Hovrätten behöver extra tid att avgöra trädmålet

Vilka konsekvenser kan uppfattningen att gamla träd inte går att återanskaffa leda till? Den frågan inledde sista dagen av Widikson-rättegången i hovrätten.
– När HD kom med sitt undantag från grundprincipen 2015 hörde jag en advokat säga: ”Nu kan jag äntligen såga ner grannens träd”, vittnade Mårten Schultz, professor i civilrätt.

ANNONS
|

Tre veckor försenad, på grund av att Jan Widiksons försvarsadvokat Lars Kruse drabbats av covid-19, kunde på tisdagen hovrättens rättegång om grov skadegörelse i Tylösand avslutas.

Kruse var åter på plats i rättssalen i Göteborg och försäkrade att han, förutom trötthet på kvällstid, var helt återhämtad. Däremot hade han återkallat sin begäran om ett kompletterande vittnesmål från skogsmästare Ragnar Johansson.

Jan Widikson undgick att bli smittad av covid.
”Jag har lyckats undgå att smittas av covid”, kommenterade Jan Widikson till HP apropå att rättegången försenats för att hans försvarare Lars Kruse varit sjuk. Bild: Povel Arwidson

I en skrivelse som lämnats in till hovrätten har Johansson hävdat att antalet träd som avverkats egentligen inte var så många. Han har pekat på att grenar på gamla bergtallar böjs ner till marken och kan utveckla egna rotsystem – men att flera träd kan komma från samma ursprungsträd.

ANNONS

För markägaren är det ointressant om vissa träd har rotsystem som hänger ihop, det viktiga är hur många träd som finns.

– För markägaren är det ointressant om vissa träd har rotsystem som hänger ihop, det viktiga är hur många träd som finns i skyddsskogen, kommenterade kammaråklagare Sofia Corin.

Widiksons gamla avverkningar syns fortfarande.
Till vänster på polisens drönarbild från april i år syns fortfarande spåren av Jan Widiksons olagliga avverkningar på 1990-talet vid Älgvägen 25. Bild: Polisen

Eftersom den förre naturparkmästaren i skrivelsen motsätter sig en återplanering av bergtall citerade Corin en HP-intervju med honom från 1999, där han uttalade sig om Widiksons avverkningar vid Älgvägen 25.

– På den tiden hade samme Ragnar Johansson uppenbarligen en annan uppfattning. Då ansåg han att skogen var viktig för att förhindra sandflykt.

”Dyrare att flytta tallar”

I skrivelsen föreslår Johansson även att kommunen – om den ”mot alla rekommendationer” vill plantera bergtall – kan hämta några av ”de tusentals som Länsstyrelsen avverkar”.

– Visst kan man flytta bergtallar från andra strandskogar, men det blir dyrare än att köpa in från plantskolor som odlar fram träd med kompakta rotsystem för att vara enkla att transportera, kommenterade Sebastian Hallberg, juridiskt ombud för Halmstads kommun.

Utan Ragnar Johanssons vittnesmål blev Mårten Schultz, professor i civilrätt, den ende experten som hördes av hovrätten.

Förutom att han utsetts till årets lärare vid Stockholms universitet 2012 och årets jurist i Sverige samma år, är han bland annat känd för podcasten Juridikpodden – med över 150 avsnitt och flera miljoner nedladdningar.

Nationellt problem

– Det finns ett samhällsintresse kring vad rätten kommer fram till eftersom det här är ett nationellt problem, förklarade Mårten Schultz när HP i höstas intervjuade honom om avverkningen i Tylösand.

ANNONS

Men på tisdagen var han kallad av åklagarsidan som ”expert på skadeberäkning”.

Widiksons avverkning kan uppmuntra fler att kapa andras träd.
Enligt professor Mårten Schultz kan fler uppmuntras att kapa andras träd om skadestånden beräknas för lågt. Här syns avverkningen framför Widiksons nybygge på Älgvägen 19. Bild: Polisen

Schultz anser att det var fel av tingsrätten i Halmstad att bestämma storleken på skadan som Widikson orsakat utifrån hur mycket värdet på kommunens fastighet minskat genom avverkningen. Som HP rapporterat tidigare uppskattade tingsrätten detta till omkring 500 000 kronor – men om domstolens bedömning i stället hade landat på 18 basbelopp eller högre, alltså runt 830 000 kronor eller mer, skulle det ha inneburit fängelse för Widikson.

