Här är fartyget som ”klipper gräset” utanför Halmstad

– Det är lite som att klippa gräset. Man vill inte ha några glipor för det blir inte bra. Det är väldigt noggrann positionering på fartyget, berättar Ola Ekmark, befälhavare på Jacob Hägg.

Det 36 meter långa fartyget har fått vissa av tidningens läsare att klia sig i huvudet de senaste veckorna. Och inte undra på det då fartyget för den oinvigde kan tyckas guppa runt på vågorna närmast planlöst, fram och tillbaka, i en mindre evighet.

– Är det bara väder för det så kör vi dygnet runt. Fina sommarveckor kan vi vara ute två veckor i sträck, säger Ola Ekmark.

Kortaste vägen är inte alltid den snabbaste

Under cirka sex veckor, varav drygt två är avverkade, kommer Jacob Hägg husera utanför den halländska kusten. Mer exakt sträckan Tylögrund, utanför Tylösand, och upp till Falkenberg. Arbetet är en fortsättning på den sjömätning, från Kullaberg till Falkenberg , som påbörjades 2019 men som inte blev klar.

Men vad är egentligen sjömätning och vad är syftet? I grund och botten handlar det om sjösäkerhet men även om att fastställa djupet för att i förlängningen kunna optimera fartygsvägar.

Ola Ekmark går, bokstavligen, på djupet i frågan.

– Snabbaste vägen är inte alltid den rakaste linjen, det kan vara djupare utanför linjen och då går fartyget både snabbare och billigare. Fartyg som inte planar ökar sitt djupgående när farten ökar, det kallas för sättning. Kan vi hitta en djupare rutt då har vi en miljövinst och fartygen kan lasta mer. Är det grunt ökar motståndet eftersom fartyget ska pressa undan vatten under inverkan av botten.

Utrustning för miljoner

Mycket av det som är sjömätt utfördes med handlod på 1800-talet. Nu är Sjöfartsverkets plan att få mer exakta mätningar och de hjälpmedel som finns ombord är både högteknologiska och dyrbara. Samma typ av utrustning används på samtliga av Sjöfartsverkets fyra sjömätningsfartyg, där Jacob Hägg är det näst största efter Baltica.

– Det är väldigt sofistikerad utrustning som vi jobbar med, det går inte jämföra med vanligt ekolod. Vi har flerstråleekolod så vi kan dundra på med 1 000 väldigt smala strålar som skickas ut i en solfjäderform. Vi scannar botten så att vi har 100 procent täckning, förklarar Ola Ekmark.

”Många sjöslag förr i tiden”

Arbetet är väldigt väderberoende. Om båten gungar kan strålarna hamna lite vart som helst, men rörelsesensorer mäter hela tiden fartygets rörelser. Tack vare utsatta vattenståndsmätare och så kallade basstationer kan man ha koll på vattenytan och den egna positionen.

Efter att all data samlats in börjar nästa arbete – att analysera.

– Det stora jobbet är att bearbeta datan som vi samlar in. En timmes jobb kan ibland ta fyra timmar att ta hand om.

Hittar ni något spännande eller oväntat ibland?

– Mycket skoj finns naturligtvis utanför Öland. Där var det många sjöslag förr i tiden. Vrak händer relativt ofta att vi hittar. Det är inte vårt uppdrag att dokumentera på något vis, men vi lägger in det i en databas att här ligger ett vrak. Sjöfartsverket har robotar så att man kan gå ner och titta om man vill.

Vad kan man generellt säga om förhållandena i havet utanför Hallands kust?

– Det är väldigt slät sandbotten här ute. Ganska lättjobbat.

Om det är ”för gropigt i sjölådan” får Jacob Hägg, uppkallat efter marinmålaren med samma namn, snällt ligga kvar i bashamnen som under dessa sex veckor är Falkenberg. Den nationella sjömätningsplan som pågår väntas vara färdig nästa år. Då har sjömätningar utförts på alla ytor där yrkestrafik går.

TEXT

Följ

Tony Thorsell

[email protected]

Följ