Asiatisk tång, eller alger som de också kallas, blir allt vanligare på våra matbord. Vad de flesta dock inte vet är att även många alger från vårt svenska havsband går utmärkt att äta. Längs Hallandskusten kan man finna flera arter som lätt kan plockas och tillagas till spännande och goda rätter.
Det vi vanligen kallar tång är de lite större brunalgerna som ju är mycket vanliga vid våra stränder. Vid Hallandskusten kan man lätt hitta och plocka fem ätbara brunalger där en av de vanligaste – och godaste – är knöltången. Den känns lätt igen på sina knölar, med ett eller flera avslutande spröt.
Den större, platta, breda och knöliga skräppetaren växer lite längre ut från stranden där det är lite djupare, men den är ändå hyfsat lätta att plocka. Ju längre söderut du kommer i Halland desto djupare växer den på grund av avtagande salthalt.
Brunalgerna behöver kokas för att de skall bli mjuka och lättuggade vilket gör att de passar bra i till exempel soppor. Smaken är mild med en dragning åt hav och stekt ägg.
Andra ätbara alger vid Hallandskusten är rödalgen purpurtång som man i Storbritannien kokar till en god "röra" kallad "laver bread". Denna äter man sedan som smörgåspålägg. Den fina grönalgen havssallad blir med några droppar citron god att äta som den är eller som ingrediens i en räkcocktail.
Alger växer på lite olika sätt, och har olika livslängd, vilket man bör ta hänsyn till när man skall rensa ut de finaste delarna för matlagning.
De största brunalgerna (till exempel skräppetaren) växer från basen vilket innebär att de yngsta och bästa delarna sitter närmast skaftet. De 10 - 20 centimetrarna närmast skaftet brukar vara av den bästa kvaliteten. Mindre arter (till exempel knöltången) av brunalgerna tillväxer oftast i toppen och de yttersta 5 till 10 centimetrarna är vanligtvis mörast och godast. För grön- och rödalger är ofta hela plantan av likartad kvalitet.
När man rensar och sköljer alger tar man alltid bort de delar som är påväxta av mindre alger och djur. Grovrensa och klipp ut de bästa bitarna med en sax redan vid stranden för att, efter hemkomst, rensa och skölja ordentligt under rinnande kranvatten. För att algerna skall vara fräscha och fina skall de plockas på platser där havsvattnet är strömmande och därför bör grunda vikar undvikas. Naturligtvis tar man aldrig alger i hamnar eller där avloppsvatten når havet.
Alger kan förvaras färska några dagar
i kylskåp och efter en lätt förvällning kan de frysas in med en hållbarhet på något år
i frysen. Ett annat sätt är att breda ut dem på en plåt och torka dem vid 60 - 70 grader i ugnen. Sätt luckan på glänt och de relativt tjocka brunalgerna är torra efter något dygn medan de tunna grönalgerna endast behöver någon timma. Brun- och rödalgerna är hållbara i åratal om de förvaras torrt och mörkt. Torkade grönalger bör dock användas inom ett år. Torra och mortlade alger kan användas som smaksättare i olika fisksoppor eller som tillsats i degen vid brödbak.
Möjligheterna är många - så våga testa havets "grönsaksbuffé".