Den drabbade ska ersättas med vad det kostar att återanskaffa – det gäller i hela världen, och går tillbaka till den gamla romerska rätten.

Schultz menar att avverkning av gamla träd generellt underkompenseras i Sverige. Han tycker att det vore mer rättvist att utgå från återanskaffningsprincipen.

20 meter höga, unika träd

Tingsrätten utgick från ett avgörande i HD (Högsta domstolen) från 2015, där man slog fast att det inte går att använda återanskaffningsmodellen när det rör sig om gamla träd som inte går att köpa längre.

– I domen som tingsrätten hänvisar till gör HD ett undantag, eftersom det fallet handlade om fyra unika, 20 meter höga, träd som inte ansågs gå att återanskaffa.

– Utgångspunkten är normalt annars att den drabbade ska ersättas med vad det kostar att återanskaffa – det gäller i hela världen, och går tillbaka till den gamla romerska rätten.

Måste inte köpa in nya träd

– Och även om den drabbade ersätts med vad det kostar att återanskaffa träd måste inte några träd köpas in. Det är upp till markägaren att avgöra vad som ska göras med pengarna, påpekade Schultz – förmodligen för att bemöta argument om att det är fel att återplantera bergtall.

ANNONS

Enligt Schultz kan HD:s undantag i just fallet från 2015 ses som en öppning för den som vill kapa träd på andras fastigheter, oftast för att få bättre utsikt. Kostnaden för ett skadestånd kan då antas bli lågt, särskilt om träden är gamla eller om de står på fastigheter som ägs av det allmänna.

På en av polisens drönarbilder ser man hur nära Prins Bertils stig avverkningen har skett.
På en av polisens drönarbilder ser man hur nära Prins Bertils stig avverkningen har skett. Bild: Polisen

Ska straff fungera avskräckande får det inte vara så att man kan tjäna på att begå brott, menar Schultz som motiv till varför man inte bör tillämpa HD:s bedömning från det fallet i Widikson-målet.

Åklagarsidan yrkade därefter på just avskräckande straff, i form av mer än ett år i fängelse för 73-årige Widikson och skadestånd på minst 2,4 miljoner kronor.

Jag har inte tagit ner några träd, jag har lejt bort det.

Kammaråklagare Klas Lundgren pekade på ett tv-inslag där Widikson säger till SVT:

– Jag har inte tagit ner några träd, jag har lejt bort det.

Jämförde med Helge Fossmo

– Även en anstiftare till ett brott kan dömas hårt, det visar inte minst domen där Helge Fossmo fick livstid för att han förmått en barnflicka att begå mord i Knutby, kommenterade Lundgren.

Hovrättens dom om avverkning dröjer.
Efter att ha avslutat målet i hovrätten får nu åklagarna Sofia Corin och Klas Lundgren vänta längre än normalt på en dom. Bild: Povel Arwidson

Talet om att någon fått i uppdrag av Widikson att städa i terrängen, men på eget bevåg gått för långt, avfärdade Lundgren.

– Vi har ju hört ett vittne som sett Widikson stå och samtala med dem som höll på med avverkningen. Det visar att han var medveten om vad de gjorde.

ANNONS

Sofia Corin pekade också på att tre av fyra mobilfoton, som företagaren som rev det gamla huset på Älgvägen 19 skickade till Widikson, föreställde avverkningen och utsikten mot havet.

Förvaltningschef på plats

På åhörarplats fanns Anders Thorén, numera chef för bygg- och miljöförvaltningen i Halmstad, men tidigare chef för teknik- och fritidsförvaltningen – och den som drivit frågan om att kommunen ska kräva skadestånd för att få pengar till att återplantera strandskog mellan Älgvägen 19 och sanddynerna.

Anders Thorén, som varit drivande för kommunens skadeståndskrav, var i hovrätten som åhörare.
Anders Thorén, som varit drivande för kommunens skadeståndskrav, var i hovrätten som åhörare. Bild: Povel Arwidson

– När jag varit involverad i det här i flera år vill jag ju följa hur det slutar, förklarade Thorén för HP i en paus.

