mängd parametrar beaktats” när urvalet gjorts – och blivit hänvisade till HFAB:s styrelse.
När HP konfronterar dess ordförande, Jimmie Tschander (C), med deras frågor säger han:
– Vi kan omöjligt undvika att en försäljning kan skapa oro hos en del av de berörda hyresgästerna. Det enda vi kan göra är att informera i förväg och sedan göra allt vi kan för att hitta seriösa köpare och se till att övergången blir så bra som möjligt.
På vilka grunder har ni valt att sälja just Söndrumsvägen 22?
– De är kopplade till affärsmässigheten. För ett stort bostadsbolag är det svårt att driva en så liten, enskild fastighet på ett lönsamt sätt.
Efter att ha fått läsa sina citat påpekar han dock att storleken inte var en avgörande parameter, bara något som vägts in.
Ni säljer ju även tre hus med totalt sex lägenheter som har havsutsikt i Haverdal, men är det inte synd att ni gör er av med allt som sticker ut?
– Härom året sålde vi även en fastighet med fyra lägenheter i Tönnersjö. Att vi gör oss av med sådana udda fåglar sker på affärsmässiga grunder.
I femrummaren på Söndrumsvägen bodde ursprungligen HFAB:s förste vd, den omtalade Erik Remgard som basade över bostadsbolaget 1948–1976. Hur ser du på att ni klipper de historiska banden?
– Jag kände inte till det, men jag tycker ändå inte man ska väga in historia i affärsmässiga beslut.
LÄS MER:Höjda vinstkrav tvingar HFAB att sälja 175 lägenheter
LÄS MER:SD kan sätta p för en stor HFAB–försäljning
