Hamza Yalcin gillar egentligen inte alls att vara benämnd terrorist i Turkiet – men har inget emot om Sveriges Natoansökan inte blir godkänd.
Hamza Yalcin gillar egentligen inte alls att vara benämnd terrorist i Turkiet – men har inget emot om Sveriges Natoansökan inte blir godkänd. Bild: Johan Svensson

Han räknas som terrorist i Erdogans Turkiet

Hamza Yalcin i Halmstad är en av de utvandrade turkar som Erdogans Turkiet har stämplat som terrorister.
– Jag är bara en turkisk socialist som inte har någon koppling till PKK, men om Turkiet säger nej till den svenska Natoansökan tycker jag att det är bra, säger han.

ANNONS
|

HP har flera gånger skrivit om hur Turkiet stämplat Hamza Yalcin i Halmstad som terrorist. Därför känns det naturligt att kontakta honom nu när Turkiets president Recep Tayyip Erdogan säger att han inte vill säga ja till ett svenskt Natomedlemskap så länge vi ”stödjer och skyddar” terrorister i stället för att lämna ut dem.

– Jag vet inte om han räknar in mig bland de terrorister som Turkiet pratar om nu, men jag är i alla fall inte efterlyst via Interpol längre. Tack vare min advokat går det inte längre att lämna en sådan begäran till Interpol utan att ha några bevis, säger Hamza Yalcin.

ANNONS

– Däremot vet jag att inrikesministeriet förra året gick ut med en lista där jag benämns som terrorist. Om jag skulle få för mig att besöka Turkiet skulle jag med all sannolikhet gripas direkt, förklarar han och berättar att han inte varit i sitt födelseland på 24 år.

Om jag ärver mina föräldrars hus när de dör kan myndigheterna direkt konfiskera det.

– Det finns också ett beslut om att staten har rätt att beslagta alla mina tillgångar. Så om jag ärver mina föräldrars hus när de dör kan myndigheterna direkt konfiskera det.

För att stämplas som terrorist i Turkiet ska man normalt ha haft kopplingar till kurdiska PKK (som även är terroristklassat av EU) eller den islamistiska Gülenrörelsen, men vad handlar det om i ditt fall?

– Jag vet faktiskt inte, annat än att jag är en socialistisk turk som är kritisk till Erdogan, säger Hamza Yalcin och tillägger:

– Jag har inga kopplingar till PKK, men jag har suttit i fängelse tillsammans med flera av deras anhängare och jag stödjer deras demokratiska rättigheter i Turkiet. Läget i Syrien vill jag inte uttala mig om.

– I och med att jag är vänster stödjer jag inte Gülenrörelsen som är höger. Fram till kuppen 2016 samarbetade Erdogan och Gülen, men sedan blev det en maktkamp mellan dem som gjorde att Gülen utmålades som terrorist.

ANNONS

Få bort vapenembargo

Att Turkiet nu har en så fientlig inställning till ett svenskt Natomedlemskap tror Yalcin bara handlar om att Erdogan vill ha ett bra förhandlingsläge. Bland annat för att få bort vapenembargot som Sverige införde 2019 efter att Turkiet gick in i norra Syrien för att skapa en så kallad buffertzon mot de kurdiska styrkorna där.

– Det kommer säkert också krav på att det demokratiska kurdiska unionspartiets, PYD:s, kontor i Sverige ska stängas, säger Hamza Yalcin.

Om USA trycker på för att påskynda ett turkiskt ja till Sverige i Nato tror han även att Erdogan kräver att få köpa amerikanernas mest avancerade stridsflygplan – Lockheed Martin F-35 – som exempelvis redan Danmark, Norge och Finland fått köpa.

Blev både ledsen och besviken

– Men personligen tycker jag bara det är bra om Turkiet försöker stoppa ett svenskt inträde i Nato. Jag blev både ledsen och besviken när Sverige nu lämnade in en medlemsansökan, säger Hamza Yalcin.

– Det är fel att ta ett så stort beslut så hastigt och utan en folkomröstning. Det hade varit bättre om Sverige hållit fast vid sin linje, där man balanserat mellan stormakterna. Nu blir det säkerhetspolitiska läget i norr bara ännu mera spänt.

”Proamerikanska medier”

I flera krönikor i den turkiska vänstertidningen Odak Dergisi har Hamza Yalcin i vår kritiserat svenska medier för att vara proamerikanska och för att ha inlett ett propagandakrig mot Ryssland redan före angreppet på Ukraina.

ANNONS

– Det är den här processen som har lett fram till den svenska ansökan om Nato-medlemskap, säger han till HP.

Hamza Yalcin, som bor i Halmstad, fick 1987 politisk asyl i Sverige och blev 2006 svensk medborgare. Som chefredaktör för den turkiska vänstertidningen Odak Dergisi har han kritiserat Turkiets president Erdogan – och har där­efter anklagats för terrorism.

HP skrev 2017 flera artiklar om hur han i augusti det året greps av spansk polis på Barcelonas flygplats, efter att han varit på semester, med hänvisning till en internationell arresteringsorder från Turkiet genom Interpol.

Ifall Turkiets begäran att få honom utlämnad skulle ha hörsammats väntade livstids fängelse. Han har tidigare suttit i fängelse i Turkiet, både 1979 (samma år som hans lillebror torterades ihjäl av turkisk polis) och 1990–1992.

Efter nästan två månader bakom lås och bom i Spanien blev dock Hamza Yalcin frisläppt och kunde återvända till Halmstad. Att han inte lämnades ut till Turkiet tackade han den spanske stjärnjuristen Baltasar Garzón för.

I Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex – som toppas av Norge, Danmark och Sverige – ligger Turkiet i år på plats 149 i världen. Sist, på plats 180, ligger Nordkorea.

LÄS MER:Natoskeptiker från Halland var med och röstade ja till medlemsansökan

LÄS MER:Fredsforskaren Stranne saknar ordentlig Nato-debatt

LÄS MER:Jagad aktivist vann i kampen mot Erdogan

Läs mer: Erdogan lyckas inte stoppa hans penna

ANNONS