På plats kunde han bland annat höra kommunens juridiska företrädare gå igenom den HD-dom som tingsrätten utgick ifrån. Sebastian Hallberg pekade bland annat på att HD faktiskt skriver att beräkning av skador i första hand ska göras med ledning av återanskaffningskostnaden.

Kommunens juridiska ombud, Sebastian Hallberg, menade att tingsrätten tolkat Högsta domstolen fel.
Kommunens juridiska ombud, Sebastian Hallberg, menade att tingsrätten tolkat Högsta domstolen fel. Bild: Povel Arwidson

Hallberg bemötte även att tingsrätten sagt att det inte går att säga något om trädens värde eftersom ingen kan säga exakt hur de såg ut och i vilket skick de var.

– Det finns en HD-dom från 2011 om stulna byggnadsställningar. Trots att de inte fanns kvar kunde domstolen göra en uppskattning av slitage och åldersavdrag.

I sin slutplädering konstaterade Lars Kruse att kommunens företrädare ”dissekerat HD-domen i minsta kommatecken”.

ANNONS

– Själv vet jag att hovrätten inte behöver någon förklaring till hur HD:s domar ska tolkas, det är hovrättens sak att avgöra, slog han fast.

Sågade kommunens utredning

I stället sköt han in sig på att såga den utredning om återanskaffning av träd som ligger till grund för kommunens krav på 20 miljoner kronor.

– Den så kallade Alnarpsmodellen är varken verifierad eller utvärderad. En bostadsrättsförening på Gotland som i domstol hänvisade till den för att få 2,8 miljoner kronor för 18 avsågade träd fick 200 000 kronor.

Han har tvingats löpa gatlopp i Hallandsposten, såväl i papperstidningen och nätupplagan som i det som publicerats av HP i olika sociala medier.

Kruse lyfte också fram att avverkningen snarare orsakat Widikson skada än vinning.

– Han har tvingats löpa gatlopp i Hallandsposten, såväl i papperstidningen och nätupplagan som i det som publicerats av HP i olika sociala medier.

Advokat Lars Kruse räknade i rättssalen upp hur många gånger Hallandsposten skrivit om Jan Widikson, men han nämnde inte hur många av artiklarna som tagit upp saker som talar till Widiksons försvar.
Advokat Lars Kruse räknade i rättssalen upp hur många gånger Hallandsposten skrivit om Jan Widikson, men han nämnde inte hur många av artiklarna som tagit upp saker som talar till Widiksons försvar. Bild: Povel Arwidson

Kruse yrkade i första hand på en friande dom, men intygade att det inte finns några hinder för en eventuell samhällstjänst.

– Åldern är inget problem. Min klient arbetar fortfarande för fullt.

Dom dröjer längre än vanligt

Nu återstår att se vad hovrätten kommer fram till. Skillnaden mot tingsrätten är att den juridiska expertisen har majoritet i hovrätten – med tre domare och två nämndemän. I tingsrätten är det normalt tre nämndemän och en domare – men eftersom skadeståndsfrågan ansågs så komplicerad i Widikson-målet deltog två domare i höstas.

ANNONS

– Vi anser oss behöva mer tid än normalt, så dom meddelas inte förrän den 18 juni, avslutade rättens ordförande, hovrättsrådet Roy Johansson.

LÄS MER:Invånare föreslår att kommunen avverka vid havet

LÄS MER:Filmvisningar från avverkningen stack ut i hovrätten

LÄS MER:Skandalomsusad tomt gav Widikson mångmiljonvinst

LÄS MER:Kommunens kräver åter Widikson på 20 miljoner

LÄS MER:Widikson vill bli friad och slippa betala

LÄS MER:Åklagarna vill att hovrätten dömer Widikson till fängelse

LÄS MER:Böter för Jan Widikson efter skogsskövlingen

LÄS MER:Två år efter anmälan ska avverkning upp i rätten

LÄS MER:Widikson försvarar avverkning: ”När det brinner blir folk glada över brandgatan”

LÄS MER:Avverkning mot havet polisanmäls

ANNONS