Nyligen hemkommen från Ukraina sitter nu Lv 6-officeren Roger Djupsjö i Stockholm för att skriva rapporter om det arbete han haft i Ukraina sedan mars förra året.
– Om det skulle bli krig har ju inte vi obeväpnade utbildare något där att göra. Vi skulle bara bli en belastning för den ukrainska försvarsmakten om de blev tvungna att skydda oss också, säger han.
Invaderade Krim-halvön
Det säkerhetspolitiska läget i Ukraina har varit spänt sedan den ryskstödde presidenten Viktor Janukovitj avsattes 2014 och en majoritet av befolkningen sade sig vilja bli en del av västvärlden.
Det var då som Ryssland svarade med att invadera den ukrainska Krim-halvön och tog över den med hjälp av tungt beväpnade elitsoldater. Motsättningarna spred sig till östra Ukraina – där kriget mellan pro-ryssar och ukrainska armén sedan dess har skördat nära 10 000 liv.
Kunna öva med Nato-länder
Sverige har sedan 2018 deltagit i den Kanada-ledda hjälpinsatsen Operation Junifier för att träna och utbilda de ukrainska säkerhetsstyrkorna. Som en del av detta började Roger Djupsjö arbeta i Ukraina i mars förra året.
– Syftet med operationen har varit att förbereda Ukraina på att kunna öva ihop med Nato-länder. Min roll har varit att lära officerare på brigadnivå och uppåt övningsplanering – hur man förbereder, genomför och utvärderar, berättar han.
– Utrustningsmässigt har de fortfarande mest rysk materiel. Och ser man till ledarskapet är de vana vid ett auktoritärt system där alla inväntar exakta direktiv uppifrån, i stället för den västerländska uppdragstaktiken där man ger ramar och mål för att låta folk längre ner lösa uppgifter efter eget huvud.
Truppsammandragningar
Under flera år har omvärldens fokus legat mer på kriget i Syrien, men under förra året blev Ukraina åter dominerande i nyhetsrapporteringen. Först när Ryssland gjorde stora truppsammandragningar nära den ukrainska gränsen – och sedan när Ryssland strax före jul skickade en kravlista till USA och Nato.
Ett av kraven var att inte forna Sovjetstater ska tillåtas bli medlemmar i Nato – ett krav som avfärdades av västmakterna med hänvisning till att det står alla länder fritt att välja vilka försvarsorganisationer de vill vara med i.
I början av februari inledde dessutom Ryssland och Belarus en gemensam militärövning med omkring 100 000 soldater nära Ukrainas gräns. USA har utrymt sin ambassad i Kiev och flera gånger på sistone hävdat att en rysk attack är nära förestående.
De ukrainska officerarna har varit överraskande lugna. De förklarade att de är så vana vid att ryssarna uppträder hotfullt.
– Men där jag bodde i Kiev var allt som vanligt. Samma bilköer till jobbet som tidigare, säger Roger Djupsjö.
– Och de ukrainska officerarna har varit överraskande lugna. De förklarade att de är så vana vid att ryssarna uppträder hotfullt.
Ukrainska officerarna blev upptagna
Men till sist beslutade den svenska försvarsmakten att dra tillbaka all personal från Ukraina, så Roger Djupsjö och de andra svenskarna fick ge sig av tidigare än planerat.
– Den sista tiden märkte vi att det blev svårt att bedriva vår utbildning, eftersom de ukrainska officerarna blev upptagna med mer akuta saker, säger han.
– En del av dem tror att det blir krig, medan andra bara tror att det är Ryssland som förhandlar med en skarpladdad pistol på bordet.
När vi utbytte kontaktuppgifter kändes det ödesmättat. Blir det verkligen krig så kanske en del av dem stupar.
Under tiden Roger Djupsjö varit där har han knutit vänskapsband med många, både ukrainska officerare och tolkar som hjälpt honom översätta från engelska till ukrainska.
– När vi utbytte kontaktuppgifter kändes det ödesmättat. Blir det verkligen krig så kanske en del av dem stupar.
Vad tror du om deras chanser ifall Ryssland går till attack?
– Svårt att säga, men min bild är att de är väldigt motiverade och att utrustningen i Ukrainas stora armé i vissa avseenden kan mäta sig med den ryska. Däremot är de så klart kraftigt underlägsna när det gäller flyget och marinen.
– Deras hopp står till att man som försvarare kan förbereda sig, exempelvis genom att gräva ner sig och minera. Man brukar säga att angripare behöver vara tre gånger så många som försvarare för att lyckas.
Kan inte räkna med USA
Någon militär hjälp från USA eller Nato kan Ukraina inte räkna med – annat än att landet fått vapenleveranser från flera Nato-länder. USA har i stället lovat att införa ”alla sanktioners moder” mot Ryssland om krig bryter ut. Exakt vad det skulle innebära är dock fortfarande oklart.
– Vid en långvarig konflikt är förstås den ryska militären resurser mycket större, så då blir det svårt för ett litet land som Ukraina att stå emot, säger Roger Djupsjö.
Jobbar vidare i Stockholm
Tiden innan han reste till Ukraina tjänstgjorde han i Stockholm med planering av Försvarsmaktens storövningar i Sverige. Han har nu siktet inställt på att planera inför Aurora 2023.
